26 semaforer för tre spår. (Signaler/säkerhet)
På samlingsportalen finns en bild Gantry, Rugby (1890-talet)visande 26 semaforer på en signalbrygga över TRE spår.
Kan någon förklara varför det behövdes så många semaforer ?
26 semaforvingar för tre spår -- sammanfattning.
https://www.warwickshirerailways.com/lms/lnwrrm901.htm
Det mesta är redan sagt i tråden, men jag gör ändå en sammanfattning.
Semaforvingarna är indelade i tre grupper: en grupp till vänster (utan ringar på semaforvingarna), en grupp i mitten (med ringar) och en grupp till höger (utan ringar). Grupperna gäller för var sitt spår.
Ringarna på vingarna i gruppen i mitten har ingen särskild betydelse, utan de syftar till att tydliggöra och skilja de olika grupperna från varandra. ”Ringade” vingar användes ofta på spår som var avsedda för godståg.
Varje grupp har också en övre del och en nedre del. De två delarna är lika varandra, både i utformning av master och vingar och avseende vad vingarna visar för tillfället . Den övre gruppen är till för att kunna iakttas på stort avstånd, och den under för att kunna iakttas på kort avstånd. (Företeelsen kallas co-acting signals.)
Varje mast utgör signaleringen till en viss tågväg. Vi ser att gruppen till vänster kan signalera till tre tågvägar, medan gruppen i mitten och gruppen till höger kan signalera till vardera fem tågvägar. Masterna har olika höjd. Den mast i gruppen som är högst ger signal till den tågväg som har högst tillåten hastighet (”huvudtågvägen”). De övriga masternas placering och höjd i förhållande till ”huvudtågvägens” mast visar vilken ”siodtågväg” varje mast gäller för (t.ex. den första till höger om ”huvudtågvägen”) och antyder vilken relativ hastighetsnivå som gäller för den tågvägen. Det signaleras alltså vilken tågväg som är ställd, inte vilken hastighet som gäller för tågvägen. Tillåten hastighet för varje tågväg måste föraren hålla reda på genom sin i förväg inlärda linjekännedom.
De flesta masterna har två vingar: en övre, ”rakt avhuggen”, kallad stop signal, och en nedre, med ”fiskstjärt”, kallad distant signal. Några av masterna har bara en stop signal (se mer om detta nedan).
En stop signal kan visa danger (= fara, stopp) med vingen vågrätt och rött sken, eller clear (= klart, kör till den aktuella tågvägen) med vingen fälld snett nedåt och grönt sken. En distant signal kan visa danger (= fara, här: varsamhet) med vingen vågrätt vågrätt och rött sken, eller clear (= klart, ingen restriktion) med vingen fälld snett nedåt och grönt sken. En distant signal kan visa clear bara om dels den stop signal under vilken den är placerad också visa clear, och dels alla stop signals för tåget vid _nästa_ signal box (ställverk) visar clear.
(Kommentar: Fotot är från den tidsperiod före 1920-talet då en distant signal fortfarande var rödmålad och som nattsignal visade rött eller grönt, och då (också) dess restriktiva signalbesked fortfarande hette danger, trots att inte betydde "stopp här". På 1920-talet målade man distant signals gula och ändrade det röda skenet till gult, varvid det restriktiva signalbeskedet fick namnet caution (varsamhet).)
För ett tåg som närmar sig en grupp är det endast en mast som det kan visas clear från, vilket alltså innebär ”kör” till den aktuella tågvägen. Om distant signal närmast under samtidigt visar danger, måste föraren räkna med stopp vid nästa huvudsignal; om den visar clear kan han räkna med att det klart att passera nästa signal box’ alla signaler.
Om alla masternas stop signals visar danger, är gruppens betydelsen stopp, stanna före gruppen.
Gruppen i mitten och gruppen till höger har vardera två master utan distant signals. De torde reglera tågvägar som inte leder till någon följande signal box. Eftersom de verkar ha låg hastighet, skulle det kunna vara tågvägar till säckspår eller till en godsbangård.
Det måste vara en utmaning för en förare att läsa av signalerna, särskilt i mörker när föraren inte ens kan se vilka vingar som är ringade. Mitt i en "skog" av röda sken lyser ett eller två gröna sken. Är det i "min grupp"? Vilken tågväg är ställd? Är det rätt tågväg för mig, och vilken hastighet gäller? Är det "klart igenom", eller måste jag räkna med att nästa signal(-grupp) innebär stopp?
