"Uttal" av tågnummer (Järnväg allmänt)

av olle sundström @, tisdag, november 23, 2021, 18:41 (7 dagar sedan)

Ett apropå till gårdagens inlägg om järnvägsförkortningar:

Häromda'n funderade en annan järnvägsintresserad gråhårsman och jag (båda är vi järnvägsungar) över uttolkningen av tågnumren. I mitt fall - uppvuxen på en liten "bonnstation" - blev det naturligt att tillbringa mycken tid med farsan när han tjänstgjorde*. På så vis blev järnvägsspråket en naturlig beståndsdel i tillvaron.

Men till frågan: tåg med nummer under 100 "uttalades" som vanligt. För tresiffriga tågnummer sa' man exempelvis sex sjuttiotvå (men konstigt nog hundraett t. o. m. hundranio) och sedan t. ex. två elva och två tolv). Godstågen benämndes som exempel fyrtioåtta sjuttiotvå.

Fanns någon skriftlig ukas som påbjöd dessa regler?

* Och varför "tjänstgjorde" den tidens järnvägare - varför "arbetade" de inte som alla andra?
Mötte man nå'n på byn kunde frågan t. ex. bli "har far tjänst?"

Olle S

"Uttal" av tågnummer

av Göran Kannerby @, tisdag, november 23, 2021, 18:59 (7 dagar sedan) @ olle sundström

SÄO föreskrev på sin tid att siffror ska grupperas parvis:
"Tåg skall benämnas med sitt nummer.
Fyrsiffriga och femsiffriga tåg- och vutnummer uttalas i två resp tre ord, genom att numret bakifrån delas upp i tiotalsgrupper. Grupperna 00–09 uttalas i ett ord : ’nollnoll, nollett, ...nollnio’."

Nuvarande TTJ föreskriver istället mycket prosaiskt:
"Uttryck med siffror ska läsas ut siffra för siffra"

Bakomliggande orsak kan vara att denna ordning infördes på Öresundsförbindelsen, jag tror att svenska fjtkl är tacksamma att inte danska förare grupperar dem parvis. :-)

"Uttal" av tågnummer

av Björn Fura @, tisdag, november 23, 2021, 19:42 (7 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Nja, det stämmer inte helt.
I den TTJ som nu finns på Trafikverkets webbplats står att läsa:

1.5 SÄRSKILDA UTTRYCK
Tågnummer anges med siffror i tiotalsgrupper.
Exempel:
Tåg 413 = tåg fyra tretton
Tåg 1009 = tåg tio nollnio
Tåg 41465 = tåg fyra fjorton sextiofem
Vid behov läses varje siffra ut.

"Uttal" av tågnummer

av Thomas K Ohlsson @, tisdag, november 23, 2021, 21:01 (7 dagar sedan) @ Göran Kannerby

SÄO föreskrev på sin tid att siffror ska grupperas parvis:
"Tåg skall benämnas med sitt nummer.
Fyrsiffriga och femsiffriga tåg- och vutnummer uttalas i två resp tre ord, genom att numret bakifrån delas upp i tiotalsgrupper. Grupperna 00–09 uttalas i ett ord : ’nollnoll, nollett, ...nollnio’."

Nuvarande TTJ föreskriver istället mycket prosaiskt:
"Uttryck med siffror ska läsas ut siffra för siffra"

Bakomliggande orsak kan vara att denna ordning infördes på Öresundsförbindelsen, jag tror att svenska fjtkl är tacksamma att inte danska förare grupperar dem parvis. :-)

Halvfjers - halvfems...
Lätt som en plätt?

/TKO

"Uttal" av tågnummer

av Göran Kannerby @, tisdag, november 23, 2021, 21:04 (7 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson

SÄO föreskrev på sin tid att siffror ska grupperas parvis:
"Tåg skall benämnas med sitt nummer.
Fyrsiffriga och femsiffriga tåg- och vutnummer uttalas i två resp tre ord, genom att numret bakifrån delas upp i tiotalsgrupper. Grupperna 00–09 uttalas i ett ord : ’nollnoll, nollett, ...nollnio’."

