Litt ?

Vad är detta för vagnslittera, och vad var användningen?
Foto: 1982 i Sävsjöström
[image]

Vad är detta för vagnslittera, och vad var användningen?
Foto: 1982 i Sävsjöström

Det ser ut att vara vagnar med littera Samp. Dessa vagnar användes bl.a. för transport av stridsvagnar.

Vad är detta för vagnslittera, och vad var användningen?
Foto: 1982 i Sävsjöström

Det ser ut att vara vagnar med littera Samp. Dessa vagnar användes bl.a. för transport av stridsvagnar.

Finns ju ett skjutfält mellan Kosta och Målerås (där banvallen från gamla KLJ går rakt igenom) kanske inte fanns lika bra avlastningsmöjligheter i Målerås.

Vad är detta för vagnslittera, och vad var användningen?
Foto: 1982 i Sävsjöström

Det ser ut att vara vagnar med littera Samp. Dessa vagnar användes bl.a. för transport av stridsvagnar.

Finns ju ett skjutfält mellan Kosta och Målerås (där banvallen från gamla KLJ går rakt igenom) kanske inte fanns lika bra avlastningsmöjligheter i Målerås.

Eller i vart fall inte lika bra möjligheter att ställa upp vagnarna.

Å andra sidan är jag osäker på om det skjutfältet använts för pansarskytte.

Vad är detta för vagnslittera, och vad var användningen?
Foto: 1982 i Sävsjöström

Det ser ut att vara vagnar med littera Samp. Dessa vagnar användes bl.a. för transport av stridsvagnar.

Finns ju ett skjutfält mellan Kosta och Målerås (där banvallen från gamla KLJ går rakt igenom) kanske inte fanns lika bra avlastningsmöjligheter i Målerås.

Eller i vart fall inte lika bra möjligheter att ställa upp vagnarna.

Å andra sidan är jag osäker på om det skjutfältet använts för pansarskytte.

Skytte eller inte, övning kan det vara i alla fall. Vi höll till där under min enda repövning 1993 och då var jag i artilleriet, men vi sköt inte haubits just där, utan samtränade med andra förband. Jag är hyfsat säker på att även stridsvagnsförband deltar i den sortens övningar.

Å andra sidan är jag osäker på om det skjutfältet använts för pansarskytte.

Farsan var pansarknekt. Det var ytterst sällsynt att man sköt fullkaliber, den övervägande delen av tiden hade man insatsrör i kanonen och sköt övningsammunition.

Vilka skjutfält kan man skjuta stridsvagnskanon i fullkaliber? P1 och P10 (Enköping resp Strängnäs) åkte till Utö, P6 (Kristianstad) har troligen en del av Ravlunda med havet som skyddsområde, P4 (Skövde) tror jag hade ett skjutfält invid K3 i Karlsborg, ut över Vättern. P5 (Boden)? Ingen aning.

P18 Tofta på Gotland måste ha kunnat, där sköt vi 10,5 haubits utan krusiduller mot mål inom skjutfältet.

Jag minns att de vid något tillfälle sköt med pilammunition i Centurion (jag vet inte om Gotland hade 101 eller 102-vagnar, de allra sista åren fick de 104 men detta var innan dess), alltså en wolframspets utan sprängladdning, för att peta hål på pansar. Avlysningen var ända bort till Ölands norra udde den gången.

P18 Tofta på Gotland måste ha kunnat, där sköt vi 10,5 haubits utan krusiduller mot mål inom skjutfältet.

En haubits är inte en stridsvagnskanon.

En modern fälthaubits har en rörlängd mellan 30 och 40 gånger borrningen och är menad att skjuta indirekt eld. En stridsvagnskanon har en rörlängd på mer än 50 gånger borrningen och klarar ett mycket högre tryck, stridsvagnskanonen är byggd för direkt eld.

Att man skjuter ut över havet med hel sektor bort till Öland avspärrad låter troligt. Redan 7,62x51 mm behöver 4000 meter bakom vallen i skyddsavstånd.

En haubits är inte en stridsvagnskanon.