/up
26 semaforvingar för tre spår -- sammanfattning.
Bron bakom signalbryggan var ju inte färdigbyggd i den förra bilden , så det var ju lite osamanhängande (tyckte jag) , förklaringen av funktionen var ju klockren så nu fattar jag hur sådana signaler fungerar.
Denna bilden visar det ju färdigbyggt och man förstår bättre varför det måste vara två våningar vingar med en bro i bakkgrunden.
https://www.warwickshirerailways.com/lms/lnwrrm3047.htm
M.V.H Anders.k.
Rälsbefästning
Vad kallas den typ av rälsbefästning vi ser på bilden ?
Var den vanlig i England ?
Rälsbefästning
![[image]](http://www.rail-fastener.com/uploads/allimg/chairs-and-keys-in-railway.jpg)
Superplattform
Plattformen i Rugby kunde samtidigt ha FYRA genomgående tåg samt SEX avgående eller ankommande tåg.
Är någon sådan plattform känd vid någon annan järnvägsstation ?
Superplattform
Plattformen i Rugby kunde samtidigt ha FYRA genomgående tåg samt SEX avgående eller ankommande tåg.
Är någon sådan plattform känd vid någon annan järnvägsstation ?
Ett felaktigt och missvisande påstående.
Rugby Midland hade från början åtta platformsspår och således åtta platformar, av vilka två var för genomgående tåg och sex var för tåg som hade Rugby som start eller slutstation. Av dom sex så var fyra för tåg mot norr, väster och nordost. Det var möjligt att ha två tåg inne samtidigt på de två genomgående platformsspåren, men denna möjlighet användes sällan pga tåglängder, och växelkryssen som tillät detta togs bort i början på 1960-talet.
Nu har stationen i Rugby byggts om rätt rejält, så nu finns fem platformsspår för genomgående tåg och ett spår för tåg till/från söder som har Rugby som start eller slutstation.
Superplattform. Definitioner och Dresden.
Plattformen i Rugby kunde samtidigt ha FYRA genomgående tåg samt SEX avgående eller ankommande tåg.
Är någon sådan plattform känd vid någon annan järnvägsstation ?
Ett felaktigt och missvisande påstående.Rugby Midland hade från början åtta platformsspår och således åtta platformar, av vilka två var för genomgående tåg och sex var för tåg som hade Rugby som start eller slutstation. Av dom sex så var fyra för tåg mot norr, väster och nordost. Det var möjligt att ha två tåg inne samtidigt på de två genomgående platformsspåren, men denna möjlighet användes sällan pga tåglängder, och växelkryssen som tillät detta togs bort i början på 1960-talet.
Nu har stationen i Rugby byggts om rätt rejält, så nu finns fem platformsspår för genomgående tåg och ett spår för tåg till/från söder som har Rugby som start eller slutstation.
Nja, nu tycker jag du väl kategorisk. Ordet "platform"/"plattform"/"Bahnsteig" kan definieras på olika sätt, även om du säkert har rätt om den brittiska definitionen. I Rimbo t ex hade plattform 2 och 3 vardera två spår, och det är nog också så som de flesta svenskar uppfattar begreppet "plattform".
Mot den bakgrunden skulle jag vilja lyfta fram Dresden Hbf enligt den här skissen hade två spår för genomgående tåg (3 och 17) och åtta spår för vändande tåg (4, 6 och 9-14).
Man kan dock ana att det även funnits ett spår 15 mellan spår 14 och 17, på det här fotot ser det ut som att spåret finns (igen?). Även i östra änden av stationen finns ett säckspår mittemot spår 17. Spåret har inget nummer på skissen så det är antagligen inte tågspår, men det kan det ju varit under någon epok.
Superplattform. Definitioner och Dresden. Tysk definition
Plattformen i Rugby kunde samtidigt ha FYRA genomgående tåg samt SEX avgående eller ankommande tåg.
Är någon sådan plattform känd vid någon annan järnvägsstation ?
Ett felaktigt och missvisande påstående.Rugby Midland hade från början åtta platformsspår och således åtta platformar, av vilka två var för genomgående tåg och sex var för tåg som hade Rugby som start eller slutstation. Av dom sex så var fyra för tåg mot norr, väster och nordost. Det var möjligt att ha två tåg inne samtidigt på de två genomgående platformsspåren, men denna möjlighet användes sällan pga tåglängder, och växelkryssen som tillät detta togs bort i början på 1960-talet.