Nuvarande TTJ föreskriver istället mycket prosaiskt:
"Uttryck med siffror ska läsas ut siffra för siffra"

Bakomliggande orsak kan vara att denna ordning infördes på Öresundsförbindelsen, jag tror att svenska fjtkl är tacksamma att inte danska förare grupperar dem parvis. :-)


Halvfjers - halvfems...
Lätt som en plätt?

För den som kan det, ja. Jag brukar imponera på danskarna med min förmåga att räkna på danska.

"Uttal" av tågnummer

av Thomas Tell @, Vallentuna, tisdag, november 23, 2021, 23:51 (7 dagar sedan) @ Göran Kannerby

För den som kan det, ja. Jag brukar imponera på danskarna med min förmåga att räkna på danska.

Tänk i tjog.

Fjers. Tänk fyra tjog som är 80
Halv fjers. Tänk fyra tjog men bara halva det fjärde tjoget vilket då blir 70.

Fems. Tänk fem tjog som är 100.
Halv fems. Tänk fem tjog men bara halva det femte tjoget vilket då blir 90.

/tell

"Uttal" av tågnummer

av Kanal C @, onsdag, november 24, 2021, 00:19 (7 dagar sedan) @ Thomas Tell

För den som kan det, ja. Jag brukar imponera på danskarna med min förmåga att räkna på danska.


Tänk i tjog.

Fjers. Tänk fyra tjog som är 80
Halv fjers. Tänk fyra tjog men bara halva det fjärde tjoget vilket då blir 70.

Fems. Tänk fem tjog som är 100.
Halv fems. Tänk fem tjog men bara halva det femte tjoget vilket då blir 90.

/tell

Eller så tar man tag i saken och inför ett normalt räknesystem i det där landet också.

"Uttal" av tågnummer

av Göran Kannerby @, onsdag, november 24, 2021, 07:26 (7 dagar sedan) @ Thomas Tell

För den som kan det, ja. Jag brukar imponera på danskarna med min förmåga att räkna på danska.


Tänk i tjog.

Fjers. Tänk fyra tjog som är 80
Halv fjers. Tänk fyra tjog men bara halva det fjärde tjoget vilket då blir 70.

Fems. Tänk fem tjog som är 100.
Halv fems. Tänk fem tjog men bara halva det femte tjoget vilket då blir 90.

Och så ska man vara medveten om att danskarna bara räknar tjog från 2,5 till 4,5, dvs 50-90. Lägre tiotal uttalas ganska likt svenskan, och 100 är ännu mer likt.

"Uttal" av tågnummer

av PeO @, onsdag, november 24, 2021, 10:47 (7 dagar sedan) @ Göran Kannerby
Redigerad av PeO, onsdag, november 24, 2021, 10:52

För den som kan det, ja. Jag brukar imponera på danskarna med min förmåga att räkna på danska.


Tänk i tjog.

Treds = 60
halv treds =50


Fjers. Tänk fyra tjog som är 80
Halv fjers. Tänk fyra tjog men bara halva det fjärde tjoget vilket då blir 70.

Fems. Tänk fem tjog som är 100.
Halv fems. Tänk fem tjog men bara halva det femte tjoget vilket då blir 90.


Och så ska man vara medveten om att danskarna bara räknar tjog från 2,5 till 4,5, dvs 50-90. Lägre tiotal uttalas ganska likt svenskan, och 100 är ännu mer likt.

Man kan någon gång träffa på (troligen bara äldre)personer som säger fems.

Än värre med franska, t. ex. fritt översatt sjuttio = sextiotio, åttio = fyratjugo, nittionio = fyratjugotionio.
I Belgien säger dock vallonerna "sjuttio". En skribent på forumet berättade att han fick översätta detta mellan el belgisk expedit och en fransk kund.

"Uttal" av tågnummer

av Farbror Mossa @, onsdag, november 24, 2021, 12:52 (7 dagar sedan) @ PeO

Än värre med franska, t. ex. fritt översatt sjuttio = sextiotio, åttio = fyratjugo, nittionio = fyratjugotionio.
I Belgien säger dock vallonerna "sjuttio". En skribent på forumet berättade att han fick översätta detta mellan el belgisk expedit och en fransk kund.

OT: Nyfiken, vad säger de då? "Septant"?