Nej såklart, men kan man skjuta full laddning med en 10,5 haubits så kan man väl skjuta med en Centurion lite hur som helst, om vi nu talar om hur stort skjutfält man behöver. Jag förstår att eldrörsproportionerna ger en skillnad, men den kan inte vara avgörande stor för frågeställningen även om granaten bär iväg längre längs marken än om en haubits hade skjutit med samma elevation. Undantaget pilammunition då. För övrigt kan man skjuta direkt eld med en pjäs 41/40 också, om man skulle få lust.

P4 (Skövde) tror jag hade ett skjutfält invid K3 i Karlsborg, ut över Vättern.

Kråk, där var vi också på min repövning 1993, och vi sköt fältmässigt med 10,5 cm haubits (mest övningsgranater, men vid ett tillfälle även spränggranater) och vi samtränade med ett stridsvagnsförband. Vi var inte tillräckligt nära för att se (artilleri som sagt), men vi hörde en mängd snabba, distinkta och hårda knallar under framryckningen några kilometer bort, och vårt befäl identifierade det som stridsvagnseld och då alltså inte övningsammunition.

Det ser ut att vara vagnar med littera Samp. Dessa vagnar användes bl.a. för transport av stridsvagnar.

Åhå, Njudungs pansarregemente? Eller är vi i Värend? **grubblar**

Absolut i folklandet Värend, Uppvidinge härad.

Tidigare litt. var Sdu (före UIC).
I Boden var ett antal sådana placerade för att transportera stridsvagn Centurion över Luleälven. Stridsvagnsregementet P5 var samlokaliserat med I19, på norra älvstranden - men stridsvagnsverkstaden fanns söder om även, i närheten av "Hedenbron". Men den bron var för vek för Centurion, och alla andra vägbroar också. Den enda bro som kunde användas för transporter av Centurion, var järnvägsbron nära Boden södra. Alltså: från I19 till Bds (några hundra meter), järnvägstransport till Hednoret söder om älven, sedan landsväg till verkstaden! I båda fallen några km.
Idag är alla nämnda broar sedan länge "nybyggda" och sådana komplicerade transporter behövs inte.
Berra

Dylika vagnar stod tomma så sent som i juli 1999 på det numera upprivna sidospåret i Rinkaby vid Rinkabyfältet.

[image]

Sdu 100986 i Enköping 1960

Wow tack för den bilden! Härligt att se ett sådant fint ekipage med en Centurion. Minns en övning från Ravlunda i mitten av 80-talet med 9 st Centurion ståendes på rad.. Mäktigt!

Hittar inte min gamla "SJ godsvagnar" med Sdu .

Den första är från någon som samlat bilder och uppgifter från div SJ skrifter efter UIC litreringens införande . Bl.a. SJ 636.1 , "SJ Godshandbok" (eller liknande titel , avsedd för kunder) mm .

Under varje Sap står omlitrering och -numrering enl SJ 636.1 utgåva 3 då SJF 636.1 utgåva 2 verkar ha en del motsägelser/felaktigheter .
Rättelser emottages gärna .

Sap 20-74-482 8 000 - 482 8 014 heltäckande plant golv .
Blir Samp 82-74-483 1 000 - 483 1 014 .

Sap 20-74-482 8 015 - 482 8 071 försänkt golv på 7,5 m .
Blir Samp-v 82-74-483 1 015 - 483 1 071 .

Sap-x 20-74-482 8 072 - 482 8 076 plant golv med 9 m borttagbart golv för djuplastning på 7 flyttbara tvärbalkar .
ANM vagn 073 anpassad för vagnbjörnstransport .
Blir Samp-x 82-74-483 1 072 - 483 1 076 .

Sap-x 20-74-482 8 077 - 482 8 086 försänkt och borttagbart 7,5 m golv för djuplastning på 7 fasta tvärbalkar .
Blir Samp-vx 82-74-483 1 077 - 483 1 086 .

Och varför detta : Bilden visar vagnar med plana golv som jag ser det , och därmed mindre lämpliga för transport av större och/eller högre stridsvagnar .

Och tack för bilder och annat intressant i tråden .

mvh -RB-

Vagnarna fick bara gå i 70 km/h lastade och 90 km/h tomma. Detta inverkade nog på att de slopades rätt tidigt. Försvaret skaffade också fordon för transport av stridsvagnar på väg så man var inte längre i behov av vagnarna.