Nu har stationen i Rugby byggts om rätt rejält, så nu finns fem platformsspår för genomgående tåg och ett spår för tåg till/från söder som har Rugby som start eller slutstation.
Nja, nu tycker jag du väl kategorisk. Ordet "platform"/"plattform"/"Bahnsteig" kan definieras på olika sätt, även om du säkert har rätt om den brittiska definitionen. I Rimbo t ex hade plattform 2 och 3 vardera två spår, och det är nog också så som de flesta svenskar uppfattar begreppet "plattform".Mot den bakgrunden skulle jag vilja lyfta fram Dresden Hbf enligt den här skissen hade två spår för genomgående tåg (3 och 17) och åtta spår för vändande tåg (4, 6 och 9-14).
Man kan dock ana att det även funnits ett spår 15 mellan spår 14 och 17, på det här fotot ser det ut som att spåret finns (igen?). Även i östra änden av stationen finns ett säckspår mittemot spår 17. Spåret har inget nummer på skissen så det är antagligen inte tågspår, men det kan det ju varit under någon epok.
På tyska är definition just som Mormorsgruvan använder ordet "plattform", från tyska wikipedia: "Bei einem Mittelbahnsteig (auch: Inselbahnsteig) gibt es Gleise auf beiden Seiten des Bahnsteigs", i översättning "En mittplattform (även öplattform) har spår på plattformens båda sidor".
Här en skiss på en "öplattform" med två spår. (Källa: Röll, Enzyklopädie des Eisenbahnwesens.)
Här en skizz från Wikipedia på en "tungplattform" med tre spår.
Så Richard, jag tycker du får förlåta oss svenskar om vi vacklar lite mellan brittiska och engelska låneord och definitioner. Vi har ju importerat det mesta av vårt kunnande i järnvägsteknologi från dessa två länder.
(För att ytterligare förvirra förekommer ju även en del lån från andra språk, som t ex "Perrong" från franskan. Dock verkar franskan främst använda ordet "Quai", t ex "Quai Central".)
Superplattform. Definitioner och Dresden. Tysk definition
Kommentarerna från Harald o Richard anspelar väl inte så mycket på vad en plattform är utan på att trådskaparen slänger ur sig att EN plattform kunde rymma alla nämnda tågen.
Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby
Kommentarerna från Harald o Richard anspelar väl inte så mycket på vad en plattform är utan på att trådskaparen slänger ur sig att EN plattform kunde rymma alla nämnda tågen.
Jo, just det och jag är beredd att hålla med Mormorsgruvan. Eller snarare menar jag att man kan se det både på det sättet och med Richards synsätt utan att någondera är "fel" eller "rätt", bara olika.
Enligt den tyska defintionen är hela det bruna området på den här skissen en plattform med åtta plattformslägen. Med den brittiska definitionen, som Richard ansluter sig till, är det åtta plattformar.
Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby
Kommentarerna från Harald o Richard anspelar väl inte så mycket på vad en plattform är utan på att trådskaparen slänger ur sig att EN plattform kunde rymma alla nämnda tågen.
Jo, just det och jag är beredd att hålla med Mormorsgruvan. Eller snarare menar jag att man kan se det både på det sättet och med Richards synsätt utan att någondera är "fel" eller "rätt", bara olika.Enligt den tyska defintionen är hela det bruna området på den här skissen en plattform med åtta plattformslägen. Med den brittiska definitionen, som Richard ansluter sig till, är det åtta plattformar.
Enligt de tyska definitionerna är det väl två Hausbahnsteige och fem Zungenbahnsteige.
Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby
Det är ju faktiskt så att på Rugby-skissen anges plattformsnummer 1-8 så det hanteras inte som en enda enhet.
Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby
Det är ju faktiskt så att på Rugby-skissen anges plattformsnummer 1-8 så det hanteras inte som en enda enhet.
Nej det är spårnummer. ”Platform 8” är det brittiska sättet att uttrycka ”spår 8”, åtminstone inför allmänheten.
Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby
Det är ju faktiskt så att på Rugby-skissen anges plattformsnummer 1-8 så det hanteras inte som en enda enhet.
Nej det är spårnummer. ”Platform 8” är det brittiska sättet att uttrycka ”spår 8”, åtminstone inför allmänheten.
Nej. Britterna använder inte spårnummer, dom använder spårnamn (t.ex Up Slow, Up Local, Down Main osv). Det går inte att jämställa svenska spårnummer med brittiska platformsnummer.