"Uttal" av tågnummer

av PeO @, onsdag, november 24, 2021, 14:51 (7 dagar sedan) @ Farbror Mossa

Än värre med franska, t. ex. fritt översatt sjuttio = sextiotio, åttio = fyratjugo, nittionio = fyratjugotionio.
I Belgien säger dock vallonerna "sjuttio". En skribent på forumet berättade att han fick översätta detta mellan el belgisk expedit och en fransk kund.


OT: Nyfiken, vad säger de då? "Septant"?

Oui Monsieur!

"Uttal" av tågnummer

av olle sundström @, onsdag, november 24, 2021, 15:16 (7 dagar sedan) @ PeO

Mais pas seulement septant, n'est-ce-pas? Les belges disent aussi huitant et nonant, en tout cas pendant mes visites dans la petite royaume. Ou peut-etre c'etait une politess vis-a-vis un pauvre suedois...

Et finallement: Merci beaucoup pour les reponses.

Olle S

"Uttal" av tågnummer

av Farbror Mossa @, fredag, november 26, 2021, 09:04 (5 dagar sedan) @ olle sundström

Mais pas seulement septant, n'est-ce-pas? Les belges disent aussi huitant et nonant, en tout cas pendant mes visites dans la petite royaume. Ou peut-etre c'etait une politess vis-a-vis un pauvre suedois...

C'était comme dix-sept! :-D

Har aldrig varit i Belgien, men om det skulle varit en artighet tror jag de fransktalande belgarna skiljer sig en hel del från fransmännen....

"Uttal" av tågnummer

av Göran Kannerby @, onsdag, november 24, 2021, 15:56 (7 dagar sedan) @ PeO

För den som kan det, ja. Jag brukar imponera på danskarna med min förmåga att räkna på danska.


Tänk i tjog.

Treds = 60
halv treds =50


Fjers. Tänk fyra tjog som är 80
Halv fjers. Tänk fyra tjog men bara halva det fjärde tjoget vilket då blir 70.

Fems. Tänk fem tjog som är 100.
Halv fems. Tänk fem tjog men bara halva det femte tjoget vilket då blir 90.


Och så ska man vara medveten om att danskarna bara räknar tjog från 2,5 till 4,5, dvs 50-90. Lägre tiotal uttalas ganska likt svenskan, och 100 är ännu mer likt.


Man kan någon gång träffa på (troligen bara äldre)personer som säger fems.

Än värre med franska, t. ex. fritt översatt sjuttio = sextiotio, åttio = fyratjugo, nittionio = fyratjugotionio.
I Belgien säger dock vallonerna "sjuttio". En skribent på forumet berättade att han fick översätta detta mellan el belgisk expedit och en fransk kund.

I de flesta språk har man tio som talbas, det inses lätt att detta kan kopplas till räkning på fingrarna. Var det så att ur-danskarna och ur-fransmännen även räknade med tårna? :-)

"Uttal" av tågnummer

av Bengt Löfgren, onsdag, november 24, 2021, 17:40 (6 dagar sedan) @ Göran Kannerby

För den som kan det, ja. Jag brukar imponera på danskarna med min förmåga att räkna på danska.


Tänk i tjog.

Treds = 60
halv treds =50


Fjers. Tänk fyra tjog som är 80
Halv fjers. Tänk fyra tjog men bara halva det fjärde tjoget vilket då blir 70.

Fems. Tänk fem tjog som är 100.
Halv fems. Tänk fem tjog men bara halva det femte tjoget vilket då blir 90.


Och så ska man vara medveten om att danskarna bara räknar tjog från 2,5 till 4,5, dvs 50-90. Lägre tiotal uttalas ganska likt svenskan, och 100 är ännu mer likt.


Man kan någon gång träffa på (troligen bara äldre)personer som säger fems.

Än värre med franska, t. ex. fritt översatt sjuttio = sextiotio, åttio = fyratjugo, nittionio = fyratjugotionio.
I Belgien säger dock vallonerna "sjuttio". En skribent på forumet berättade att han fick översätta detta mellan el belgisk expedit och en fransk kund.


