26 semaforer för tre spår. (Signaler/säkerhet)

av mormorsgruvan @, onsdag, januari 26, 2022, 10:29 (197 dagar sedan)
Redigerad av mormorsgruvan, onsdag, januari 26, 2022, 10:36

På samlingsportalen finns en bild Gantry, Rugby (1890-talet)visande 26 semaforer på en signalbrygga över TRE spår.
Kan någon förklara varför det behövdes så många semaforer ?

26 semaforer för tre spår.

av Överkörmästaren @, onsdag, januari 26, 2022, 11:17 (197 dagar sedan) @ mormorsgruvan

På samlingsportalen finns en bild Gantry, Rugby (1890-talet)visande 26 semaforer på en signalbrygga över TRE spår.
Kan någon förklara varför det behövdes så många semaforer ?

Man KAN ju googla "gantry signals rugby" och får då bl a upp denna träff:

https://www.warwickshirerailways.com/lms/lnwrrm901.htm

Alltså: Varje signal är dubblerad, dels nedtill och dels upptill, för att vara synlig på olika avstånd och under olika förhållanden. Det är alltså egentligen 13 signaler och inte 26.

Uppenbarligen är de grupperade 3+5+5, jag vet inte vad "extrasignalerna" för de två högra spåren gör för något, det kanske är försignaler eller något slags växlingssignaler, eller tågvägsindikatorer eller nåt.

Här finns en bild där ett tåg passerar, den högsta signalen i den mittersta signalgruppen är fälld snett nedåt både upptill och nedtill.

https://imageleicestershire.org.uk/view-item?i=9555&WINID=1643192370598&fullPage=1

26 semaforer för tre spår.

av Anders Johansson @, onsdag, januari 26, 2022, 11:21 (197 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Troligen talar de helt enkelt om vilket spår man är på väg till!

26 semaforer för tre spår.

av Leif B @, onsdag, januari 26, 2022, 12:45 (197 dagar sedan) @ Anders Johansson

Troligen talar de helt enkelt om vilket spår man är på väg till!

Instämmer: från vänstra spåret kan man bara komma till tre olika spår men från de två högra spåren kan man komma till ytterligare två spår längst till höger.

Vingarna med "fiskstjärt" är försignaler. Försignaler saknas för de två spåren längst till höger saknar försignal, därför drar jag slutsatsen att dessa spår slutar inne på stationen medan de tre vänstra fortsätter bortom stationen.

Till sis, ju högre placerad signalvinge desto högre hastighet är tillåten på det spåret.

26 semaforer för tre spår.

av Richard Loe @, onsdag, januari 26, 2022, 17:49 (197 dagar sedan) @ Leif B

Troligen talar de helt enkelt om vilket spår man är på väg till!


Instämmer: från vänstra spåret kan man bara komma till tre olika spår men från de två högra spåren kan man komma till ytterligare två spår längst till höger.

Vingarna med "fiskstjärt" är försignaler. Försignaler saknas för de två spåren längst till höger saknar försignal, därför drar jag slutsatsen att dessa spår slutar inne på stationen medan de tre vänstra fortsätter bortom stationen.

Nej, det innebär endast att spåret är delat i två kortare blocksträckor inne på bangården.

Till sis, ju högre placerad signalvinge desto högre hastighet är tillåten på det spåret.

Nej. Högst placerad signal visar huvudtågvägen, därefter följer andra tågvägar till vänster eller höger

Tågvägssignalering

av Gunnar Ekeving @, onsdag, januari 26, 2022, 23:33 (196 dagar sedan) @ Richard Loe

Även i Sverige användes längre tillbaka huvudsignaler som visade tågväg och inte tillåten hastighet. Dock fanns endast ett fåtal signalbryggor med många signalvingar, exempelvis i Malmö. De flesta stora bangårdar i Sverige var fram till 1920-talet oförreglade, och då räckte det med en envingad semafor vid infarten. Sedan gick man successivt över till hastighetssignalering.

En orsak (utöver tågvägssignaleringen och "co-working arms" ) till att brittiska signalbryggor ofta har många vingar är att man inte sällan har signalsäkrade rörelsevägar även för växlingsrörelser, och då blir det en liten vinge för varje växlingsväg.

26 semaforer för tre spår.

av Richard Loe @, onsdag, januari 26, 2022, 17:47 (197 dagar sedan) @ mormorsgruvan

På samlingsportalen finns en bild Gantry, Rugby (1890-talet)visande 26 semaforer på en signalbrygga över TRE spår.
Kan någon förklara varför det behövdes så många semaforer ?

Väldigt enkelt uttryckt, brittisk signalpraxis är ett absolut block system där varje spår i en station är en egen blocksträcka. Det innebär att signalerna visar tågväg och inte hastighet.

Just signalbryggan vid Rugby South visade tågvägar för tre inkommande banor med egna spår, där en bana hade tre möjliga tågvägar och de andra två banorna hade fem tågvägar var. Signalbryggan var dubblerade på höjden så att signalerna syntes trots bron bakom.

26 semaforvingar för tre spår -- sammanfattning.

av Ulf Pålsson @, Stockholm, torsdag, januari 27, 2022, 10:52 (196 dagar sedan) @ mormorsgruvan

https://www.warwickshirerailways.com/lms/lnwrrm901.htm

Det mesta är redan sagt i tråden, men jag gör ändå en sammanfattning.

Semaforvingarna är indelade i tre grupper: en grupp till vänster (utan ringar på semaforvingarna), en grupp i mitten (med ringar) och en grupp till höger (utan ringar). Grupperna gäller för var sitt spår.

Ringarna på vingarna i gruppen i mitten har ingen särskild betydelse, utan de syftar till att tydliggöra och skilja de olika grupperna från varandra. ”Ringade” vingar användes ofta på spår som var avsedda för godståg.

Varje grupp har också en övre del och en nedre del. De två delarna är lika varandra, både i utformning av master och vingar och avseende vad vingarna visar för tillfället . Den övre gruppen är till för att kunna iakttas på stort avstånd, och den under för att kunna iakttas på kort avstånd. (Företeelsen kallas co-acting signals.)

Varje mast utgör signaleringen till en viss tågväg. Vi ser att gruppen till vänster kan signalera till tre tågvägar, medan gruppen i mitten och gruppen till höger kan signalera till vardera fem tågvägar. Masterna har olika höjd. Den mast i gruppen som är högst ger signal till den tågväg som har högst tillåten hastighet (”huvudtågvägen”). De övriga masternas placering och höjd i förhållande till ”huvudtågvägens” mast visar vilken ”siodtågväg” varje mast gäller för (t.ex. den första till höger om ”huvudtågvägen”) och antyder vilken relativ hastighetsnivå som gäller för den tågvägen. Det signaleras alltså vilken tågväg som är ställd, inte vilken hastighet som gäller för tågvägen. Tillåten hastighet för varje tågväg måste föraren hålla reda på genom sin i förväg inlärda linjekännedom.

De flesta masterna har två vingar: en övre, ”rakt avhuggen”, kallad stop signal, och en nedre, med ”fiskstjärt”, kallad distant signal. Några av masterna har bara en stop signal (se mer om detta nedan).