För att ta Rugby Midland som exempel. Spåret längst med Platform 2 är Up Main. Spåret in till Platform 3 är Up Leicester och spåret till Platform 4 är Down Leicester. Spåret till Platform 5 är Down Leamington och den till Platform 6 är Up Leamington. Spåret längst med Platform 1 är Down Main. Spåret till Platform 7 är Up Market Harborough och den till Platform 8 är Down Market Harborough.
Utanför platformsspåren finns andra spår, bland dom Up Goods, Up Through, Down Through och Down Goods.
Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby
Det är ju faktiskt så att på Rugby-skissen anges plattformsnummer 1-8 så det hanteras inte som en enda enhet.
Nej det är spårnummer. ”Platform 8” är det brittiska sättet att uttrycka ”spår 8”, åtminstone inför allmänheten.
Nej. Britterna använder inte spårnummer, dom använder spårnamn (t.ex Up Slow, Up Local, Down Main osv). Det går inte att jämställa svenska spårnummer med brittiska platformsnummer.För att ta Rugby Midland som exempel. Spåret längst med Platform 2 är Up Main. Spåret in till Platform 3 är Up Leicester och spåret till Platform 4 är Down Leicester. Spåret till Platform 5 är Down Leamington och den till Platform 6 är Up Leamington. Spåret längst med Platform 1 är Down Main. Spåret till Platform 7 är Up Market Harborough och den till Platform 8 är Down Market Harborough.
Utanför platformsspåren finns andra spår, bland dom Up Goods, Up Through, Down Through och Down Goods.
Jo, just när det gäller kommunikation till allmänheten kan man jämställa dem. I Rugby skulle man ropa ut "The train to XXXX will depart from platform 4" men på Stockholm C skulle man ropa ut "Tåget till XXX avgår från spår 4".
Däremot är den interna terminologin annorlunda inte bara i ord utan även i begrepp och tänkesätt. Jag ska passa på att ställa ett par frågor till dig som har koll på det brittiska tänkesättet:
- Jag har hört någonstans att man i brittiskt tänk inte skiljer på "station" och "linje" som vi gör. För oss är linjen ett slags "ingenmansland" som där varken tkl på station före eller efter linjesträckan har full rådig
het över. Är det så i England också, eller ingår linjesträckan en av Signalmännens domän?
- Du nämnde "huvudtågväg" i ett annat inlägg, vad heter det på engelska? "Main train path"?
/funderar
Leif
Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby
Det är ju faktiskt så att på Rugby-skissen anges plattformsnummer 1-8 så det hanteras inte som en enda enhet.
Nej det är spårnummer. ”Platform 8” är det brittiska sättet att uttrycka ”spår 8”, åtminstone inför allmänheten.
Nej. Britterna använder inte spårnummer, dom använder spårnamn (t.ex Up Slow, Up Local, Down Main osv). Det går inte att jämställa svenska spårnummer med brittiska platformsnummer.För att ta Rugby Midland som exempel. Spåret längst med Platform 2 är Up Main. Spåret in till Platform 3 är Up Leicester och spåret till Platform 4 är Down Leicester. Spåret till Platform 5 är Down Leamington och den till Platform 6 är Up Leamington. Spåret längst med Platform 1 är Down Main. Spåret till Platform 7 är Up Market Harborough och den till Platform 8 är Down Market Harborough.
Utanför platformsspåren finns andra spår, bland dom Up Goods, Up Through, Down Through och Down Goods.
Jo, just när det gäller kommunikation till allmänheten kan man jämställa dem. I Rugby skulle man ropa ut "The train to XXXX will depart from platform 4" men på Stockholm C skulle man ropa ut "Tåget till XXX avgår från spår 4".Däremot är den interna terminologin annorlunda inte bara i ord utan även i begrepp och tänkesätt. Jag ska passa på att ställa ett par frågor till dig som har koll på det brittiska tänkesättet:
- Jag har hört någonstans att man i brittiskt tänk inte skiljer på "station" och "linje" som vi gör. För oss är linjen ett slags "ingenmansland" som där varken tkl på station före eller efter linjesträckan har full rådig
het över. Är det så i England också, eller ingår linjesträckan en av Signalmännens domän?