I de flesta språk har man tio som talbas, det inses lätt att detta kan kopplas till räkning på fingrarna. Var det så att ur-danskarna och ur-fransmännen även räknade med tårna? :-)

Det finns några talbaser att välja på:

Wikipedia

"Uttal" av tågnummer

av Thomas Helin @, onsdag, november 24, 2021, 14:01 (7 dagar sedan) @ Thomas Tell

Vi har ju faktiskt samma system i svenskan, halvannan betyder ju hälften av det andra. D v s ett och ett halvt.

"Uttal" av tågnummer

av Överkörmästaren @, onsdag, november 24, 2021, 14:24 (7 dagar sedan) @ Thomas Helin

Vi har ju faktiskt samma system i svenskan, halvannan betyder ju hälften av det andra. D v s ett och ett halvt.

Ja, fast det är inte så många som säger så. Däremot används det ju ofta i fråga om klockslag, t ex "halv två".

Järnvägstjänsteman

av Sune Nylén @, tisdag, november 23, 2021, 23:58 (7 dagar sedan) @ olle sundström

De voro tjänstemän. Då tjänstgjorde man. Det var ju gamla begrepp.
Ett gammalt ex. hämtat ur en rapportbok från Bs. G. Stinsen skriver till sin bror, som är Trafikdirektör : Till Trafikdirektören. Härmed får jag vördsamt rapportera att då konduktör XYZ idag inställde sig till tjänstgöring befanns han av mig vara berörd av starka drycker, varför han omedelbart försattes ur tjänstgöring. Jag får därför vördsamt yrka på sträng bestraffning för denna svåra förseelse.
Högaktningsfullt
N. V Simonsson
Stationsinspektor.
Det var inget Tjenare Broder, även om de två säkert svepte en och annan bägare då och då.:-D
Farmor var noga med sådant vilket jag skojat om tidigare. Farfar och Pappa gick alltid till arbetet. Hjalmar, farfars brorson gick alltid till tjänstgöringen. Även om det inskränkte sig till att köra lagerkärra nere i magasinet på Göteborg Norra -Bs.G:-D / Sune

"Uttal" av tågnummer

av Bobo L @, onsdag, november 24, 2021, 16:54 (6 dagar sedan) @ olle sundström

Och varför "tjänstgjorde" den tidens järnvägare - varför "arbetade" de inte som alla andra?
Mötte man nå'n på byn kunde frågan t. ex. bli "har far tjänst?"

Olle S


En noggrann genomläsning av detta epos ger kanske en förståelse för tingens ordning i det sökta avseendet?

Begrunda även reglerna om bostadsort, inställelse till tjänst närhelst arbetsledningen så påfordrade och mycket annat.

https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/140_1944-1947.pdf

"Uttal" av tågnummer -- krav från 1988

av Ulf Pålsson @, Stockholm, fredag, november 26, 2021, 17:09 (4 dagar sedan) @ olle sundström

Det var efter den allvarliga tågolyckan i Lerum 1987 som man tog ett krafttag beträffande reglerna i trafikreglerna (säo) om det som kallas säkerhetssamtal. I detta ingick att man fastställde hur tågnummer skulle uttalas. Göran Kannerby har redan nämnt det, men jag återger igen vad som bestämdes då:

= = = =
Fyrsiffriga och femsiffriga tåg- och vutnummer uttalas i två resp tre ord, genom att numret bakifrån delas upp i tiotalsgrupper. Grupperna 00–09 uttalas i ett ord : ”nollnoll, nollett, ... nollnio”.
Exempel:
1015 ”tåg tio femton”
2403 ”tåg tjugofyra nolltre”
7086 ”tåg sjutti åttisex”
23152 ”tåg två trettiett femtitvå”
40360 ”tåg fyra nolltre sexti”
50083 ”tåg fem nollnoll åttitre”
72344 ”vut sju tjugotre förtifyra”
= = = =

Före denna reglering fanns inget angivet i säo om hur tågnummer uttalas.

Obs att två- och tresiffriga tågnummer inte reglerades 1988. Det stod alltså fortfarande fritt att välja exempelvis mellan ”hundratvå” och ”ett nolltvå, mellan ”tvåhundratolv” och ”två tolv” och mellan ”femhundratrettiofyra” och ”fem trettiofyra”.

