JVM verkstadsrapport - del 1 - lok och motorvagnar (Järnvägsmuseet informerar)

av HP @, torsdag, december 09, 2021, 17:35 (244 dagar sedan)
Redigerad av HP, torsdag, december 09, 2021, 18:15

Hej, jag brukar ju i dessa tider göra en verkstadsrapport från JVM. Här kommer del 1. Ställ gärna frågor i tråden så ska jag försöka besvara dem.

[image]
R 976 har varit under ånga denna veckan som en förberedelse inför Malmbanan 2022. Foto Oliwer Johansson.

Ånglok
R 976 står på UGJ-stallet i vinter och ska användas i Kiruna kring Kirunafestivalen 30/6-2/7 samt dra ett malmtåg på 1400 ton till Vassijaure 3/7. Loket är i bra skick, men pistongpackningarna behöver lite omsorg.

B 1316 finns i Falun, där axel 5, bakre drivaxeln, ska sänkas för att komma åt stagbult i fyrboxen med avgnagda skallar. SJ har på 60-talet lyckats med konststycket att svarva loket med olika hjuldiametrar på samma axel(ca 10 mm skillnad) vilket gjort att den ställt sig fel i spåret och legat för nära fyrboxen. Loket är nu omsvarvat. Men ett byte av några stagbult står på agendan i vinter.

B 1429 är i Gävle, men vi har fortsatta problem med glidlagren på tendern, och vi kan säga att det var tur vi inte tog loket på SJK-resan. Det hade inte gått så bra. Det är något tok som sagt efter axelbytet, och utredning pågår. När vi kommit fram till vad det handlat om kommer jag återkomma och berätta det.

E10 1746 har ju haft problem med fyra stortuber som vi efter byte inte lyckats få tätt i fyrboxänden. VEÅ har varit på plats och tuberna är nu urtagna igen. Problemet har troligen varit att vi använt ett nytt valsverktyg som samtidigt valsar och anvisar en krage, men då istället bara tätat mot tubplåtens kant, istället för hålets anläggningsyta, och detta då speciellt om hålet varit lite väl stort. Nu gör vi om och gör rätt, VEÅ fixar till tuberna och återmonterar i januari, sedan hoppas vi att loket fungerar som det ska. Hålen i sig är runda och fina, och det är inga sprickor mellan hålen.

C7 1774 i Ängelholm börjar närma sig komplett lok. Mycket har gjorts, nytt tak, helrenoverat elsystem, tenderns krage på vattentanken svetslagad, hela loket målat, armatur översedd. Loken ska eldas på och provköras i vinter, och sedan bli omtubat med både små- och stortuber efter detta.

S1 1923 fick nytillverkade överhettare monterade i somras, och funkade fint på spöktågen vecka 44. Nu ska några lager fixas bara.

N 576, Ka 692 och E2 904 är i övrigt driftklara om uppdrag dyker upp.

Elfordon
[image]
Dm3 1246-1247-1248 ska åter få dra ett malmtåg den 3 juli på Malmbanan.

Ra 846, D 432, Da 820, Da 888 och Rc1 1007 har använts i trafik under året. Rc1 1007 har fått boggirevision i Örebro samt en nyrenoverad huvudbrytare monterad.

I början av sommaren motionerade vi en del elfordon. Dm3 1246-1247-1248, Za 267, X1 3019 och Ma 966 togs då igång. Vi har insett att de mår bäst av att få spänning och röra på sig med ca två års intervall.

X5 kan ni läsa om i eget inlägg.

Motorfordon
T43 235 har använts en hel del under året, och nu har vi fyra traktionsmotorer på revision, som planeras läggas in i loket 2022. T41 204 kommer hjulsvarvas nästa vecka i Hagalund, och T42 205 bidar sin tid i väntan på uppdrag.

T21 77 genomgår som ni vet en mycket genomgripande renovering i Ängelholm. Loket är nu i fasen att allt börjar plockas ihop. Huvarna har varit på blästring och lackering, och loket i övrigt målas just nu.

Z67 626 har målats i sin orangea färgsättning och är tillsammans med 651 "normalväxelloken" i Gävle. 651 målas just nu och får behålla sin Banverket-identitet. Z67 630 finns i Ängelholm numera som vårt växellok där.