Jag skrev i ett tidigare inlägg att britterna använder blocksystemet, vilket innebär att det finns inget som heter "linje" och "station" i svensk signalteknisk mening. Det finns bara blocksträckor (block sections). En större station så som Rugby Midland är indelad i flera blocksträckor inom det man i Sverige skulle anse vara stationsgränsen. Varje blocksträcka har en ansvarig signalman, som i sig kan ha ansvar för flera blocksträckor inom ramen för ställverket han arbetar i.
Tågklarerare i svensk mening existerar inte. Det är signalmannen som avgör om nästa blocksträcka är fri och som därmed ställer signalerna. Det är the guard (som är säkerhetsansvarig för tåget) som ger avgångssignalen vid stationen, men bara om signalen visar kör. Stationspersonalen har inte med signaler eller tågklarering att göra.
[*]Du nämnde "huvudtågväg" i ett annat inlägg, vad heter det på engelska? "Main train path"? [/list]
På engelska skulle man säga "primary route".
Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby
Det är ju faktiskt så att på Rugby-skissen anges plattformsnummer 1-8 så det hanteras inte som en enda enhet.
Nej det är spårnummer. ”Platform 8” är det brittiska sättet att uttrycka ”spår 8”, åtminstone inför allmänheten.
Nej. Britterna använder inte spårnummer, dom använder spårnamn (t.ex Up Slow, Up Local, Down Main osv). Det går inte att jämställa svenska spårnummer med brittiska platformsnummer.För att ta Rugby Midland som exempel. Spåret längst med Platform 2 är Up Main. Spåret in till Platform 3 är Up Leicester och spåret till Platform 4 är Down Leicester. Spåret till Platform 5 är Down Leamington och den till Platform 6 är Up Leamington. Spåret längst med Platform 1 är Down Main. Spåret till Platform 7 är Up Market Harborough och den till Platform 8 är Down Market Harborough.
Utanför platformsspåren finns andra spår, bland dom Up Goods, Up Through, Down Through och Down Goods.
Jo, just när det gäller kommunikation till allmänheten kan man jämställa dem. I Rugby skulle man ropa ut "The train to XXXX will depart from platform 4" men på Stockholm C skulle man ropa ut "Tåget till XXX avgår från spår 4".Däremot är den interna terminologin annorlunda inte bara i ord utan även i begrepp och tänkesätt. Jag ska passa på att ställa ett par frågor till dig som har koll på det brittiska tänkesättet:
- Jag har hört någonstans att man i brittiskt tänk inte skiljer på "station" och "linje" som vi gör. För oss är linjen ett slags "ingenmansland" som där varken tkl på station före eller efter linjesträckan har full rådig
het över. Är det så i England också, eller ingår linjesträckan en av Signalmännens domän?
Jag skrev i ett tidigare inlägg att britterna använder blocksystemet, vilket innebär att det finns inget som heter "linje" och "station" i svensk signalteknisk mening. Det finns bara blocksträckor (block sections). En större station så som Rugby Midland är indelad i flera blocksträckor inom det man i Sverige skulle anse vara stationsgränsen. Varje blocksträcka har en ansvarig signalman, som i sig kan ha ansvar för flera blocksträckor inom ramen för ställverket han arbetar i.
Tågklarerare i svensk mening existerar inte. Det är signalmannen som avgör om nästa blocksträcka är fri och som därmed ställer signalerna. Det är the guard (som är säkerhetsansvarig för tåget) som ger avgångssignalen vid stationen, men bara om signalen visar kör. Stationspersonalen har inte med signaler eller tågklarering att göra.
Följdfrågor: var går gränsen om mellan två signalmäns område? Om du har stationen före min, d v s du ska skicka ett tåg till mig, går gränsen där du lämnar över tåget till mig vid din starter signal eller vid min home signal?
[*]Du nämnde "huvudtågväg" i ett annat inlägg, vad heter det på engelska? "Main train path"? [/list]
På engelska skulle man säga "primary route".
Aha! Är alla andra "secondary routes", eller finns det en hierarki med the "the secondary route", "the tertiary route" etc ?
Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby
Det är ju faktiskt så att på Rugby-skissen anges plattformsnummer 1-8 så det hanteras inte som en enda enhet.
Nej det är spårnummer. ”Platform 8” är det brittiska sättet att uttrycka ”spår 8”, åtminstone inför allmänheten.