Vid Öresundsförbindelsens öppnande år 2000 bestämdes att man i samtal mellan en svensk och en dansk skulle använda ental: 63874 ”tåg sex, tre, åtta sju fyra” eller ”tog seks, tre, otte, syv, fire”. Ett skäl var naturligtvis de annorlunda räkneorden från 21, men också den att den danska praxisen skiljde sig från den svenska genom annorlunda uppdelning av femsiffriga tågnummer: ”tog tre og tres, otte, fire og halfjerds”.

Med ändrade trafikregler (JTF) år 2009 infördes principen ”tiotalsgrupper bakifrån” också för tresiffriga tågnummer. Det här gäller fortfarande enligt de nuvarande trafikreglerna (TTJ) (vilket Björn Fura redan har nämnt):

= = = =
Tågnummer anges med siffror i tiotalsgrupper.
Exempel:
Tåg 413 = tåg fyra tretton
Tåg 1009 = tåg tio nollnio
Tåg 41465 = tåg fyra fjorton sextiofem

Vid behov läses varje siffra ut.
Exempel:
Tåg 8513 = Tåg åtta – fem – ett – tre.
= = = =

TTJ är ännu inte riktigt anpassad efter europeiska TSD Drift och trafikledning, som kräver ”siffra för siffra” genomgående.
/up

"Uttal" av tågnummer -- krav från 1988

av Göran Kannerby @, fredag, november 26, 2021, 21:40 (4 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Det var efter den allvarliga tågolyckan i Lerum 1987 som man tog ett krafttag beträffande reglerna i trafikreglerna (säo) om det som kallas säkerhetssamtal. I detta ingick att man fastställde hur tågnummer skulle uttalas. Göran Kannerby har redan nämnt det, men jag återger igen vad som bestämdes då:

= = = =
Fyrsiffriga och femsiffriga tåg- och vutnummer uttalas i två resp tre ord, genom att numret bakifrån delas upp i tiotalsgrupper. Grupperna 00–09 uttalas i ett ord : ”nollnoll, nollett, ... nollnio”.
Exempel:
1015 ”tåg tio femton”
2403 ”tåg tjugofyra nolltre”
7086 ”tåg sjutti åttisex”
23152 ”tåg två trettiett femtitvå”
40360 ”tåg fyra nolltre sexti”
50083 ”tåg fem nollnoll åttitre”
72344 ”vut sju tjugotre förtifyra”
= = = =

Före denna reglering fanns inget angivet i säo om hur tågnummer uttalas.

Obs att två- och tresiffriga tågnummer inte reglerades 1988. Det stod alltså fortfarande fritt att välja exempelvis mellan ”hundratvå” och ”ett nolltvå, mellan ”tvåhundratolv” och ”två tolv” och mellan ”femhundratrettiofyra” och ”fem trettiofyra”.

Vid Öresundsförbindelsens öppnande år 2000 bestämdes att man i samtal mellan en svensk och en dansk skulle använda ental: 63874 ”tåg sex, tre, åtta sju fyra” eller ”tog seks, tre, otte, syv, fire”. Ett skäl var naturligtvis de annorlunda räkneorden från 21, men också den att den danska praxisen skiljde sig från den svenska genom annorlunda uppdelning av femsiffriga tågnummer: ”tog tre og tres, otte, fire og halfjerds”.

Med ändrade trafikregler (JTF) år 2009 infördes principen ”tiotalsgrupper bakifrån” också för tresiffriga tågnummer. Det här gäller fortfarande enligt de nuvarande trafikreglerna (TTJ) (vilket Björn Fura redan har nämnt):

= = = =
Tågnummer anges med siffror i tiotalsgrupper.
Exempel:
Tåg 413 = tåg fyra tretton
Tåg 1009 = tåg tio nollnio
Tåg 41465 = tåg fyra fjorton sextiofem

Vid behov läses varje siffra ut.
Exempel:
Tåg 8513 = Tåg åtta – fem – ett – tre.
= = = =

TTJ är ännu inte riktigt anpassad efter europeiska TSD Drift och trafikledning, som kräver ”siffra för siffra” genomgående.
/up

Jag trodde först att jag hämtat mitt citat från en gammal TTJ, men vid närmare studium ser jag nu att huvudregeln är att läsa siffra för siffra, men just tågnummer ska grupperas, men vid behov läses även de siffra för siffra.