En stop signal kan visa danger (= fara, stopp) med vingen vågrätt och rött sken, eller clear (= klart, kör till den aktuella tågvägen) med vingen fälld snett nedåt och grönt sken. En distant signal kan visa danger (= fara, här: varsamhet) med vingen vågrätt vågrätt och rött sken, eller clear (= klart, ingen restriktion) med vingen fälld snett nedåt och grönt sken. En distant signal kan visa clear bara om dels den stop signal under vilken den är placerad också visa clear, och dels alla stop signals för tåget vid _nästa_ signal box (ställverk) visar clear.

(Kommentar: Fotot är från den tidsperiod före 1920-talet då en distant signal fortfarande var rödmålad och som nattsignal visade rött eller grönt, och då (också) dess restriktiva signalbesked fortfarande hette danger, trots att inte betydde "stopp här". På 1920-talet målade man distant signals gula och ändrade det röda skenet till gult, varvid det restriktiva signalbeskedet fick namnet caution (varsamhet).)

För ett tåg som närmar sig en grupp är det endast en mast som det kan visas clear från, vilket alltså innebär ”kör” till den aktuella tågvägen. Om distant signal närmast under samtidigt visar danger, måste föraren räkna med stopp vid nästa huvudsignal; om den visar clear kan han räkna med att det klart att passera nästa signal box’ alla signaler.

Om alla masternas stop signals visar danger, är gruppens betydelsen stopp, stanna före gruppen.

Gruppen i mitten och gruppen till höger har vardera två master utan distant signals. De torde reglera tågvägar som inte leder till någon följande signal box. Eftersom de verkar ha låg hastighet, skulle det kunna vara tågvägar till säckspår eller till en godsbangård.

Det måste vara en utmaning för en förare att läsa av signalerna, särskilt i mörker när föraren inte ens kan se vilka vingar som är ringade. Mitt i en "skog" av röda sken lyser ett eller två gröna sken. Är det i "min grupp"? Vilken tågväg är ställd? Är det rätt tågväg för mig, och vilken hastighet gäller? Är det "klart igenom", eller måste jag räkna med att nästa signal(-grupp) innebär stopp?
/up

26 semaforvingar för tre spår -- sammanfattning.

av Anders.k. @, torsdag, januari 27, 2022, 12:32 (196 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Bron bakom signalbryggan var ju inte färdigbyggd i den förra bilden , så det var ju lite osamanhängande (tyckte jag) , förklaringen av funktionen var ju klockren så nu fattar jag hur sådana signaler fungerar.

Denna bilden visar det ju färdigbyggt och man förstår bättre varför det måste vara två våningar vingar med en bro i bakkgrunden.

https://www.warwickshirerailways.com/lms/lnwrrm3047.htm


M.V.H Anders.k.

Rälsbefästning

av mormorsgruvan @, fredag, januari 28, 2022, 15:26 (195 dagar sedan) @ Anders.k.

Vad kallas den typ av rälsbefästning vi ser på bilden ?
Var den vanlig i England ?

Rälsbefästning

av Christer Nyqvist @, Alingsås, fredag, januari 28, 2022, 15:40 (195 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Superplattform

av mormorsgruvan @, lördag, januari 29, 2022, 11:00 (194 dagar sedan) @ Anders.k.

Plattformen i Rugby kunde samtidigt ha FYRA genomgående tåg samt SEX avgående eller ankommande tåg.
Är någon sådan plattform känd vid någon annan järnvägsstation ?

Superplattform

av Harald ⌂ @, Göteborg, lördag, januari 29, 2022, 11:48 (194 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Plattformen i Rugby kunde samtidigt ha FYRA genomgående tåg samt SEX avgående eller ankommande tåg.
Är någon sådan plattform känd vid någon annan järnvägsstation ?

Plattformen vid Göteborg C kan visserligen inte ha några genomgående tåg, men den kan ha 16 ankommande eller avgående tåg.

Superplattform

av Christer Nyqvist @, Alingsås, lördag, januari 29, 2022, 14:14 (194 dagar sedan) @ Harald

Plattformen vid Göteborg C kan visserligen inte ha några genomgående tåg, men den kan ha 16 ankommande eller avgående tåg.

Dom flesta (alla?) är delade så det blir upp emot 32 ank/avg.

Superplattform

av Richard Loe @, lördag, januari 29, 2022, 14:28 (194 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Plattformen i Rugby kunde samtidigt ha FYRA genomgående tåg samt SEX avgående eller ankommande tåg.
Är någon sådan plattform känd vid någon annan järnvägsstation ?

Ett felaktigt och missvisande påstående.

Rugby Midland hade från början åtta platformsspår och således åtta platformar, av vilka två var för genomgående tåg och sex var för tåg som hade Rugby som start eller slutstation. Av dom sex så var fyra för tåg mot norr, väster och nordost. Det var möjligt att ha två tåg inne samtidigt på de två genomgående platformsspåren, men denna möjlighet användes sällan pga tåglängder, och växelkryssen som tillät detta togs bort i början på 1960-talet.

Nu har stationen i Rugby byggts om rätt rejält, så nu finns fem platformsspår för genomgående tåg och ett spår för tåg till/från söder som har Rugby som start eller slutstation.

Superplattform. Definitioner och Dresden.

av Leif B @, lördag, januari 29, 2022, 14:52 (194 dagar sedan) @ Richard Loe

Plattformen i Rugby kunde samtidigt ha FYRA genomgående tåg samt SEX avgående eller ankommande tåg.
Är någon sådan plattform känd vid någon annan järnvägsstation ?


Ett felaktigt och missvisande påstående.

Rugby Midland hade från början åtta platformsspår och således åtta platformar, av vilka två var för genomgående tåg och sex var för tåg som hade Rugby som start eller slutstation. Av dom sex så var fyra för tåg mot norr, väster och nordost. Det var möjligt att ha två tåg inne samtidigt på de två genomgående platformsspåren, men denna möjlighet användes sällan pga tåglängder, och växelkryssen som tillät detta togs bort i början på 1960-talet.

Nu har stationen i Rugby byggts om rätt rejält, så nu finns fem platformsspår för genomgående tåg och ett spår för tåg till/från söder som har Rugby som start eller slutstation.

Nja, nu tycker jag du väl kategorisk. Ordet "platform"/"plattform"/"Bahnsteig" kan definieras på olika sätt, även om du säkert har rätt om den brittiska definitionen. I Rimbo t ex hade plattform 2 och 3 vardera två spår, och det är nog också så som de flesta svenskar uppfattar begreppet "plattform".

Mot den bakgrunden skulle jag vilja lyfta fram Dresden Hbf enligt den här skissen hade två spår för genomgående tåg (3 och 17) och åtta spår för vändande tåg (4, 6 och 9-14).

Man kan dock ana att det även funnits ett spår 15 mellan spår 14 och 17, på det här fotot ser det ut som att spåret finns (igen?). Även i östra änden av stationen finns ett säckspår mittemot spår 17. Spåret har inget nummer på skissen så det är antagligen inte tågspår, men det kan det ju varit under någon epok.

Superplattform. Definitioner och Dresden. Tysk definition

av Leif B @, lördag, januari 29, 2022, 15:17 (194 dagar sedan) @ Leif B

Plattformen i Rugby kunde samtidigt ha FYRA genomgående tåg samt SEX avgående eller ankommande tåg.
Är någon sådan plattform känd vid någon annan järnvägsstation ?