Nej. Britterna använder inte spårnummer, dom använder spårnamn (t.ex Up Slow, Up Local, Down Main osv). Det går inte att jämställa svenska spårnummer med brittiska platformsnummer.För att ta Rugby Midland som exempel. Spåret längst med Platform 2 är Up Main. Spåret in till Platform 3 är Up Leicester och spåret till Platform 4 är Down Leicester. Spåret till Platform 5 är Down Leamington och den till Platform 6 är Up Leamington. Spåret längst med Platform 1 är Down Main. Spåret till Platform 7 är Up Market Harborough och den till Platform 8 är Down Market Harborough.
Utanför platformsspåren finns andra spår, bland dom Up Goods, Up Through, Down Through och Down Goods.
Jo, just när det gäller kommunikation till allmänheten kan man jämställa dem. I Rugby skulle man ropa ut "The train to XXXX will depart from platform 4" men på Stockholm C skulle man ropa ut "Tåget till XXX avgår från spår 4".Däremot är den interna terminologin annorlunda inte bara i ord utan även i begrepp och tänkesätt. Jag ska passa på att ställa ett par frågor till dig som har koll på det brittiska tänkesättet:
- Jag har hört någonstans att man i brittiskt tänk inte skiljer på "station" och "linje" som vi gör. För oss är linjen ett slags "ingenmansland" som där varken tkl på station före eller efter linjesträckan har full rådig
het över. Är det så i England också, eller ingår linjesträckan en av Signalmännens domän?
Jag skrev i ett tidigare inlägg att britterna använder blocksystemet, vilket innebär att det finns inget som heter "linje" och "station" i svensk signalteknisk mening. Det finns bara blocksträckor (block sections). En större station så som Rugby Midland är indelad i flera blocksträckor inom det man i Sverige skulle anse vara stationsgränsen. Varje blocksträcka har en ansvarig signalman, som i sig kan ha ansvar för flera blocksträckor inom ramen för ställverket han arbetar i.
Tågklarerare i svensk mening existerar inte. Det är signalmannen som avgör om nästa blocksträcka är fri och som därmed ställer signalerna. Det är the guard (som är säkerhetsansvarig för tåget) som ger avgångssignalen vid stationen, men bara om signalen visar kör. Stationspersonalen har inte med signaler eller tågklarering att göra.
Följdfrågor: var går gränsen om mellan två signalmäns område? Om du har stationen före min, d v s du ska skicka ett tåg till mig, går gränsen där du lämnar över tåget till mig vid din starter signal eller vid min home signal?
Gränsen går formellt vid slutet av blocksträckan som skyddas av "starter" signalen.
[*]Du nämnde "huvudtågväg" i ett annat inlägg, vad heter det på engelska? "Main train path"? [/list]
På engelska skulle man säga "primary route".
Aha! Är alla andra "secondary routes", eller finns det en hierarki med the "the secondary route", "the tertiary route" etc ?
Alla sidotågvägar kallas "diverging routes". Som syns på bilden på signalbryggan vid Rugby så är signalerna för sidotågvägarna placerad lägre än den för huvudtågvägen. Om dessa sidotågvägar har en prioritet jämfört med andra sidotågvägar så visas prioriteringen av höjden på signalstolpen relativt signalstolparna för de andra sidotågvägarna. Sådana relativa prioriteringar syns på bilden. Sidotågvägens placering relativt huvudtågvägen syns på signalens placering (vänster eller höger) om signalen för huvudtågvägen.
Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby
Det är ju faktiskt så att på Rugby-skissen anges plattformsnummer 1-8 så det hanteras inte som en enda enhet.
Nej det är spårnummer. ”Platform 8” är det brittiska sättet att uttrycka ”spår 8”, åtminstone inför allmänheten.
Nej. Britterna använder inte spårnummer, dom använder spårnamn (t.ex Up Slow, Up Local, Down Main osv). Det går inte att jämställa svenska spårnummer med brittiska platformsnummer.För att ta Rugby Midland som exempel. Spåret längst med Platform 2 är Up Main. Spåret in till Platform 3 är Up Leicester och spåret till Platform 4 är Down Leicester. Spåret till Platform 5 är Down Leamington och den till Platform 6 är Up Leamington. Spåret längst med Platform 1 är Down Main. Spåret till Platform 7 är Up Market Harborough och den till Platform 8 är Down Market Harborough.
Utanför platformsspåren finns andra spår, bland dom Up Goods, Up Through, Down Through och Down Goods.
