SÄO föreskrev på sin tid att siffror ska grupperas parvis:
"Tåg skall benämnas med sitt nummer.
Fyrsiffriga och femsiffriga tåg- och vutnummer uttalas i två resp tre ord, genom att numret bakifrån delas upp i tiotalsgrupper. Grupperna 00–09 uttalas i ett ord : ’nollnoll, nollett, ...nollnio’."

Nuvarande TTJ föreskriver istället mycket prosaiskt:
"Uttryck med siffror ska läsas ut siffra för siffra"

Bakomliggande orsak kan vara att denna ordning infördes på Öresundsförbindelsen, jag tror att svenska fjtkl är tacksamma att inte danska förare grupperar dem parvis. :-)

De voro tjänstemän. Då tjänstgjorde man. Det var ju gamla begrepp.
Ett gammalt ex. hämtat ur en rapportbok från Bs. G. Stinsen skriver till sin bror, som är Trafikdirektör : Till Trafikdirektören. Härmed får jag vördsamt rapportera att då konduktör XYZ idag inställde sig till tjänstgöring befanns han av mig vara berörd av starka drycker, varför han omedelbart försattes ur tjänstgöring. Jag får därför vördsamt yrka på sträng bestraffning för denna svåra förseelse.
Högaktningsfullt
N. V Simonsson
Stationsinspektor.
Det var inget Tjenare Broder, även om de två säkert svepte en och annan bägare då och då.:-D
Farmor var noga med sådant vilket jag skojat om tidigare. Farfar och Pappa gick alltid till arbetet. Hjalmar, farfars brorson gick alltid till tjänstgöringen. Även om det inskränkte sig till att köra lagerkärra nere i magasinet på Göteborg Norra -Bs.G:-D / Sune

Och varför "tjänstgjorde" den tidens järnvägare - varför "arbetade" de inte som alla andra?
Mötte man nå'n på byn kunde frågan t. ex. bli "har far tjänst?"

Olle S

En noggrann genomläsning av detta epos ger kanske en förståelse för tingens ordning i det sökta avseendet?

Begrunda även reglerna om bostadsort, inställelse till tjänst närhelst arbetsledningen så påfordrade och mycket annat.

https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/140_1944-1947.pdf

Det var efter den allvarliga tågolyckan i Lerum 1987 som man tog ett krafttag beträffande reglerna i trafikreglerna (säo) om det som kallas säkerhetssamtal. I detta ingick att man fastställde hur tågnummer skulle uttalas. Göran Kannerby har redan nämnt det, men jag återger igen vad som bestämdes då:

= = = =
Fyrsiffriga och femsiffriga tåg- och vutnummer uttalas i två resp tre ord, genom att numret bakifrån delas upp i tiotalsgrupper. Grupperna 00–09 uttalas i ett ord : ”nollnoll, nollett, ... nollnio”.
Exempel:
1015 ”tåg tio femton”
2403 ”tåg tjugofyra nolltre”
7086 ”tåg sjutti åttisex”
23152 ”tåg två trettiett femtitvå”
40360 ”tåg fyra nolltre sexti”
50083 ”tåg fem nollnoll åttitre”
72344 ”vut sju tjugotre förtifyra”
= = = =

Före denna reglering fanns inget angivet i säo om hur tågnummer uttalas.

Obs att två- och tresiffriga tågnummer inte reglerades 1988. Det stod alltså fortfarande fritt att välja exempelvis mellan ”hundratvå” och ”ett nolltvå, mellan ”tvåhundratolv” och ”två tolv” och mellan ”femhundratrettiofyra” och ”fem trettiofyra”.

Vid Öresundsförbindelsens öppnande år 2000 bestämdes att man i samtal mellan en svensk och en dansk skulle använda ental: 63874 ”tåg sex, tre, åtta sju fyra” eller ”tog seks, tre, otte, syv, fire”. Ett skäl var naturligtvis de annorlunda räkneorden från 21, men också den att den danska praxisen skiljde sig från den svenska genom annorlunda uppdelning av femsiffriga tågnummer: ”tog tre og tres, otte, fire og halfjerds”.

Med ändrade trafikregler (JTF) år 2009 infördes principen ”tiotalsgrupper bakifrån” också för tresiffriga tågnummer. Det här gäller fortfarande enligt de nuvarande trafikreglerna (TTJ) (vilket Björn Fura redan har nämnt):

= = = =
Tågnummer anges med siffror i tiotalsgrupper.
Exempel:
Tåg 413 = tåg fyra tretton
Tåg 1009 = tåg tio nollnio
Tåg 41465 = tåg fyra fjorton sextiofem

Vid behov läses varje siffra ut.
Exempel:
Tåg 8513 = Tåg åtta – fem – ett – tre.
= = = =

TTJ är ännu inte riktigt anpassad efter europeiska TSD Drift och trafikledning, som kräver ”siffra för siffra” genomgående.
/up