Ett felaktigt och missvisande påstående.

Rugby Midland hade från början åtta platformsspår och således åtta platformar, av vilka två var för genomgående tåg och sex var för tåg som hade Rugby som start eller slutstation. Av dom sex så var fyra för tåg mot norr, väster och nordost. Det var möjligt att ha två tåg inne samtidigt på de två genomgående platformsspåren, men denna möjlighet användes sällan pga tåglängder, och växelkryssen som tillät detta togs bort i början på 1960-talet.

Nu har stationen i Rugby byggts om rätt rejält, så nu finns fem platformsspår för genomgående tåg och ett spår för tåg till/från söder som har Rugby som start eller slutstation.


Nja, nu tycker jag du väl kategorisk. Ordet "platform"/"plattform"/"Bahnsteig" kan definieras på olika sätt, även om du säkert har rätt om den brittiska definitionen. I Rimbo t ex hade plattform 2 och 3 vardera två spår, och det är nog också så som de flesta svenskar uppfattar begreppet "plattform".

Mot den bakgrunden skulle jag vilja lyfta fram Dresden Hbf enligt den här skissen hade två spår för genomgående tåg (3 och 17) och åtta spår för vändande tåg (4, 6 och 9-14).

Man kan dock ana att det även funnits ett spår 15 mellan spår 14 och 17, på det här fotot ser det ut som att spåret finns (igen?). Även i östra änden av stationen finns ett säckspår mittemot spår 17. Spåret har inget nummer på skissen så det är antagligen inte tågspår, men det kan det ju varit under någon epok.

På tyska är definition just som Mormorsgruvan använder ordet "plattform", från tyska wikipedia: "Bei einem Mittelbahnsteig (auch: Inselbahnsteig) gibt es Gleise auf beiden Seiten des Bahnsteigs", i översättning "En mittplattform (även öplattform) har spår på plattformens båda sidor".

Här en skiss på en "öplattform" med två spår. (Källa: Röll, Enzyklopädie des Eisenbahnwesens.)

Här en skizz från Wikipedia på en "tungplattform" med tre spår.

Så Richard, jag tycker du får förlåta oss svenskar om vi vacklar lite mellan brittiska och engelska låneord och definitioner. Vi har ju importerat det mesta av vårt kunnande i järnvägsteknologi från dessa två länder.

(För att ytterligare förvirra förekommer ju även en del lån från andra språk, som t ex "Perrong" från franskan. Dock verkar franskan främst använda ordet "Quai", t ex "Quai Central".)

Superplattform. Definitioner och Dresden. Tysk definition

av arjesko, lördag, januari 29, 2022, 17:12 (194 dagar sedan) @ Leif B

Kommentarerna från Harald o Richard anspelar väl inte så mycket på vad en plattform är utan på att trådskaparen slänger ur sig att EN plattform kunde rymma alla nämnda tågen.

Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby

av Leif B @, lördag, januari 29, 2022, 20:26 (193 dagar sedan) @ arjesko

Kommentarerna från Harald o Richard anspelar väl inte så mycket på vad en plattform är utan på att trådskaparen slänger ur sig att EN plattform kunde rymma alla nämnda tågen.

Jo, just det och jag är beredd att hålla med Mormorsgruvan. Eller snarare menar jag att man kan se det både på det sättet och med Richards synsätt utan att någondera är "fel" eller "rätt", bara olika.

Enligt den tyska defintionen är hela det bruna området på den här skissen en plattform med åtta plattformslägen. Med den brittiska definitionen, som Richard ansluter sig till, är det åtta plattformar.

Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby

av Harald ⌂ @, Göteborg, lördag, januari 29, 2022, 22:26 (193 dagar sedan) @ Leif B

Kommentarerna från Harald o Richard anspelar väl inte så mycket på vad en plattform är utan på att trådskaparen slänger ur sig att EN plattform kunde rymma alla nämnda tågen.


Jo, just det och jag är beredd att hålla med Mormorsgruvan. Eller snarare menar jag att man kan se det både på det sättet och med Richards synsätt utan att någondera är "fel" eller "rätt", bara olika.

Enligt den tyska defintionen är hela det bruna området på den här skissen en plattform med åtta plattformslägen. Med den brittiska definitionen, som Richard ansluter sig till, är det åtta plattformar.

Enligt de tyska definitionerna är det väl två Hausbahnsteige och fem Zungenbahnsteige.

Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby

av arjesko, lördag, januari 29, 2022, 23:29 (193 dagar sedan) @ Harald

Det är ju faktiskt så att på Rugby-skissen anges plattformsnummer 1-8 så det hanteras inte som en enda enhet.

Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby

av Överkörmästaren @, söndag, januari 30, 2022, 08:26 (193 dagar sedan) @ arjesko

Det är ju faktiskt så att på Rugby-skissen anges plattformsnummer 1-8 så det hanteras inte som en enda enhet.

Nej det är spårnummer. ”Platform 8” är det brittiska sättet att uttrycka ”spår 8”, åtminstone inför allmänheten.

Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby

av arjesko, söndag, januari 30, 2022, 08:38 (193 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Filhistoriken anger "platform numbers added", så då är jag väl bara lost i translation.

Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby

av Leif B @, söndag, januari 30, 2022, 09:34 (193 dagar sedan) @ arjesko

Filhistoriken anger "platform numbers added", så då är jag väl bara lost i translation.

Ja, det är ju det jag säger att så räknar engelsmännen. (Men att det även finns andra sätt att se på sken.)

Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby

av Richard Loe @, söndag, januari 30, 2022, 11:15 (193 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Det är ju faktiskt så att på Rugby-skissen anges plattformsnummer 1-8 så det hanteras inte som en enda enhet.


Nej det är spårnummer. ”Platform 8” är det brittiska sättet att uttrycka ”spår 8”, åtminstone inför allmänheten.

Nej. Britterna använder inte spårnummer, dom använder spårnamn (t.ex Up Slow, Up Local, Down Main osv). Det går inte att jämställa svenska spårnummer med brittiska platformsnummer.

För att ta Rugby Midland som exempel. Spåret längst med Platform 2 är Up Main. Spåret in till Platform 3 är Up Leicester och spåret till Platform 4 är Down Leicester. Spåret till Platform 5 är Down Leamington och den till Platform 6 är Up Leamington. Spåret längst med Platform 1 är Down Main. Spåret till Platform 7 är Up Market Harborough och den till Platform 8 är Down Market Harborough.

Utanför platformsspåren finns andra spår, bland dom Up Goods, Up Through, Down Through och Down Goods.

Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby

av Leif B @, söndag, januari 30, 2022, 11:44 (193 dagar sedan) @ Richard Loe

Det är ju faktiskt så att på Rugby-skissen anges plattformsnummer 1-8 så det hanteras inte som en enda enhet.


Nej det är spårnummer. ”Platform 8” är det brittiska sättet att uttrycka ”spår 8”, åtminstone inför allmänheten.


Nej. Britterna använder inte spårnummer, dom använder spårnamn (t.ex Up Slow, Up Local, Down Main osv). Det går inte att jämställa svenska spårnummer med brittiska platformsnummer.

