T43 209, år 1965, bild

Bilden tagen någonstans på sträckan Bastuträsk - Skellefteå vårvintern 1965.

[image]

Det enda loket i serien T43 med inbyggd tågvärmeanläggning vid leverans även det första av många.
tobbe

Skulle tro att bilden är från Skelleftehamn(s övre)

Skulle tro att bilden är från Skelleftehamn(s övre)

Tack för svaren! Ja det är säkert rätt, den här bilden som visar lokstallet i Skellefteåhamn är bilden efter på filmen.

[image]

Skulle tro att bilden är från Skelleftehamn(s övre)

Tack för svaren! Ja det är säkert rätt, den här bilden som visar lokstallet i Skellefteåhamn är bilden efter på filmen.

Vilket perspektiv. Riktigt fins bild.

VH /J

Skulle tro att bilden är från Skelleftehamn(s övre)

Tack för svaren! Ja det är säkert rätt, den här bilden som visar lokstallet i Skellefteåhamn är bilden efter på filmen.

Vilket perspektiv. Riktigt fins bild.

VH /J

Enda vyn där ett G6-lok ser bra ut. En sidovy visar det, enligt vad miö Lars Billval sade, enorma "blombordet" framför sotskåpet.

[image]

Skulle tro att bilden är från Skelleftehamn(s övre)

Tack för svaren! Ja det är säkert rätt, den här bilden som visar lokstallet i Skellefteåhamn är bilden efter på filmen.

Vilket perspektiv. Riktigt fins bild.

VH /J

Enda vyn där ett G6-lok ser bra ut. En sidovy visar det, enligt vad miö Lars Billval sade, enorma "blombordet" framför sotskåpet.

Som jämförelse, utan blombord.

En bild från sidan tagen vid samma tillfälle.

[image]

En bild från sidan tagen vid samma tillfälle.

Intressant, är hela "blombordet" ledat som en löphjulsvagga? Jag kan inte se någon öppning i ramen för att bara hjulet skulle vara ledat.

Till lokets bristande estetik är ju den minimala diameten på löphjulet starkt bidragande.

Varför byggdes Gb om till Gb2/ G6? Ville man få ner axellasten? Det känns son den lilla axeln långt fram inte borde göra så stor skillnad.

VH /J

Löpaxeln tillkom väl för att minska sidokrafterna på spåret?

En bild från sidan tagen vid samma tillfälle.

Intressant, är hela "blombordet" ledat som en löphjulsvagga? Jag kan inte se någon öppning i ramen för att bara hjulet skulle vara ledat.

Till lokets bristande estetik är ju den minimala diameten på löphjulet starkt bidragande.

Varför byggdes Gb om till Gb2/ G6? Ville man få ner axellasten? Det känns son den lilla axeln långt fram inte borde göra så stor skillnad.

VH /J

Löphjulen har jag för mig kom från T-loken vilka i stort antal skrotats under 1930-talet. Storleken var inte hastighetsbegränsande, T-loken kunde köras i 75km/h.
Av någon anledning var det framförallt Gb-loken som ombyggdes. Bara två Ga-lok kom att byggas om på detta sätt, det ena med bibehållen tysk panna (Ga3/G3) och det andra med BGb-panna (Ga4/G4). G3-loket fick några år senare BGb-panna och blev då G4. Ett antal Ga2 hade förvisso sålts till andra järnvägar varför antalet krympt hos SJ.
E2 har väl samma löphjul som Cc/Cd hade (och kanske även Ca/Cb/Da/Db?). Även Cc/Cd skrotades i stora antal under 1930-talet.

Var löphjulen på E2/G3/G4/G6 förenade med första drivaxeln i en boggie av något system?

Var löphjulen på E2/G3/G4/G6 förenade med första drivaxeln i en boggie av något system?

Nej. Det var radialaxlar (Adamsaxlar) på E2, G5, G6, Sa m fl. Se vidare i lokläran.

Av någon anledning var det framförallt Gb-loken som ombyggdes. Bara två Ga-lok kom att byggas om på detta sätt, det ena med bibehållen tysk panna (Ga3/G3) och det andra med BGb-panna (Ga4/G4). G3-loket fick några år senare BGb-panna och blev då G4. Ett antal Ga2 hade förvisso sålts till andra järnvägar varför antalet krympt hos SJ.

Var det inte så att SJ hade problem med Ga-lokens krigstidskvalité? De var byggda vid en tid då det rådde stor brist på allt i Tyskland och det kan vara förklaringen till att man valde att vid ombyggnad (livstidsförlängning) främst satsa på Gb-loken som var byggda under bättre förhållanden.