Jo, just när det gäller kommunikation till allmänheten kan man jämställa dem. I Rugby skulle man ropa ut "The train to XXXX will depart from platform 4" men på Stockholm C skulle man ropa ut "Tåget till XXX avgår från spår 4".Däremot är den interna terminologin annorlunda inte bara i ord utan även i begrepp och tänkesätt. Jag ska passa på att ställa ett par frågor till dig som har koll på det brittiska tänkesättet:
- Jag har hört någonstans att man i brittiskt tänk inte skiljer på "station" och "linje" som vi gör. För oss är linjen ett slags "ingenmansland" som där varken tkl på station före eller efter linjesträckan har full rådig
het över. Är det så i England också, eller ingår linjesträckan en av Signalmännens domän?
Jag skrev i ett tidigare inlägg att britterna använder blocksystemet, vilket innebär att det finns inget som heter "linje" och "station" i svensk signalteknisk mening. Det finns bara blocksträckor (block sections). En större station så som Rugby Midland är indelad i flera blocksträckor inom det man i Sverige skulle anse vara stationsgränsen. Varje blocksträcka har en ansvarig signalman, som i sig kan ha ansvar för flera blocksträckor inom ramen för ställverket han arbetar i.
Tågklarerare i svensk mening existerar inte. Det är signalmannen som avgör om nästa blocksträcka är fri och som därmed ställer signalerna. Det är the guard (som är säkerhetsansvarig för tåget) som ger avgångssignalen vid stationen, men bara om signalen visar kör. Stationspersonalen har inte med signaler eller tågklarering att göra.
Följdfrågor: var går gränsen om mellan två signalmäns område? Om du har stationen före min, d v s du ska skicka ett tåg till mig, går gränsen där du lämnar över tåget till mig vid din starter signal eller vid min home signal?
Gränsen går formellt vid slutet av blocksträckan som skyddas av "starter" signalen.
[*]Du nämnde "huvudtågväg" i ett annat inlägg, vad heter det på engelska? "Main train path"? [/list]
På engelska skulle man säga "primary route".
Aha! Är alla andra "secondary routes", eller finns det en hierarki med the "the secondary route", "the tertiary route" etc ?
Alla sidotågvägar kallas "diverging routes". Som syns på bilden på signalbryggan vid Rugby så är signalerna för sidotågvägarna placerad lägre än den för huvudtågvägen. Om dessa sidotågvägar har en prioritet jämfört med andra sidotågvägar så visas prioriteringen av höjden på signalstolpen relativt signalstolparna för de andra sidotågvägarna. Sådana relativa prioriteringar syns på bilden. Sidotågvägens placering relativt huvudtågvägen syns på signalens placering (vänster eller höger) om signalen för huvudtågvägen.
På bilderna från Rugby är tågvägen närmast till höger om "the primary route" näst högst och har följaktligen prio 2 medan övriga är lägre och har då prio 3. Det jag undrar över är om det fanns någon särskild benämning för "diverging route with second priority" resp "diverging route with third priority".
Om jag inte minns helt fel så hade vi sådana benämningar på den tid vi hade vägsignalering, typ två vingar = "sidotågväg med högre tillåten hastighet" resp tre vingar = "sidotågväg med lägst tillåten hastighet", eller något liknande. Jag har ingen tillräckligt gammal SÄO tillgänglig för att kolla, men kanske Ulf eller Gunnar eller någon annan SÄO-historiker är snäll ger rätt benämning?
Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby
Det är ju faktiskt så att på Rugby-skissen anges plattformsnummer 1-8 så det hanteras inte som en enda enhet.
Nej det är spårnummer. ”Platform 8” är det brittiska sättet att uttrycka ”spår 8”, åtminstone inför allmänheten.
Nej. Britterna använder inte spårnummer, dom använder spårnamn (t.ex Up Slow, Up Local, Down Main osv). Det går inte att jämställa svenska spårnummer med brittiska platformsnummer.För att ta Rugby Midland som exempel. Spåret längst med Platform 2 är Up Main. Spåret in till Platform 3 är Up Leicester och spåret till Platform 4 är Down Leicester. Spåret till Platform 5 är Down Leamington och den till Platform 6 är Up Leamington. Spåret längst med Platform 1 är Down Main. Spåret till Platform 7 är Up Market Harborough och den till Platform 8 är Down Market Harborough.
Utanför platformsspåren finns andra spår, bland dom Up Goods, Up Through, Down Through och Down Goods.