Vagnarna fick bara gå i 70 km/h lastade och 90 km/h tomma. Detta inverkade nog på att de slopades rätt tidigt. Försvaret skaffade också fordon för transport av stridsvagnar på väg så man var inte längre i behov av vagnarna.

Det gjordes en uppdatering på dessa vagnar på 90-talet, vilket bland annat innebar att bromsen byttes ut från G-broms till P-broms, samt att de även fick gå i 90km/h lastade.

Vagnarna fick bara gå i 70 km/h lastade och 90 km/h tomma. Detta inverkade nog på att de slopades rätt tidigt. Försvaret skaffade också fordon för transport av stridsvagnar på väg så man var inte längre i behov av vagnarna.

Nja, dom skrotades väl för att krigen var slut tillsammans med all annan militär material i början av 00-talet.
Sedan har man ju ändrat sig och börjat köpa in grejer för fulla muggar igen , till och med börjat använda övningsområdena vilket resulterat i rätt roliga reportage då folk har vant sig att dom inte används i allemansrättens anda.

M.V.H Anders.k.

En blyg liten ickemartialisk kommentar i denna flod av militaria är att vagnarna på femtio- och sextiotalen användes för transport av grovplåt från Domnarvets Jvk till varven i Göteborg.

"Svackan" i vagnsgolvet var försedd med strön så att plåtbitarna slapp bågna.

Olle S

Hässleholms Militärhistoriska Förening har sedan 2018 en Samp-vagn uppställd på ett sidospår intill sin utställningslokal ute på Läreda vid Hässleholms Museum.
Enligt inlägg i Järnvägshistoriskt forum bör det vara 483 1036, Bevarade Samp-vagnar .
Vagnen stod under slutet av 1990-talet tillsammans med flera andra Samp-vagnar uppställd i Rinkaby på banan Kristianstad-Åhus. I samband med det stora scout-lägret Scout2001 behövdes utrymmet där vagnarna stod uppställda för att hantera av- och pålastning av scouter på de många extratågen som kördes med scouter till lägret. Då drogs vagnarna upp till Kristianstad och 483 1036 valdes senare ut för att sparas för framtiden. Så småningom drogs vagnen upp till Hässleholms godsbangård/lokbangård och stod där avställd fram tills 2018 då aktuellt spår behövde plockas bort i samband med förberedelser för ombyggnaden av bangården med anslutning för den nya Kärråkra-depån. Då flyttades vagnen ut till Hässleholms museum.

MVH
en som hade "ett litet finger med i spelet" att vagnen dels sparades från nedskrotning i Kristianstad resp sparades från skrotning år 2018 då det, på det stora verket, någonstans hade glömts bort vem som var ägare till vagnen som stod ivägen när spåret skulle rivas :-) ...

Hittar inte min gamla "SJ godsvagnar" med Sdu .

Den första är från någon som samlat bilder och uppgifter från div SJ skrifter efter UIC litreringens införande . Bl.a. SJ 636.1 , "SJ Godshandbok" (eller liknande titel , avsedd för kunder) mm .

Under varje Sap står omlitrering och -numrering enl SJ 636.1 utgåva 3 då SJF 636.1 utgåva 2 verkar ha en del motsägelser/felaktigheter .
Rättelser emottages gärna .

Sap 20-74-482 8 000 - 482 8 014 heltäckande plant golv .
Blir Samp 82-74-483 1 000 - 483 1 014 .

Sap 20-74-482 8 015 - 482 8 071 försänkt golv på 7,5 m .
Blir Samp-v 82-74-483 1 015 - 483 1 071 .

Sap-x 20-74-482 8 072 - 482 8 076 plant golv med 9 m borttagbart golv för djuplastning på 7 flyttbara tvärbalkar .
ANM vagn 073 anpassad för vagnbjörnstransport .
Blir Samp-x 82-74-483 1 072 - 483 1 076 .

Sap-x 20-74-482 8 077 - 482 8 086 försänkt och borttagbart 7,5 m golv för djuplastning på 7 fasta tvärbalkar .
Blir Samp-vx 82-74-483 1 077 - 483 1 086 .