/Olof

G6 1473 ombyggd från Gb2 skrotat 1973.;-)

HEJ BÄSTA VÄNNER PÅ FORUMET.Angående SJ Ånglok litt Gb2 respektive G6 kom den sista littra beteckningen vid 1942 år revidering av ånglokens littra,så slopades i princip alla små bokstäver och ersattes av siffror.Det ska också ha gjorts en ytterligare sådan 1947,men ett tillägg är att notera,de mängder f.d. EJ-ånglok som SJ fick överta så vet ni som jag att kombinationer av små bokstäver + siffror,ex.pel. KA6.Sedan kom ju som bekant ändå SJ sexkopplade tenderloket K att få Littra KA-kanske vågar jag på stå att SJ:s littrasystem vad gäller ångloken inte är det lättaste,
Tack och hoppas jag inte fört till begreppen för mycket.
Med vänliga hälsningar
CH.Fahlgren jvm-vän 92 i Falun.

Vid omlittreringen 1947 ville man särskilja tenderlok och tanklok. L-loken delades upp så att tenderloken behöll L-litteran och tankloken överfördes till S-litteran (sex-kopplade tanklok med löpaxel), Å-litteran likaså till Å och W (fyrkopplade tanklok med löpaxel). För K-loken fanns ingen lämplig annan lokgrupp att göra överflyttning till och alla bokstäver var upptagna. Man ”uppfann” då den nya bokstaven KA och överförde tenderloken hit medan tankloken behöll K-litteran.
Kent

Vid omlittreringen 1947 ville man särskilja tenderlok och tanklok. L-loken delades upp så att tenderloken behöll L-litteran och tankloken överfördes till S-litteran (sex-kopplade tanklok med löpaxel), Å-litteran likaså till Å och W (fyrkopplade tanklok med löpaxel). För K-loken fanns ingen lämplig annan lokgrupp att göra överflyttning till och alla bokstäver var upptagna. Man ”uppfann” då den nya bokstaven KA och överförde tenderloken hit medan tankloken behöll K-litteran.
Kent

Å blev C och W men det var nog det du menade. På smalspåret hade det varit ännu värre. Där kallades t.ex. alla fyrkopplade lok C. Det rättades till 1947/1948; Cp blev Wp etc. Det hade för övrigt varit riktigt snurrigt när det gällde smalspåriga åttakopplade lok. I 1942 års system fanns såväl Ep som Nr/Nt. 1943 tillkom också Gp. Samtliga typer samlades under G i det nya systemet.

/Ola

Det här loket var som redan nämnts det enda T43-loket som försågs med tågvärme. Det var också detta lok som 1961 körde invigningståget till Kalix när den banan invigdes 1961. Invigningståget bestod av detta lok och då splitternya personvagnar i kroken. Det finns bilder där man ser tågvärmekabeln från första vagnen som är kopplad till loket. Så valet av lok berodde nog på att det var SJ:s nyaste lok som hade tågvärme.

När invigningståget gick vet jag att de sa att det troligen var första och sista gången som persontåg gick på banan. Och i princip hade de rätt. Det var nog väldigt få persontåg som gick där efter detta tåg 1961. Enstaka resa i slutet av 1970-talet gjordes sedan med rälsbuss. Sedan dröjde det väl till enstaka tillfälle igen tills IKEA satte in ett inhyrt tåg. Och så till slut så öppnade reguljär persontrafik dagligen 1 april 2021 :-)

Det här loket var som redan nämnts det enda T43-loket som försågs med tågvärme. Det var också detta lok som 1961 körde invigningståget till Kalix när den banan invigdes 1961. Invigningståget bestod av detta lok och då splitternya personvagnar i kroken. Det finns bilder där man ser tågvärmekabeln från första vagnen som är kopplad till loket. Så valet av lok berodde nog på att det var SJ:s nyaste lok som hade tågvärme.

När invigningståget gick vet jag att de sa att det troligen var första och sista gången som persontåg gick på banan. Och i princip hade de rätt. Det var nog väldigt få persontåg som gick där efter detta tåg 1961. Enstaka resa i slutet av 1970-talet gjordes sedan med rälsbuss. Sedan dröjde det väl till enstaka tillfälle igen tills IKEA satte in ett inhyrt tåg. Och så till slut så öppnade reguljär persontrafik dagligen 1 april 2021 :-)

På Kalix-banan var det inte tillåtet med resandetåg i annat än undantagsfall, då den gick rakt genom ett militärt skyddsobjekt fram tills banans upprustning inför nya Haparandabanan.

IKEA har väl aldrig hyrt in något persontåg till Haparanda?

Nu blev det lite OT.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

T43 209, år 1965, bild (Fordon: lok)