Jo, just när det gäller kommunikation till allmänheten kan man jämställa dem. I Rugby skulle man ropa ut "The train to XXXX will depart from platform 4" men på Stockholm C skulle man ropa ut "Tåget till XXX avgår från spår 4".Däremot är den interna terminologin annorlunda inte bara i ord utan även i begrepp och tänkesätt. Jag ska passa på att ställa ett par frågor till dig som har koll på det brittiska tänkesättet:
- Jag har hört någonstans att man i brittiskt tänk inte skiljer på "station" och "linje" som vi gör. För oss är linjen ett slags "ingenmansland" som där varken tkl på station före eller efter linjesträckan har full rådig
het över. Är det så i England också, eller ingår linjesträckan en av Signalmännens domän?
Jag skrev i ett tidigare inlägg att britterna använder blocksystemet, vilket innebär att det finns inget som heter "linje" och "station" i svensk signalteknisk mening. Det finns bara blocksträckor (block sections). En större station så som Rugby Midland är indelad i flera blocksträckor inom det man i Sverige skulle anse vara stationsgränsen. Varje blocksträcka har en ansvarig signalman, som i sig kan ha ansvar för flera blocksträckor inom ramen för ställverket han arbetar i.
Tågklarerare i svensk mening existerar inte. Det är signalmannen som avgör om nästa blocksträcka är fri och som därmed ställer signalerna. Det är the guard (som är säkerhetsansvarig för tåget) som ger avgångssignalen vid stationen, men bara om signalen visar kör. Stationspersonalen har inte med signaler eller tågklarering att göra.
Följdfrågor: var går gränsen om mellan två signalmäns område? Om du har stationen före min, d v s du ska skicka ett tåg till mig, går gränsen där du lämnar över tåget till mig vid din starter signal eller vid min home signal?
Gränsen går formellt vid slutet av blocksträckan som skyddas av "starter" signalen.
[*]Du nämnde "huvudtågväg" i ett annat inlägg, vad heter det på engelska? "Main train path"? [/list]
På engelska skulle man säga "primary route".
Aha! Är alla andra "secondary routes", eller finns det en hierarki med the "the secondary route", "the tertiary route" etc ?
Alla sidotågvägar kallas "diverging routes". Som syns på bilden på signalbryggan vid Rugby så är signalerna för sidotågvägarna placerad lägre än den för huvudtågvägen. Om dessa sidotågvägar har en prioritet jämfört med andra sidotågvägar så visas prioriteringen av höjden på signalstolpen relativt signalstolparna för de andra sidotågvägarna. Sådana relativa prioriteringar syns på bilden. Sidotågvägens placering relativt huvudtågvägen syns på signalens placering (vänster eller höger) om signalen för huvudtågvägen.
På bilderna från Rugby är tågvägen närmast till höger om "the primary route" näst högst och har följaktligen prio 2 medan övriga är lägre och har då prio 3. Det jag undrar över är om det fanns någon särskild benämning för "diverging route with second priority" resp "diverging route with third priority".Om jag inte minns helt fel så hade vi sådana benämningar på den tid vi hade vägsignalering, typ två vingar = "sidotågväg med högre tillåten hastighet" resp tre vingar = "sidotågväg med lägst tillåten hastighet", eller något liknande. Jag har ingen tillräckligt gammal SÄO tillgänglig för att kolla, men kanske Ulf eller Gunnar eller någon annan SÄO-historiker är snäll ger rätt benämning?
Att sidotågvägarna hade olika sth var väl inte det normala, däremot kunde man kanske säga att tre vingar visades till den "mest avvikande" sidotågvägen.
Superplattform. Tysk och brittisk definition på Rugby
Om jag inte minns helt fel så hade vi sådana benämningar på den tid vi hade vägsignalering, typ två vingar = "sidotågväg med högre tillåten hastighet" resp tre vingar = "sidotågväg med lägst tillåten hastighet", eller något liknande. Jag har ingen tillräckligt gammal SÄO tillgänglig för att kolla, men kanske Ulf eller Gunnar eller någon annan SÄO-historiker är snäll ger rätt benämning?
Att sidotågvägarna hade olika sth var väl inte det normala, däremot kunde man kanske säga att tre vingar visades till den "mest avvikande" sidotågvägen.
Antalet vingar eller gröna sken betydde det som det stod i tidtabellsboken att de betydde. Vid UVHJ infart till Herrljunga betydde tre gröna huvudtågväg och en eller två gröna olika sidotågvägar.
![[image]](https://harald.nordius.se/bilder/UVHJsig1937.jpg)