"Uttal" av tågnummer -- krav från 1988

av olle sundström @, måndag, november 29, 2021, 15:27 (1 dag, 13 h, 43 min. sen) @ Göran Kannerby

Stort tack för alla intressanta inlägg!

En rysning av välbefinnande går över ryggen när man läser om något så prosaiskt som tågnummer, givetvis eftersom de påminner om det vi idag uppfattar som gamla goda tider. Ett litet exempel: farsan "tjänstgjorde" förmiddag. Snöoväder hade medfört störningar i tågordningen och då kommer han in i tjänstebostaden och ropar, ivrig som vanligt: "Olle, 104 är sena *, dom står i Rämshyttan men 4872 kommer in på tvåan för möte och kommer att gå härifrån cirka halv åtta så Du hinner in till läroverket i tid ändå. Gå upp i norra änden så att Du är plats i tid".

Slutligen får jag be om överseende med denna orgie i nostalgi som för ovanlighetens skull varken innehåller "löbb" eller "ax. avst." men det ska inte upprepas!:-)

Olle S

* PS.: Varför omnämndes alltid tågen med "dom" eller "de"? Var "lokfolket" det man avsåg med pluralformen?

"Uttal" av tågnummer -- krav från 1988

av Göran Kannerby @, måndag, november 29, 2021, 16:49 (1 dag, 12 h, 22 min. sen) @ olle sundström


* PS.: Varför omnämndes alltid tågen med "dom" eller "de"? Var "lokfolket" det man avsåg med pluralformen?

Det är visserligen "tåget", "loket" och "föraren", men nästan allting annat är plural: vagnarna, resenärerna (för resandetåg), personalen etc. Så jag tror det är ganska naturligt att uppfatta tåget som "dem".

Motsvarande förekommer genom att "bolaget" och "föreningen" oftare omnämns som "dem" än som "det" eller "den". Min erfarenhet är att det är nästan enbart jurister som är strikt språkligt korrekta i dessa sammanhang, dvs undviker plural.

"Uttal" av tågnummer -- krav från 1988

av Överkörmästaren @, måndag, november 29, 2021, 21:44 (1 dag, 7 h, 27 min. sen) @ Göran Kannerby


* PS.: Varför omnämndes alltid tågen med "dom" eller "de"? Var "lokfolket" det man avsåg med pluralformen?


Det är visserligen "tåget", "loket" och "föraren", men nästan allting annat är plural: vagnarna, resenärerna (för resandetåg), personalen etc. Så jag tror det är ganska naturligt att uppfatta tåget som "dem".

Motsvarande förekommer genom att "bolaget" och "föreningen" oftare omnämns som "dem" än som "det" eller "den". Min erfarenhet är att det är nästan enbart jurister som är strikt språkligt korrekta i dessa sammanhang, dvs undviker plural.

”Tåget” är också ”dom”. Det är ju i praktiken ett kollektiv, jfr demonstrationståg.

"Uttal" av tågnummer -- krav från 1988

av Göran Kannerby @, tisdag, november 30, 2021, 06:50 (22 h, 20 min. sen) @ Överkörmästaren


* PS.: Varför omnämndes alltid tågen med "dom" eller "de"? Var "lokfolket" det man avsåg med pluralformen?


Det är visserligen "tåget", "loket" och "föraren", men nästan allting annat är plural: vagnarna, resenärerna (för resandetåg), personalen etc. Så jag tror det är ganska naturligt att uppfatta tåget som "dem".

Motsvarande förekommer genom att "bolaget" och "föreningen" oftare omnämns som "dem" än som "det" eller "den". Min erfarenhet är att det är nästan enbart jurister som är strikt språkligt korrekta i dessa sammanhang, dvs undviker plural.


”Tåget” är också ”dom”. Det är ju i praktiken ett kollektiv, jfr demonstrationståg.

Nja, samtidigt är det korrekt att tala om ett tåg, men precis som jag försökte förklara så ligger det i tågets natur att bestå av flera komponenter.

Omvänt kan man annars fundera över ett tåg bestående av en ensam motorvagn, den är knappast plural till sin natur.

powered by my little forum