Och varför detta : Bilden visar vagnar med plana golv som jag ser det , och därmed mindre lämpliga för transport av större och/eller högre stridsvagnar .

Och tack för bilder och annat intressant i tråden .

mvh -RB-

SJ har ju rört till det lite genom att köpa 5 olika utförande av vagnen, med hjälp av Christer Andersson Gamleby och hans listor går det ju att reda ut det , lite för eventuella fel som smyger sig in här är mina egna .

Svenska försvaret har köpt en stridsvagn, Centurion och den behöver transporteras och då bygger Notviken Hvst dom första 5 vagnarna av Sdu, levereras 1954 .
En låglastarvagn som man kan lasta på 7 balkar, kan även täcka för låglastardelen så vagnen får en helt plan last yta.
Slutar livet som Samp-x 483 1 072- 076
Ser ut så här , bild från Digitalt mueseum

Nästa gäng byggs av chr Olsson Falkenberg 1959.
Dom första 15 vagnarna har en helt plan last yta, vet inte vad tanken är förutom att det är en tunglastarvagn.
Lite udda så står det en Centurion på en sådan vagn (om det nu är en sådan stridsvagn) så uppenbart behöver man inte låglastardelen ändå, eller nåt.
Slutar livet som Samp 483 1 000- 014
Så här ser den ut, bild från Digitalt muesum

Sj måste ändra sig , för resten av serien som byggs av Chr Olsson 1959 får en låg last del , en fast sådan , resten av 15 vagnar alltså
Slutar livet som Samp 483 1 015- 029
Ser ut så här, bild från Digitalt museum.

Nästa serie byggs i två utföranden också , levereras 1961-62 vem som tillverkar vet jag inte .
42 vagnar med en fast nersänkning i vagngolvet som inte går att ändra , levereras 1961-62.
Hittar ingen bra bild på dom .
Slutar livet som Samp 483 1 030- 071
Ser ut så här, bild från Digitalt Museum

Den andra delserien om 10 vagnar levereras 1962 har en nersänkning i vagngolvet , nersänkningen kan tas bort så det blir en låg lastar del som vilar på 7 balkar som sitter under ramen.
Slutar livet som Samp-X 483 1 077- 086
Ser ut så här, bild från Digitalt museum.

Allihopa säljs till FMV som sedan skrotar dom.

M.V.H Anders.k.

Första serien tillverkades av Kockums och den sista av Arlöv.
I samband med överföringen till FMV reviderades vagnarna vid Notviken i början av 90-talet. Alla vagnar fick då nytt golv och de lösa golvluckorna togs bort och ersattes med fast.

Första serien tillverkades av Kockums och den sista av Arlöv.
I samband med överföringen till FMV reviderades vagnarna vid Notviken i början av 90-talet. Alla vagnar fick då nytt golv och de lösa golvluckorna togs bort och ersattes med fast.

Tack för dom uppgifterna.

M.V.H Anders.k.

Vad är detta för vagnslittera, och vad var användningen?
Foto: 1982 i Sävsjöström

Dessa vagnar var som skrivits på annat ställe avsedda för transport av stridsfordon. Vad jag förstått så bestämdes antalet inköpta vagnar efter det förväntade behovet vid krig. Det fanns alltså många fler vagnar än vad som armén behövde för att utbilda beväringar.

Som skrivits på andra ställen i tråden så användes den del vagnar för civila transporter men som också skrivits fanns det inte så många civila uppgifter för dem.

SJ borde alltså haft ett behov att ställa upp oanvända vagnar på lediga spår med förhoppning av att de aldrig skulle behövas. Kan det vara därför dessa vagnar står uppställda i Sävsjöström?

/Olof

[image]

Ursprungligen fanns ingen panna utan all vikt överfördes till boggin genom kuggstödrullar vid sidorna i likhet med litt Ob med boggi modell 34. Sdu-vagnarna var i motsats till litt Ob mycket styva medan litt Ob var flexibel.
Senare byggdes litt Sdu om med konkav panna och släta stödrullar med spel.