Z43 450 är färdigrenoverad och driftsatt i Gävle. Z65 492 är också i mycket gott skick.

Våra rälsbussar Y7 1113 och Y6 1109 är fullt iordning och får nog invänta sommaren 2023 innan de används. 1113 genomgick plåtbyte i fronter och ommålning i början av året.

Y1 1343 har länge varit i Östersund men är nu hemma. Den har fått FIAT-motorerna från den brunna Y1 1289 som MFGDJ hade, och det är fina motorer med lite timmar. En renoverad SRM-växellåda är monterad, en boggi har reviderats, alla hjulaxlarna har reviderats, och drivaxlarna har fått nytillverkade axlar och axelväxlar i Polen. Vi har nu en Y1 i mycket gott teknisk skick.

MTR 101 3961 har driftsatts och fungerar fint, men skulle må bra av en uppsnyggning.

Forts i del 2.

/Henrik R, JVM

pistongpackning

av mormorsgruvan @, torsdag, december 09, 2021, 18:45 (244 dagar sedan) @ HP
Redigerad av mormorsgruvan, torsdag, december 09, 2021, 18:51

Finns detta ord i det Svenska språket ?
Vad avses kolvstångspackning eller kolvringar ? Inte heller i Engelska språket finns ordet, däremot finns pistonrod-packing och pistonring.

pistongpackning

av Lennart Petersen @, torsdag, december 09, 2021, 19:20 (244 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Finns detta ord i det Svenska språket ?
Vad avses kolvstångspackning eller kolvringar ? Inte heller i Engelska språket finns ordet, däremot finns pistonrod-packing och pistonring.

Ja det här är sammansatta ord och dom finns. Pistong respektive packning sätts ihop till ett sammansatt ord.
Och vad som är ”Svenska språket” avgörs av vad som används i tal och skrift. Svenska akademien sitter inte och uppfinner ord utan ordlista och ordbok utgår från vad som konstateras ha använts i språkligt bruk.
Det var ett trevligt och informativt inlägg av HP som förtjänar en applåd.

pistongpackning

av Kanal C @, torsdag, december 09, 2021, 19:53 (244 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Finns detta ord i det Svenska språket ?
Vad avses kolvstångspackning eller kolvringar ? Inte heller i Engelska språket finns ordet, däremot finns pistonrod-packing och pistonring.

:-D

pistonstångspackning

av Erik Andersson @, Lund, torsdag, december 09, 2021, 20:16 (244 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Jag är rätt säker på att signatur HP avsåg att skriva "pistonstångspackning", som iallafall SJ tyckte var ett ord som fanns på 1950-talet. Se bifogat utsnitt från ritningsförteckningen för SJ lok litt S1.
[image]

pistonstångspackning

av HP @, torsdag, december 09, 2021, 20:24 (244 dagar sedan) @ Erik Andersson

Jag är rätt säker på att signatur HP avsåg att skriva "pistonstångspackning", som iallafall SJ tyckte var ett ord som fanns på 1950-talet. Se bifogat utsnitt från ritningsförteckningen för SJ lok litt S1.
[image]

Haha,nä, har alltid hört det kallas pistongpackning, så vi får väl tillföra det i SAOL.
/HP

pistongpackning

av Bertil Bengtsson @, torsdag, december 09, 2021, 22:15 (244 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Menar du verkligen att orden "kolvstångspackning" och "kolvringar" borde finnas i engelska språket?
Berra

pistongpackning

av Godsgösta, fredag, december 10, 2021, 12:08 (243 dagar sedan) @ Bertil Bengtsson

Menar du verkligen att orden "kolvstångspackning" och "kolvringar" borde finnas i engelska språket?
Berra

"Någon borde skriva en bok om det".... som vederbörande påpekare ofta uttrycker det.:-D

JVM verkstadsrapport - del 1 - lok och motorvagnar

av skogstoken, Vku, fredag, december 10, 2021, 17:51 (243 dagar sedan) @ HP

Jag kan inte låta bli att undra, vad för vagnar tänker ni använda bakom R 976 på malmbanan? Finns det gamla malmvagnar att skramla fram eller kommer ni använda moderna vagnar?