För att ta Rugby Midland som exempel. Spåret längst med Platform 2 är Up Main. Spåret in till Platform 3 är Up Leicester och spåret till Platform 4 är Down Leicester. Spåret till Platform 5 är Down Leamington och den till Platform 6 är Up Leamington. Spåret längst med Platform 1 är Down Main. Spåret till Platform 7 är Up Market Harborough och den till Platform 8 är Down Market Harborough.

Utanför platformsspåren finns andra spår, bland dom Up Goods, Up Through, Down Through och Down Goods.

Jo, just när det gäller kommunikation till allmänheten kan man jämställa dem. I Rugby skulle man ropa ut "The train to XXXX will depart from platform 4" men på Stockholm C skulle man ropa ut "Tåget till XXX avgår från spår 4".

Däremot är den interna terminologin annorlunda inte bara i ord utan även i begrepp och tänkesätt. Jag ska passa på att ställa ett par frågor till dig som har koll på det brittiska tänkesättet:

  • Jag har hört någonstans att man i brittiskt tänk inte skiljer på "station" och "linje" som vi gör. För oss är linjen ett slags "ingenmansland" som där varken tkl på station före eller efter linjesträckan har full rådig
    het över. Är det så i England också, eller ingår linjesträckan en av Signalmännens domän?

  • Du nämnde "huvudtågväg" i ett annat inlägg, vad heter det på engelska? "Main train path"?

/funderar
Leif

Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby

av Richard Loe @, söndag, januari 30, 2022, 12:10 (193 dagar sedan) @ Leif B

Det är ju faktiskt så att på Rugby-skissen anges plattformsnummer 1-8 så det hanteras inte som en enda enhet.


Nej det är spårnummer. ”Platform 8” är det brittiska sättet att uttrycka ”spår 8”, åtminstone inför allmänheten.


Nej. Britterna använder inte spårnummer, dom använder spårnamn (t.ex Up Slow, Up Local, Down Main osv). Det går inte att jämställa svenska spårnummer med brittiska platformsnummer.

För att ta Rugby Midland som exempel. Spåret längst med Platform 2 är Up Main. Spåret in till Platform 3 är Up Leicester och spåret till Platform 4 är Down Leicester. Spåret till Platform 5 är Down Leamington och den till Platform 6 är Up Leamington. Spåret längst med Platform 1 är Down Main. Spåret till Platform 7 är Up Market Harborough och den till Platform 8 är Down Market Harborough.

Utanför platformsspåren finns andra spår, bland dom Up Goods, Up Through, Down Through och Down Goods.


Jo, just när det gäller kommunikation till allmänheten kan man jämställa dem. I Rugby skulle man ropa ut "The train to XXXX will depart from platform 4" men på Stockholm C skulle man ropa ut "Tåget till XXX avgår från spår 4".

Däremot är den interna terminologin annorlunda inte bara i ord utan även i begrepp och tänkesätt. Jag ska passa på att ställa ett par frågor till dig som har koll på det brittiska tänkesättet:

  • Jag har hört någonstans att man i brittiskt tänk inte skiljer på "station" och "linje" som vi gör. För oss är linjen ett slags "ingenmansland" som där varken tkl på station före eller efter linjesträckan har full rådig
    het över. Är det så i England också, eller ingår linjesträckan en av Signalmännens domän?

Jag skrev i ett tidigare inlägg att britterna använder blocksystemet, vilket innebär att det finns inget som heter "linje" och "station" i svensk signalteknisk mening. Det finns bara blocksträckor (block sections). En större station så som Rugby Midland är indelad i flera blocksträckor inom det man i Sverige skulle anse vara stationsgränsen. Varje blocksträcka har en ansvarig signalman, som i sig kan ha ansvar för flera blocksträckor inom ramen för ställverket han arbetar i.

Tågklarerare i svensk mening existerar inte. Det är signalmannen som avgör om nästa blocksträcka är fri och som därmed ställer signalerna. Det är the guard (som är säkerhetsansvarig för tåget) som ger avgångssignalen vid stationen, men bara om signalen visar kör. Stationspersonalen har inte med signaler eller tågklarering att göra.

[*]Du nämnde "huvudtågväg" i ett annat inlägg, vad heter det på engelska? "Main train path"? [/list]

På engelska skulle man säga "primary route".

Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby

av Harald ⌂ @, Göteborg, söndag, januari 30, 2022, 12:54 (193 dagar sedan) @ Richard Loe

Hur var det på mer lantliga enkelspåriga banor? Hade man en särskild signalman på varje station där? Hade man token block på alla banor (undantagandes light rail) eller förekom det något som liknade tåganmälan?

Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby

av Richard Loe @, söndag, januari 30, 2022, 14:36 (193 dagar sedan) @ Harald

Hur var det på mer lantliga enkelspåriga banor? Hade man en särskild signalman på varje station där? Hade man token block på alla banor (undantagandes light rail) eller förekom det något som liknade tåganmälan?

Ja, signalman vid varje blockpost, elektrisk tågstav användes. Om det inte förekom många tåg kunde man switch out (stänga ut) vissa ställverket och bilda längre blocksträckor, fortfarande med tågstav. Då kunde man såklart inte ha tågmöte vid stationen där ställverket var stängt. På vissa glest trafikerade banor använde man den sk One Engine in Steam (OES) principen, där det bara fanns ett tåg på hela banan som då hade tågstav för hela banan. Då hade man ofta en eller flera nycklar på tågstaven som kunde användes för att låsa upp något ställverk så att man kunde växla.

Notera att switching out även kunde förekomma på dubbelspåriga banor, särskilt på nätter och helger. På så sätt fick man längre blocksträckor men sparade samtidigt in på skiftkostnaderna för personal.

Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby

av Leif B @, söndag, januari 30, 2022, 17:18 (193 dagar sedan) @ Richard Loe

Det är ju faktiskt så att på Rugby-skissen anges plattformsnummer 1-8 så det hanteras inte som en enda enhet.


Nej det är spårnummer. ”Platform 8” är det brittiska sättet att uttrycka ”spår 8”, åtminstone inför allmänheten.


Nej. Britterna använder inte spårnummer, dom använder spårnamn (t.ex Up Slow, Up Local, Down Main osv). Det går inte att jämställa svenska spårnummer med brittiska platformsnummer.

För att ta Rugby Midland som exempel. Spåret längst med Platform 2 är Up Main. Spåret in till Platform 3 är Up Leicester och spåret till Platform 4 är Down Leicester. Spåret till Platform 5 är Down Leamington och den till Platform 6 är Up Leamington. Spåret längst med Platform 1 är Down Main. Spåret till Platform 7 är Up Market Harborough och den till Platform 8 är Down Market Harborough.

Utanför platformsspåren finns andra spår, bland dom Up Goods, Up Through, Down Through och Down Goods.


Jo, just när det gäller kommunikation till allmänheten kan man jämställa dem. I Rugby skulle man ropa ut "The train to XXXX will depart from platform 4" men på Stockholm C skulle man ropa ut "Tåget till XXX avgår från spår 4".

Däremot är den interna terminologin annorlunda inte bara i ord utan även i begrepp och tänkesätt. Jag ska passa på att ställa ett par frågor till dig som har koll på det brittiska tänkesättet:

  • Jag har hört någonstans att man i brittiskt tänk inte skiljer på "station" och "linje" som vi gör. För oss är linjen ett slags "ingenmansland" som där varken tkl på station före eller efter linjesträckan har full rådig
    het över. Är det så i England också, eller ingår linjesträckan en av Signalmännens domän?