Boggi modell 34

Föregångare till kuggstödrullarna fanns på litt Q23 som hade en pendel för överföring av vikten till boggin i likhet med vad som kan ses på amerikanska ånglok med bakre enaxliga boggi med utvändig lagring.

När vi är inne på stridsvagnstransport på järnväg:

Pappa berättade att de hade en dödsolycka under sista övningen (eller första repövningen) då de lossade eller lastade från järnväg.

En kille ställde sig upp på tornet och kom för nära kontaktledningen, med uppenbara konsekvenser.

Det här skedde i Dunker (mellan Katrineholm - Norrköping). Är det en normal trafikplats eller en "hemlig" endast för militära ändamål? Detta bör ha skett 1961-63 någon gång. Är det någon som vet något mer?

---

Det här skedde i Dunker (mellan Katrineholm - Norrköping). Är det en normal trafikplats eller en "hemlig" endast för militära ändamål? Detta bör ha skett 1961-63 någon gång. Är det någon som vet något mer?

Dunker station låg på linjen mellan Stålboga (på Västra Stambanan) och Stålboga (på Eskilstunabanan). Närmaste station söder om Dunker var Malmköping.

"Hemlig" var den knappast, jag tror att stationshuset står kvar än idag. Dock är banan spårlös sedan ungefär 1969.

https://www.historiskt.nu/normalsp/mlslj/mlslj_karta.html
https://www.hembygd.se/shf/plats/11649
https://digitaltmuseum.se/021018119673/dunker-station

När vi är inne på stridsvagnstransport på järnväg:

Pappa berättade att de hade en dödsolycka under sista övningen (eller första repövningen) då de lossade eller lastade från järnväg.

En kille ställde sig upp på tornet och kom för nära kontaktledningen, med uppenbara konsekvenser.

Det här skedde i Dunker (mellan Katrineholm - Norrköping). Är det en normal trafikplats eller en "hemlig" endast för militära ändamål? Detta bör ha skett 1961-63 någon gång. Är det någon som vet något mer?

Olyckan ska ha inträffat på kvällen den 17 februari 1964.

Olyckan ska ha inträffat på kvällen den 17 februari 1964.

KB

"Upphovsrättsskyddat material, kan endast läsas digitalt på Kungliga biblioteket och på ytterligare några bibliotek."

Det verkar som att KB inte är speciellt tillmötesgående.

Olyckan ska ha inträffat på kvällen den 17 februari 1964.

KB

"Upphovsrättsskyddat material, kan endast läsas digitalt på Kungliga biblioteket och på ytterligare några bibliotek."

Det verkar som att KB inte är speciellt tillmötesgående.

Det är nog inte frågan om ett bristande tillmötesgående, utan snarare ren självbevarelsedrift. De vill väl inte att hela tidnings-Sverige ska stämma skjortan av dem på grund av upphovsrättsbrott.

Olyckan ska ha inträffat på kvällen den 17 februari 1964.

KB

"Upphovsrättsskyddat material, kan endast läsas digitalt på Kungliga biblioteket och på ytterligare några bibliotek."

Det verkar som att KB inte är speciellt tillmötesgående.

Det är nog inte frågan om ett bristande tillmötesgående, utan snarare ren självbevarelsedrift. De vill väl inte att hela tidnings-Sverige ska stämma skjortan av dem på grund av upphovsrättsbrott.

Mycket troligt. KB får väl sina exemplar som 'pliktexemplar' - och i reglerna kring dessa ingår knappast rätten för mottagaren att publicera innehållet på nätet. Det vore ju förödande för alla som publicerar tryckt media.
Sen finns kanske någon tidsgräns när materialet blir 'fritt' - men det är kanske inte givet att det gäller texter som erhållits som 'pliktexemplar'.

/TKO

Detta är konstigt. För ett år sedan gick det bra att läsa också modernare tidningar på datorn via tidningar.kb. Det gick under ett halvt ungefär att läsa över hela Sverige. Sedan försvann den möjligheten för folket utanför de allra största städerna. Sekretesseskälet kan alltså inte vara starkt. Jag tror till och med att det motionerades i riksdagen att gränsen vid år 1906 skulle tas bort, den gräns som gäller nu. Det är faktiskt 115 år sedan det var år 1906 så mycket material har inget upphovsskydd kvar och behöver alltså inte skyddas från merparten av Sveriges befolkning.