Undrar en skogstokig smålänning som blivit väldigt sugen på att åka till norrland i sommar!

JVM verkstadsrapport - del 1 - lok och motorvagnar

av HP @, fredag, december 10, 2021, 20:15 (243 dagar sedan) @ skogstoken

Jag kan inte låta bli att undra, vad för vagnar tänker ni använda bakom R 976 på malmbanan? Finns det gamla malmvagnar att skramla fram eller kommer ni använda moderna vagnar?

Undrar en skogstokig smålänning som blivit väldigt sugen på att åka till norrland i sommar!

Det blir koppelvagn och en bunt moderna vagnar typ Fanoo. Last och vagnar ska bli 1400 ton, precis som loket är byggt att dra. Och vagnarna går vidare från Vassijaure till Narvik med LKAB, så malmen flyttas på riktigt!/HP

15 km/h och mer än tre ton goda kol

av BD @, lördag, december 11, 2021, 14:59 (242 dagar sedan) @ HP

Jag kan inte låta bli att undra, vad för vagnar tänker ni använda bakom R 976 på malmbanan? Finns det gamla malmvagnar att skramla fram eller kommer ni använda moderna vagnar?

Undrar en skogstokig smålänning som blivit väldigt sugen på att åka till norrland i sommar!


Det blir koppelvagn och en bunt moderna vagnar typ Fanoo. Last och vagnar ska bli 1400 ton, precis som loket är byggt att dra. Och vagnarna går vidare från Vassijaure till Narvik med LKAB, så malmen flyttas på riktigt!/HP

Med en hastighet av ca 15 km/h? Det lär gå åt mer än 3 ton kol av god kvalitet på den 36 km långa sträckan.
Vevlagren var under R-lokens tidiga karriär ömtåliga. Senare hade nog R-loken en lindrigare tjänst.

15 km/h och mer än tre ton goda kol?

av Christer Brimalm @, måndag, december 13, 2021, 18:17 (240 dagar sedan) @ BD

Det låter som en väl pessimistisk bedömning.

15 km/h och mer än tre ton goda kol?

av BD @, tisdag, december 14, 2021, 06:11 (240 dagar sedan) @ Christer Brimalm

Det låter som en väl pessimistisk bedömning.

Hastigheten, kolmängden eller vevlagren?

15 km/h och mer än tre ton goda kol?

av Christer Brimalm @, tisdag, december 14, 2021, 13:06 (239 dagar sedan) @ BD

Jag tänkte främst på de båda första, särskilt kolförbrukningen. Man får väl förutsätta att arrangörerna har bra koll på det gamla museilokets status vad gäller lager och smörjning när man låter det visa upp vad det skulle kunna prestera i reguljär tjänst.

15 km/h och mer än tre ton goda kol?

av BD @, tisdag, december 14, 2021, 18:15 (239 dagar sedan) @ Christer Brimalm
Redigerad av BD, tisdag, december 14, 2021, 18:55

Jag tänkte främst på de båda första, särskilt kolförbrukningen. Man får väl förutsätta att arrangörerna har bra koll på det gamla museilokets status vad gäller lager och smörjning när man låter det visa upp vad det skulle kunna prestera i reguljär tjänst.

Beräknas att loket vid full belastning bränner 500 kg goda kol per kvadratmeter rostyta ger det en förbränning av 3,15 x 500 kg = 1575 kol per timme.
Vidare, om nu loket orkar att hålla 15 km/h behövs mer än två timmar för den 30 km långa sträckan. Alltså, eldarna, för det lär behövas två stycken, får att göra.
Nu är väl inte tre ton kol någon större märkvärdighet, har själv eldat tre ton kol på fyra timmar utan att bli svettig, men på två timmar och lite till betyder det mer än 26 kg per minut.
Vi får även hoppas att tågets verkliga vikt meddelas inför körningen.

Det ska bli intressant att jämföra den blivande körningens data med de från den forntida körningen. Värt att notera är att det forntida tåget hade glidlager.