Jag skrev i ett tidigare inlägg att britterna använder blocksystemet, vilket innebär att det finns inget som heter "linje" och "station" i svensk signalteknisk mening. Det finns bara blocksträckor (block sections). En större station så som Rugby Midland är indelad i flera blocksträckor inom det man i Sverige skulle anse vara stationsgränsen. Varje blocksträcka har en ansvarig signalman, som i sig kan ha ansvar för flera blocksträckor inom ramen för ställverket han arbetar i.

Tågklarerare i svensk mening existerar inte. Det är signalmannen som avgör om nästa blocksträcka är fri och som därmed ställer signalerna. Det är the guard (som är säkerhetsansvarig för tåget) som ger avgångssignalen vid stationen, men bara om signalen visar kör. Stationspersonalen har inte med signaler eller tågklarering att göra.

Följdfrågor: var går gränsen om mellan två signalmäns område? Om du har stationen före min, d v s du ska skicka ett tåg till mig, går gränsen där du lämnar över tåget till mig vid din starter signal eller vid min home signal?

[*]Du nämnde "huvudtågväg" i ett annat inlägg, vad heter det på engelska? "Main train path"? [/list]

På engelska skulle man säga "primary route".

Aha! Är alla andra "secondary routes", eller finns det en hierarki med the "the secondary route", "the tertiary route" etc ?

Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby

av Richard Loe @, söndag, januari 30, 2022, 17:54 (193 dagar sedan) @ Leif B

Det är ju faktiskt så att på Rugby-skissen anges plattformsnummer 1-8 så det hanteras inte som en enda enhet.


Nej det är spårnummer. ”Platform 8” är det brittiska sättet att uttrycka ”spår 8”, åtminstone inför allmänheten.


Nej. Britterna använder inte spårnummer, dom använder spårnamn (t.ex Up Slow, Up Local, Down Main osv). Det går inte att jämställa svenska spårnummer med brittiska platformsnummer.

För att ta Rugby Midland som exempel. Spåret längst med Platform 2 är Up Main. Spåret in till Platform 3 är Up Leicester och spåret till Platform 4 är Down Leicester. Spåret till Platform 5 är Down Leamington och den till Platform 6 är Up Leamington. Spåret längst med Platform 1 är Down Main. Spåret till Platform 7 är Up Market Harborough och den till Platform 8 är Down Market Harborough.

Utanför platformsspåren finns andra spår, bland dom Up Goods, Up Through, Down Through och Down Goods.


Jo, just när det gäller kommunikation till allmänheten kan man jämställa dem. I Rugby skulle man ropa ut "The train to XXXX will depart from platform 4" men på Stockholm C skulle man ropa ut "Tåget till XXX avgår från spår 4".

Däremot är den interna terminologin annorlunda inte bara i ord utan även i begrepp och tänkesätt. Jag ska passa på att ställa ett par frågor till dig som har koll på det brittiska tänkesättet:

  • Jag har hört någonstans att man i brittiskt tänk inte skiljer på "station" och "linje" som vi gör. För oss är linjen ett slags "ingenmansland" som där varken tkl på station före eller efter linjesträckan har full rådig
    het över. Är det så i England också, eller ingår linjesträckan en av Signalmännens domän?

Jag skrev i ett tidigare inlägg att britterna använder blocksystemet, vilket innebär att det finns inget som heter "linje" och "station" i svensk signalteknisk mening. Det finns bara blocksträckor (block sections). En större station så som Rugby Midland är indelad i flera blocksträckor inom det man i Sverige skulle anse vara stationsgränsen. Varje blocksträcka har en ansvarig signalman, som i sig kan ha ansvar för flera blocksträckor inom ramen för ställverket han arbetar i.

Tågklarerare i svensk mening existerar inte. Det är signalmannen som avgör om nästa blocksträcka är fri och som därmed ställer signalerna. Det är the guard (som är säkerhetsansvarig för tåget) som ger avgångssignalen vid stationen, men bara om signalen visar kör. Stationspersonalen har inte med signaler eller tågklarering att göra.


Följdfrågor: var går gränsen om mellan två signalmäns område? Om du har stationen före min, d v s du ska skicka ett tåg till mig, går gränsen där du lämnar över tåget till mig vid din starter signal eller vid min home signal?

Gränsen går formellt vid slutet av blocksträckan som skyddas av "starter" signalen.

[*]Du nämnde "huvudtågväg" i ett annat inlägg, vad heter det på engelska? "Main train path"? [/list]

På engelska skulle man säga "primary route".


Aha! Är alla andra "secondary routes", eller finns det en hierarki med the "the secondary route", "the tertiary route" etc ?

Alla sidotågvägar kallas "diverging routes". Som syns på bilden på signalbryggan vid Rugby så är signalerna för sidotågvägarna placerad lägre än den för huvudtågvägen. Om dessa sidotågvägar har en prioritet jämfört med andra sidotågvägar så visas prioriteringen av höjden på signalstolpen relativt signalstolparna för de andra sidotågvägarna. Sådana relativa prioriteringar syns på bilden. Sidotågvägens placering relativt huvudtågvägen syns på signalens placering (vänster eller höger) om signalen för huvudtågvägen.

Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby

av Leif B @, söndag, januari 30, 2022, 18:44 (192 dagar sedan) @ Richard Loe

Det är ju faktiskt så att på Rugby-skissen anges plattformsnummer 1-8 så det hanteras inte som en enda enhet.


Nej det är spårnummer. ”Platform 8” är det brittiska sättet att uttrycka ”spår 8”, åtminstone inför allmänheten.


Nej. Britterna använder inte spårnummer, dom använder spårnamn (t.ex Up Slow, Up Local, Down Main osv). Det går inte att jämställa svenska spårnummer med brittiska platformsnummer.

För att ta Rugby Midland som exempel. Spåret längst med Platform 2 är Up Main. Spåret in till Platform 3 är Up Leicester och spåret till Platform 4 är Down Leicester. Spåret till Platform 5 är Down Leamington och den till Platform 6 är Up Leamington. Spåret längst med Platform 1 är Down Main. Spåret till Platform 7 är Up Market Harborough och den till Platform 8 är Down Market Harborough.

Utanför platformsspåren finns andra spår, bland dom Up Goods, Up Through, Down Through och Down Goods.


Jo, just när det gäller kommunikation till allmänheten kan man jämställa dem. I Rugby skulle man ropa ut "The train to XXXX will depart from platform 4" men på Stockholm C skulle man ropa ut "Tåget till XXX avgår från spår 4".

Däremot är den interna terminologin annorlunda inte bara i ord utan även i begrepp och tänkesätt. Jag ska passa på att ställa ett par frågor till dig som har koll på det brittiska tänkesättet:

  • Jag har hört någonstans att man i brittiskt tänk inte skiljer på "station" och "linje" som vi gör. För oss är linjen ett slags "ingenmansland" som där varken tkl på station före eller efter linjesträckan har full rådig
    het över. Är det så i England också, eller ingår linjesträckan en av Signalmännens domän?