Detta är konstigt. För ett år sedan gick det bra att läsa också modernare tidningar på datorn via tidningar.kb.

Går utmärkt nu också, men sedan våren 2020 bara på ett antal bibliotek.

Det gick under ett halvt ungefär att läsa över hela Sverige. Sedan försvann den möjligheten för folket utanför de allra största städerna.

Beror på vilka städer man anser tillhöra den skalan. En lista från 2020 listar följande;

Anslutna bibliotek

Notera att bibliotekens öppethållande kan ha påverkats av coronakrisen.
Universitets– och högskolebibliotek

Göteborgs universitet
Högskolan i Borås
Högskolan Dalarna
Högskolan i Gävle
Högskolan Väst, Trollhättan
Jönköping University
Karlstads universitet
Linköpings universitet
Linnéuniversitet
Lunds universitet
Malmö universitet
Mittuniversitetet, Sundsvall
Mälardalens högskola: Eskilstuna, Västerås
Stockholms universitet
Södertörns högskola
Umeå universitet
Uppsala universitet
Örebro universitetet

Folkbibliotek

Almedalsbiblioteket/Biblioteken på Gotland
Borås stadsbibliotek
Gävle bibliotek
Hudiksvalls bibliotek
Jönköpings stadsbibliotek
Karlstads stadsbibliotek
Linköpings stadsbibliotek: startdatum meddelas senare
Luleå stadsbibliotek
Folkbiblioteken i Lund
Norrköpings stadsbibliotek
Sunne Bibliotek
Stadsbiblioteket i Uppsala
Västerås stadsbibliotek

(Källa - https://www.kb.se/om-oss/nyheter/nyhetsarkiv/2020-06-01-har-kan-du-lasa-digitaliserade-...

På annat ställe framgår också "Alla folkbibliotek, universitets- och högskolebibliotek har möjlighet att ansluta sig till tjänsten Svenska dagstidningar för att få tillgång även till upphovsrättsskyddat material.".

Sekretesseskälet kan alltså inte vara starkt. Jag tror till och med att det motionerades i riksdagen att gränsen vid år 1906 skulle tas bort, den gräns som gäller nu. Det är faktiskt 115 år sedan det var år 1906 så mycket material har inget upphovsskydd kvar och behöver alltså inte skyddas från merparten av Sveriges befolkning.

I tråden här anges orsaken till varför man slutade med tjänsten.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Litt ? (Fordon: vagnar)

Litt ?

Litt ?

Litt ?

Litt ?

Litt ?

Litt ?

Litt ?

Litt ?

Litt ?

Litt ?

Litt ?

Litt ?

Litt Sdu

Litt Sdu

Litt Litt Sdu - Sap/Sap-x - Samp/Samp-x/Samp-v/Samp-vx mm

VLitt Litt Sdu - Sap/Sap-x - Samp/Samp-x/Samp-v/Samp-vx mm

VLitt Litt Sdu - Sap/Sap-x - Samp/Samp-x/Samp-v/Samp-vx mm

VLitt Litt Sdu - Sap/Sap-x - Samp/Samp-x/Samp-v/Samp-vx mm

VLitt Litt Sdu - Sap/Sap-x - Samp/Samp-x/Samp-v/Samp-vx mm

VLitt Litt Sdu - Sap/Sap-x - Samp/Samp-x/Samp-v/Samp-vx mm

Litt Litt Sdu - Sap/Sap-x - Samp/Samp-x/Samp-v/Samp-vx mm

Litt Litt Sdu - Sap/Sap-x - Samp/Samp-x/Samp-v/Samp-vx mm

Litt Litt Sdu - Sap/Sap-x - Samp/Samp-x/Samp-v/Samp-vx mm

Litt ?

Urspårningsbenägna som nya

Litt ? OT: Dödsolycka

Litt ? OT: Dödsolycka. Dunkers station

Litt ? OT: Dödsolycka

Litt ? OT: Dödsolycka

Litt ? OT: Dödsolycka

Litt ? OT: Dödsolycka

Litt ? OT: Dödsolycka

Litt ? OT: Dödsolycka