Från tyska: "Vid företagna provturer uppgick hastigheten i 10 promille stigning till 12,1 km/h vid 45 % fyllning med ett tåg på 1456 ton inkl lok och tender,"

Personalen vid de provkörningarna var säkerligen erfarna lokmän som hanterade ånglok dagligen.
[image]

Edit. Tillagt nedanstående.
[image]

15 km/h och mer än tre ton goda kol?

av Christer Brimalm @, onsdag, december 15, 2021, 09:38 (239 dagar sedan) @ BD

Jag tvivlar inte på att det blir jobb för eldaren. Men ändå...
Det går både uppför och nedför på sträckan. Kiruna ligger 500 möh och Vassijaure 515 m, så den genomsnittliga stigningen är bara 0,4 promille. Loket kommer bara att arbeta med full effekt i motluten, dvs ungefär halva sträckan. Och sedan till stor del rulla utan pådrag i nedförsluten. Och hastigheten kommer att pendla mellan säg 12 och 50 km/t.
Jag kan ha fel, men för mig förefaller kalkylen fortfarande väl pessimistisk med 15 km/t och mer än 3 ton kol på 36 km.

15 km/h och mer än tre ton goda kol?

av Sven Bårström @, Järfälla, onsdag, december 15, 2021, 10:50 (238 dagar sedan) @ Christer Brimalm

Jag tolkar beskrivningen så, att längden 35 km avser delen Abisko Östra - Riksgränsen, d v s den motlutspassage som går upp från lite väster om Abisko till Vassijaure. Höjdskillnaden är ca 135 m. Hela stationshållet Kopparåsen - Vassijaure ligger i 9 o/oo motlut (lutningen reducerad under 10 o/oo för kompensation för kurvtilläggen, som anges till ca 1 o/oo i 600 m radie). Denna sträcka har alltid varit dimensionerande för lokeffekt mm i trafiken västerut.
Sven B

--
Sven B

15 km/h och mer än tre ton goda kol?

av Leif B @, onsdag, december 15, 2021, 11:29 (238 dagar sedan) @ Sven Bårström

Jag tolkar beskrivningen så, att längden 35 km avser delen Abisko Östra - Riksgränsen, d v s den motlutspassage som går upp från lite väster om Abisko till Vassijaure. Höjdskillnaden är ca 135 m. Hela stationshållet Kopparåsen - Vassijaure ligger i 9 o/oo motlut (lutningen reducerad under 10 o/oo för kompensation för kurvtilläggen, som anges till ca 1 o/oo i 600 m radie). Denna sträcka har alltid varit dimensionerande för lokeffekt mm i trafiken västerut.
Sven B

Kiruna Malmbangård ligger på km 1414 och Vassijaure på km 1535, d.v.s. tolv mil.

Banprofilen finns här.

Hur användes R-loken när det begav sig, gick de bara Abisko Östra - Riksgränsen och mindre lok drog tågen Kiruna - Abisko Ö?

Ursäkta mitt missförstånd

av Christer Brimalm @, onsdag, december 15, 2021, 13:23 (238 dagar sedan) @ Leif B

Då hänger jag med på resonemanget. Jag skulle ha kollat banprofilen ordentligt innan jag skrev. På den delsträckan verkar siffran på kolförbrukning mer rimlig.

15 km/h och mer än tre ton goda kol?

av Micke Carlsson @, onsdag, december 15, 2021, 13:35 (238 dagar sedan) @ Christer Brimalm

Ett B-lok med ett 150-200 tons persontåg i 90 km/t drar ungefär 1 ton i timmen, runt 80-100 kg/mil i snitt men förstås beroende på bana. B-loket ska dra den vikten i 60 km/t i 10 promilles lutning men kan dra det i högre fart än så. Att ett R-lok drar 1,5 ton i timmen och därmed 3 ton på 2 timmar låter inte alls orimligt eller ens särskilt mycket i en sådan jämförelse. Men med en duktig eldare så kan det säkert hållas nere till 3 ton. Betänk att R-loket antagligen går med rätt hög fyllning i den låga farten, vilket B-loket inte gör i den höga farten. Trots den låga hastigheten är det inga problem att bli av med den ånga som 3 ton kol har kokat upp under 2 timmar. Hastigheten styr alltså inte ensamt ångförbrukningen genom antalet kolvslag per tidsenhet, fyllningen har större betydelse för det.

powered by my little forum