Jag skrev i ett tidigare inlägg att britterna använder blocksystemet, vilket innebär att det finns inget som heter "linje" och "station" i svensk signalteknisk mening. Det finns bara blocksträckor (block sections). En större station så som Rugby Midland är indelad i flera blocksträckor inom det man i Sverige skulle anse vara stationsgränsen. Varje blocksträcka har en ansvarig signalman, som i sig kan ha ansvar för flera blocksträckor inom ramen för ställverket han arbetar i.

Tågklarerare i svensk mening existerar inte. Det är signalmannen som avgör om nästa blocksträcka är fri och som därmed ställer signalerna. Det är the guard (som är säkerhetsansvarig för tåget) som ger avgångssignalen vid stationen, men bara om signalen visar kör. Stationspersonalen har inte med signaler eller tågklarering att göra.


Följdfrågor: var går gränsen om mellan två signalmäns område? Om du har stationen före min, d v s du ska skicka ett tåg till mig, går gränsen där du lämnar över tåget till mig vid din starter signal eller vid min home signal?

Gränsen går formellt vid slutet av blocksträckan som skyddas av "starter" signalen.

[*]Du nämnde "huvudtågväg" i ett annat inlägg, vad heter det på engelska? "Main train path"? [/list]

På engelska skulle man säga "primary route".


Aha! Är alla andra "secondary routes", eller finns det en hierarki med the "the secondary route", "the tertiary route" etc ?


Alla sidotågvägar kallas "diverging routes". Som syns på bilden på signalbryggan vid Rugby så är signalerna för sidotågvägarna placerad lägre än den för huvudtågvägen. Om dessa sidotågvägar har en prioritet jämfört med andra sidotågvägar så visas prioriteringen av höjden på signalstolpen relativt signalstolparna för de andra sidotågvägarna. Sådana relativa prioriteringar syns på bilden. Sidotågvägens placering relativt huvudtågvägen syns på signalens placering (vänster eller höger) om signalen för huvudtågvägen.

På bilderna från Rugby är tågvägen närmast till höger om "the primary route" näst högst och har följaktligen prio 2 medan övriga är lägre och har då prio 3. Det jag undrar över är om det fanns någon särskild benämning för "diverging route with second priority" resp "diverging route with third priority".

Om jag inte minns helt fel så hade vi sådana benämningar på den tid vi hade vägsignalering, typ två vingar = "sidotågväg med högre tillåten hastighet" resp tre vingar = "sidotågväg med lägst tillåten hastighet", eller något liknande. Jag har ingen tillräckligt gammal SÄO tillgänglig för att kolla, men kanske Ulf eller Gunnar eller någon annan SÄO-historiker är snäll ger rätt benämning?

Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby

av Överkörmästaren @, söndag, januari 30, 2022, 19:17 (192 dagar sedan) @ Leif B

Det är ju faktiskt så att på Rugby-skissen anges plattformsnummer 1-8 så det hanteras inte som en enda enhet.


Nej det är spårnummer. ”Platform 8” är det brittiska sättet att uttrycka ”spår 8”, åtminstone inför allmänheten.


Nej. Britterna använder inte spårnummer, dom använder spårnamn (t.ex Up Slow, Up Local, Down Main osv). Det går inte att jämställa svenska spårnummer med brittiska platformsnummer.

För att ta Rugby Midland som exempel. Spåret längst med Platform 2 är Up Main. Spåret in till Platform 3 är Up Leicester och spåret till Platform 4 är Down Leicester. Spåret till Platform 5 är Down Leamington och den till Platform 6 är Up Leamington. Spåret längst med Platform 1 är Down Main. Spåret till Platform 7 är Up Market Harborough och den till Platform 8 är Down Market Harborough.

Utanför platformsspåren finns andra spår, bland dom Up Goods, Up Through, Down Through och Down Goods.


Jo, just när det gäller kommunikation till allmänheten kan man jämställa dem. I Rugby skulle man ropa ut "The train to XXXX will depart from platform 4" men på Stockholm C skulle man ropa ut "Tåget till XXX avgår från spår 4".

Däremot är den interna terminologin annorlunda inte bara i ord utan även i begrepp och tänkesätt. Jag ska passa på att ställa ett par frågor till dig som har koll på det brittiska tänkesättet:

  • Jag har hört någonstans att man i brittiskt tänk inte skiljer på "station" och "linje" som vi gör. För oss är linjen ett slags "ingenmansland" som där varken tkl på station före eller efter linjesträckan har full rådig
    het över. Är det så i England också, eller ingår linjesträckan en av Signalmännens domän?

Jag skrev i ett tidigare inlägg att britterna använder blocksystemet, vilket innebär att det finns inget som heter "linje" och "station" i svensk signalteknisk mening. Det finns bara blocksträckor (block sections). En större station så som Rugby Midland är indelad i flera blocksträckor inom det man i Sverige skulle anse vara stationsgränsen. Varje blocksträcka har en ansvarig signalman, som i sig kan ha ansvar för flera blocksträckor inom ramen för ställverket han arbetar i.

Tågklarerare i svensk mening existerar inte. Det är signalmannen som avgör om nästa blocksträcka är fri och som därmed ställer signalerna. Det är the guard (som är säkerhetsansvarig för tåget) som ger avgångssignalen vid stationen, men bara om signalen visar kör. Stationspersonalen har inte med signaler eller tågklarering att göra.


Följdfrågor: var går gränsen om mellan två signalmäns område? Om du har stationen före min, d v s du ska skicka ett tåg till mig, går gränsen där du lämnar över tåget till mig vid din starter signal eller vid min home signal?

Gränsen går formellt vid slutet av blocksträckan som skyddas av "starter" signalen.

[*]Du nämnde "huvudtågväg" i ett annat inlägg, vad heter det på engelska? "Main train path"? [/list]

På engelska skulle man säga "primary route".


Aha! Är alla andra "secondary routes", eller finns det en hierarki med the "the secondary route", "the tertiary route" etc ?


Alla sidotågvägar kallas "diverging routes". Som syns på bilden på signalbryggan vid Rugby så är signalerna för sidotågvägarna placerad lägre än den för huvudtågvägen. Om dessa sidotågvägar har en prioritet jämfört med andra sidotågvägar så visas prioriteringen av höjden på signalstolpen relativt signalstolparna för de andra sidotågvägarna. Sådana relativa prioriteringar syns på bilden. Sidotågvägens placering relativt huvudtågvägen syns på signalens placering (vänster eller höger) om signalen för huvudtågvägen.


På bilderna från Rugby är tågvägen närmast till höger om "the primary route" näst högst och har följaktligen prio 2 medan övriga är lägre och har då prio 3. Det jag undrar över är om det fanns någon särskild benämning för "diverging route with second priority" resp "diverging route with third priority".

Om jag inte minns helt fel så hade vi sådana benämningar på den tid vi hade vägsignalering, typ två vingar = "sidotågväg med högre tillåten hastighet" resp tre vingar = "sidotågväg med lägst tillåten hastighet", eller något liknande. Jag har ingen tillräckligt gammal SÄO tillgänglig för att kolla, men kanske Ulf eller Gunnar eller någon annan SÄO-historiker är snäll ger rätt benämning?

Att sidotågvägarna hade olika sth var väl inte det normala, däremot kunde man kanske säga att tre vingar visades till den "mest avvikande" sidotågvägen.

Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby

av Harald ⌂ @, Göteborg, söndag, januari 30, 2022, 20:07 (192 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Om jag inte minns helt fel så hade vi sådana benämningar på den tid vi hade vägsignalering, typ två vingar = "sidotågväg med högre tillåten hastighet" resp tre vingar = "sidotågväg med lägst tillåten hastighet", eller något liknande. Jag har ingen tillräckligt gammal SÄO tillgänglig för att kolla, men kanske Ulf eller Gunnar eller någon annan SÄO-historiker är snäll ger rätt benämning?


Att sidotågvägarna hade olika sth var väl inte det normala, däremot kunde man kanske säga att tre vingar visades till den "mest avvikande" sidotågvägen.

Antalet vingar eller gröna sken betydde det som det stod i tidtabellsboken att de betydde. Vid UVHJ infart till Herrljunga betydde tre gröna huvudtågväg och en eller två gröna olika sidotågvägar.

[image]

UVHJ

av Stefan Isaksson @, Uppsala, måndag, januari 31, 2022, 16:48 (192 dagar sedan) @ Harald

Det där var ett intressant tidtabellsboksuppslag. Det ger mig känslan att UVHJ använde den logiska, men udda, metoden att låta antalet ljussken ange spårnumret. Tyvärr verkar de övriga driftplatser där huvudtågvägen var något annat än spår 1 sakna semafor, vilket reser en ny fråga: vilka signaler hade dessa driftsplatser? Skivsignaler?

Från vilket år är tidtabellen? 20-talet?

UVHJ

av Harald ⌂ @, Göteborg, måndag, januari 31, 2022, 19:05 (191 dagar sedan) @ Stefan Isaksson

Tidtabellsboken är från 1937.

UVHJ

av Leif B @, måndag, januari 31, 2022, 21:08 (191 dagar sedan) @ Stefan Isaksson

Det där var ett intressant tidtabellsboksuppslag. Det ger mig känslan att UVHJ använde den logiska, men udda, metoden att låta antalet ljussken ange spårnumret. Tyvärr verkar de övriga driftplatser där huvudtågvägen var något annat än spår 1 sakna semafor, vilket reser en ny fråga: vilka signaler hade dessa driftsplatser? Skivsignaler?

Svaret finns längst ned på sidan.

UVHJ

av S-O Johansson @, måndag, januari 31, 2022, 22:25 (191 dagar sedan) @ Stefan Isaksson

Det där var ett intressant tidtabellsboksuppslag. Det ger mig känslan att UVHJ använde den logiska, men udda, metoden att låta antalet ljussken ange spårnumret. Tyvärr verkar de övriga driftplatser där huvudtågvägen var något annat än spår 1 sakna semafor, vilket reser en ny fråga: vilka signaler hade dessa driftsplatser? Skivsignaler?

Från vilket år är tidtabellen? 20-talet?

Det har dom nog. Semafor eller huvudljussignal, det är bara så att de stationerna saknar växelförregling som det står längst ner på sidan. Semaforen eller ljussignalen kan bara visa kör med en vinge eller ett sken oberoende av vilket spår man skall tas in på. Därför anges inte signalbild. Vilket tågspår anges i tidtabellsboken och sedan är det bara att hoppas att tågvägsinspektion gjorts och att föraren håller ordning på spåren. Eftersom det är oförreglade växlar bör det vara sth 40 in på stationen oberoende vilket spår som man skall tas in på.
Jag har en tidtabellsbok för SJ, 1 distriktet 2 trafiksektion Katrineholm-Mjölby, och en för fd TÖJ, Trafikförvaltningen Östergötlands smalspåriga Järnvägar, från 1937 och där har man samma upplägg. Skillnaderna mellan dem är att alla stationerna på SJ har förregling så där anges signalbild.

UVHJ

av Harald ⌂ @, Göteborg, tisdag, februari 01, 2022, 11:07 (191 dagar sedan) @ S-O Johansson

Vara fick ju inte förregling förrän 1991.

Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby

av Richard Loe @, söndag, januari 30, 2022, 20:35 (192 dagar sedan) @ Leif B

För att ta Rugby Midland som exempel. Spåret längst med Platform 2 är Up Main. Spåret in till Platform 3 är Up Leicester och spåret till Platform 4 är Down Leicester. Spåret till Platform 5 är Down Leamington och den till Platform 6 är Up Leamington. Spåret längst med Platform 1 är Down Main. Spåret till Platform 7 är Up Market Harborough och den till Platform 8 är Down Market Harborough.

Utanför platformsspåren finns andra spår, bland dom Up Goods, Up Through, Down Through och Down Goods.


Jo, just när det gäller kommunikation till allmänheten kan man jämställa dem. I Rugby skulle man ropa ut "The train to XXXX will depart from platform 4" men på Stockholm C skulle man ropa ut "Tåget till XXX avgår från spår 4".

Däremot är den interna terminologin annorlunda inte bara i ord utan även i begrepp och tänkesätt. Jag ska passa på att ställa ett par frågor till dig som har koll på det brittiska tänkesättet:

  • Jag har hört någonstans att man i brittiskt tänk inte skiljer på "station" och "linje" som vi gör. För oss är linjen ett slags "ingenmansland" som där varken tkl på station före eller efter linjesträckan har full rådig
    het över. Är det så i England också, eller ingår linjesträckan en av Signalmännens domän?

Jag skrev i ett tidigare inlägg att britterna använder blocksystemet, vilket innebär att det finns inget som heter "linje" och "station" i svensk signalteknisk mening. Det finns bara blocksträckor (block sections). En större station så som Rugby Midland är indelad i flera blocksträckor inom det man i Sverige skulle anse vara stationsgränsen. Varje blocksträcka har en ansvarig signalman, som i sig kan ha ansvar för flera blocksträckor inom ramen för ställverket han arbetar i.

Tågklarerare i svensk mening existerar inte. Det är signalmannen som avgör om nästa blocksträcka är fri och som därmed ställer signalerna. Det är the guard (som är säkerhetsansvarig för tåget) som ger avgångssignalen vid stationen, men bara om signalen visar kör. Stationspersonalen har inte med signaler eller tågklarering att göra.


Följdfrågor: var går gränsen om mellan två signalmäns område? Om du har stationen före min, d v s du ska skicka ett tåg till mig, går gränsen där du lämnar över tåget till mig vid din starter signal eller vid min home signal?

Gränsen går formellt vid slutet av blocksträckan som skyddas av "starter" signalen.

[*]Du nämnde "huvudtågväg" i ett annat inlägg, vad heter det på engelska? "Main train path"? [/list]

På engelska skulle man säga "primary route".


Aha! Är alla andra "secondary routes", eller finns det en hierarki med the "the secondary route", "the tertiary route" etc ?


Alla sidotågvägar kallas "diverging routes". Som syns på bilden på signalbryggan vid Rugby så är signalerna för sidotågvägarna placerad lägre än den för huvudtågvägen. Om dessa sidotågvägar har en prioritet jämfört med andra sidotågvägar så visas prioriteringen av höjden på signalstolpen relativt signalstolparna för de andra sidotågvägarna. Sådana relativa prioriteringar syns på bilden. Sidotågvägens placering relativt huvudtågvägen syns på signalens placering (vänster eller höger) om signalen för huvudtågvägen.


På bilderna från Rugby är tågvägen närmast till höger om "the primary route" näst högst och har följaktligen prio 2 medan övriga är lägre och har då prio 3. Det jag undrar över är om det fanns någon särskild benämning för "diverging route with second priority" resp "diverging route with third priority".

Jag har redan skrivit att britterna använder blocksystem och signaler som visat tågväg. Jag skrev också att spår har namn och inte nummer. Med sedvanlig brittisk logik följer det att varje tågväg och tillhörande signal har ett namn. Man använder inte någon form av prioritering.

Så, på bilden från Rugby har vi (från vänster till höger i bild) följande tågvägar och huvudsignaler:

Down Main to Down Goods
Down Main to Down Through (huvudtågväg)
Down Main to Down Main (platform 1)

Down Slow to Down Goods
Down Slow to Down Through (huvudtågväg)
Down Slow to Down Main (platform 1)
Down Slow to Down Bay (platform 8)
Down Slow to Up Bay (platform 7)

Down Market Harborough to Down Goods
Down Market Harborough to Down Through (huvudtågväg)
Down Market Harborough to Down Main (platform 1)
Down Market Harborough to Down Bay (platform 8)
Down Market Harborough to Up Bay (platform 7)

Superplattform -- ?

av Anders Järvenpää @, Åbo, lördag, januari 29, 2022, 21:24 (193 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Det här torde tillhöra avdelningen onödigt vetande, men centralstationen i H:fors har 10 plattformar men enbart 19 plattformsspår.

Om vi funderar på hur många tågvägar för in- eller utfart till och från plattformarna som samtidigt kan vara låsta i en optimal situation (utan korsande tågvägar) torde vi hamna på ca 10 stycken.

Dessutom borde man ytterligare kunna klämma in några växlingsvägar.

Sträckan H:fors C - Böle (f.d. Fredriksberg) är numera 10-spårig. Visserligen är det frågan om två delar av samma trafikplats och den är belägen inom ett ställverk men den är flera kilometer lång och försedd med linjeblockering (och ja, i Finland förekommer således linjeblockering även inom en trafikplats, i det här fallet SpDrS-teknikens Zentralblock).

Under en vardag kan man under dagstid räkna med 85-95 rörelser per timme på sträckan. Totalt torde vi ha i storleksordningen 1400 avgångar och ankomster per vardagsdygn i H:fors C om vi räknar med tjänstetågen till och från depån i Ilmala. Jag har förstått att det är frågan om en säckstation med en anmärkningsvärd trafikmängd även i ett internationellt perspektiv. Passagerarantalet är över 70 miljoner per år, vilket är anmärkningsvärt i ett land med enbart 5½ miljoner invånare. Andra europeiska stationer med passagerarmängder i samma storleksordning är Amsterdam C (ej säck) och London Victoria (säck).

Eftersom det uppenbarligen även finns många andra här på forumet som gillar att tänka på onödiga saker medan snön vräker ner undrar jag på vilka andra ställen här i norr vi kan tänkas ha minst 10-spåriga linjesträckor, även mellan delar av samma trafikplats och där vi kommer upp i jämförbara trafikvolymer? Och nej, här i öster använder vi inte begreppet driftplats.

Superplattform - Uppsala.

av S-O Johansson @, måndag, januari 31, 2022, 22:31 (191 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Plattformen i Rugby kunde samtidigt ha FYRA genomgående tåg samt SEX avgående eller ankommande tåg.
Är någon sådan plattform känd vid någon annan järnvägsstation ?

Det slog mig att utformningen av nya plattformen i Uppsala för spåren 2-7 starkt liknar den i Rugby. Den utformningen ger möjlighet att ha 8 ankommande eller avgående tåg inne samtidigt på de spåren. Genomfartståg kan man samtidigt köra på spår 1 och 8 vilket skulle ge möjlighet till 10 tåg inne samtidigt.
Kan inte påminna mig någon annan staion i Sverige med sådan utformning eller?

Superplattform - Uppsala.

av Överkörmästaren @, måndag, januari 31, 2022, 22:38 (191 dagar sedan) @ S-O Johansson

Plattformen i Rugby kunde samtidigt ha FYRA genomgående tåg samt SEX avgående eller ankommande tåg.
Är någon sådan plattform känd vid någon annan järnvägsstation ?


Det slog mig att utformningen av nya plattformen i Uppsala för spåren 2-7 starkt liknar den i Rugby. Den utformningen ger möjlighet att ha 8 ankommande eller avgående tåg inne samtidigt på de spåren. Genomfartståg kan man samtidigt köra på spår 1 och 8 vilket skulle ge möjlighet till 10 tåg inne samtidigt.
Kan inte påminna mig någon annan staion i Sverige med sådan utformning eller?

4 ankommande eller avgående plus 2 genomgående är det väl i Uppsala.

Stockholm C spår 1-8+10 klarar 7 ank/avg samt 2 genomgående.

Superplattform - Uppsala.

av Sven A ⌂ @, Uppsala, tisdag, februari 01, 2022, 15:10 (191 dagar sedan) @ Överkörmästaren
Redigerad av Sven A, tisdag, februari 01, 2022, 15:20

Plattformen i Rugby kunde samtidigt ha FYRA genomgående tåg samt SEX avgående eller ankommande tåg.
Är någon sådan plattform känd vid någon annan järnvägsstation ?


Det slog mig att utformningen av nya plattformen i Uppsala för spåren 2-7 starkt liknar den i Rugby. Den utformningen ger möjlighet att ha 8 ankommande eller avgående tåg inne samtidigt på de spåren. Genomfartståg kan man samtidigt köra på spår 1 och 8 vilket skulle ge möjlighet till 10 tåg inne samtidigt.
Kan inte påminna mig någon annan staion i Sverige med sådan utformning eller?


4 ankommande eller avgående plus 2 genomgående är det väl i Uppsala.

Stockholm C spår 1-8+10 klarar 7 ank/avg samt 2 genomgående.

De genomgående spåren i Uppsala kan delas upp på för två tåg var.
Dvs genomgående tåg 8 + 4 avgående och ankommande, samt ULJ 2 st.

Superplattform - Uppsala.

av Överkörmästaren @, tisdag, februari 01, 2022, 15:31 (191 dagar sedan) @ Sven A

Plattformen i Rugby kunde samtidigt ha FYRA genomgående tåg samt SEX avgående eller ankommande tåg.
Är någon sådan plattform känd vid någon annan järnvägsstation ?


Det slog mig att utformningen av nya plattformen i Uppsala för spåren 2-7 starkt liknar den i Rugby. Den utformningen ger möjlighet att ha 8 ankommande eller avgående tåg inne samtidigt på de spåren. Genomfartståg kan man samtidigt köra på spår 1 och 8 vilket skulle ge möjlighet till 10 tåg inne samtidigt.
Kan inte påminna mig någon annan staion i Sverige med sådan utformning eller?


4 ankommande eller avgående plus 2 genomgående är det väl i Uppsala.

Stockholm C spår 1-8+10 klarar 7 ank/avg samt 2 genomgående.


De genomgående spåren i Uppsala kan delas upp på för två tåg var.
Dvs genomgående tåg 8 + 4 avgående och ankommande, samt ULJ 2 st.

Sakta i backarna, det är bara spår 2-7 som räknas. Övriga spår har ju andra plattformar.

powered by my little forum