Rc med Qbx-set

Kan bara påminna mig ett enda tillfälle då jag sett Rc som dragare till makadamvagns-set. Dessa bilder är troligen från Kramforstrakten och året bör vara 1986. Egna bilder.

[image]
[image]
[image]

Vagnen närmast loket är en Qax. Det är en ombyggd FV1-vagn.

Jag reagerar lite på att det nya spåret har träslipers och inte betong.

Vagnen närmast loket är en Qax. Det är en ombyggd FV1-vagn.

Qax innehåller bl a elverk, vagnarna behöver el till transportbanden som används vid lossningen. Qax kallas för operatörsvagn och går oftare i motsatt ände i förhållande till loket så att operatören därifrån kan hålla uppsikt i färdriktningen.

Också jag reagerar på rälsbefästningen. Det kan inte vara i Kramforstrakten. Där skedde ingen upprustning vid den angivna tiden. Inte heller fanns eller finns HeyBackfästen på träsliprar där. Men jag kan inte säga var bilden är tagen. Och en nymakadamisering på nytt spår kring 1986 kommer jag heller inte på.
Sven B

Kan det vara efter någon större urspåring?

Kan det vara efter någon större urspåring?

Om det är efter en urspårning så låter det ju logiskt. Eller att det är någon annan form av reapartion. Som förstörd banvall efter översvämning eller liknande? Det skulle ju förklara varför det är träslipers och inte betong.

Det senare du skriver låter rimligt, dvs skador efter översvämning/skyfallsregn. Ser också ut som att det utförs dräneringsåtgärder vid sidan av spåret. Det är dessutom just den typen av frågor jag jobbat med periodvis under åren. Dock minns jag inga detaljer om just detta fall.

Kanske kan valet av dragkraft också tyda på att det inte är ett sedan länge planerat arbete.

Det senare du skriver låter rimligt, dvs skador efter översvämning/skyfallsregn. Ser också ut som att det utförs dräneringsåtgärder vid sidan av spåret. Det är dessutom just den typen av frågor jag jobbat med periodvis under åren. Dock minns jag inga detaljer om just detta fall.

Kanske kan valet av dragkraft också tyda på att det inte är ett sedan länge planerat arbete.

En bra teori, men jag tror inte på den faktiskt till hundra procent..
Vid urspolningar, brukar det bara röra sig om ett tiotal meter som blir drabbade.
Bilderna visar åtminstone några hundra meter sammanhängande.
Dessutom sitter det höjdpålar i banvallskanten, används när man ska mäta in befintlig rälsöverkant eller när man har en ny profil att bygga mot. Används vanligtvis vid planerade arbeten.
Iofs kan det varit en urspolning och att man passade på att förnya en längre sträcka i samband med återställningsarbetet.
Ådalsbanan i trakterna av Kramfors är ofta drabbad av detta.

Det här var inte lätt att reda ut!
Teorierna är naturligtvis inte orimliga, men två saker tycker jag talar emot Ådalsbanan:
- På kontaktledningsstolparna sitter enfas hjälpkraftledning och dubbel återledning. Den sistnämnda finns knappast på Ådalsbanan. Jag har också för mig att det inte finns hjälpkraftledning på denna nya elektrifiering (färdig i slutet av 50-talet). Så konstruktionen tyder väl snarare på stambanan, troligen norr om Långsele.
- Visserligen finns korta sträckor med HeyBack-befästning på Ådalsbanan, men knappast tillsammans med komplett makadamisering.
Sen är det förstås möjligt att det skulle kunna vara en reparation på stambanan.
Motargument emotses!
Sven B

Det här var inte lätt att reda ut!
Teorierna är naturligtvis inte orimliga, men två saker tycker jag talar emot Ådalsbanan:
- På kontaktledningsstolparna sitter enfas hjälpkraftledning och dubbel återledning. Den sistnämnda finns knappast på Ådalsbanan. Jag har också för mig att det inte finns hjälpkraftledning på denna nya elektrifiering (färdig i slutet av 50-talet). Så konstruktionen tyder väl snarare på stambanan, troligen norr om Långsele.
- Visserligen finns korta sträckor med HeyBack-befästning på Ådalsbanan, men knappast tillsammans med komplett makadamisering.
Sen är det förstås möjligt att det skulle kunna vara en reparation på stambanan.
Motargument emotses!
Sven B

Första bilden är uppenbart tagen intill en transformatorstation eller liknande. Sista bilden visar en ganska stor vattenyta. Skulle det kunna vara så att första bilden är tagen nära ett vattenkraftverk vars damm syns på sista bilden? Skulle det då kunna vara fråga om Indalsälven och att vi är på sträckan mellan Ånge och Sundsvall?

Det här var inte lätt att reda ut!
Teorierna är naturligtvis inte orimliga, men två saker tycker jag talar emot Ådalsbanan:
- På kontaktledningsstolparna sitter enfas hjälpkraftledning och dubbel återledning. Den sistnämnda finns knappast på Ådalsbanan. Jag har också för mig att det inte finns hjälpkraftledning på denna nya elektrifiering (färdig i slutet av 50-talet). Så konstruktionen tyder väl snarare på stambanan, troligen norr om Långsele.
- Visserligen finns korta sträckor med HeyBack-befästning på Ådalsbanan, men knappast tillsammans med komplett makadamisering.
Sen är det förstås möjligt att det skulle kunna vara en reparation på stambanan.
Motargument emotses!
Sven B

Hällsjön på Mittbanan, mellan Vattjom och Nedansjö ligger bra till när man tittar på Google Maps. Där stämmer hjälpkraft och befästning bättre., liksom transformatorstationen.

https://www.google.se/maps/@62.3739962,16.941342,1489m/data=!3m1!1e3

Du (och Göran och Anders.k) har säkert rätt. Jag vet att jag var runt på flera banor i Sundsvallstrakten och Hällsjön känns bekant.

Jag tror att bilderna är tagna på linjen mellan Stöde och Vattjom, det är lite för mycket älv för att Kramforstrakten ska kännas bra.
Man gjorde rälsbyte där 1985-86 till skarvfritt spår , hårdträslipers med Hey-back befästningar.

Här tror jag första bilden är tagen , dom två husen och transformatorstationen känns rätt
Kartbild.com

Konstigt nog lyckas jag inte länka till satelitbilden , utan man får välja det alternativet själv om man vill se platsen idag.

M.V.H Anders.k.

Helt rätt av allt att döma. Men är det vanligt att man ballasterar under spänningssatt kontaktledning, spåret är ju inte riktat ännu? Och Rc känns ju inte som det naturliga valet av dragkraft.

Tack Sven för ändringen av stavningen i rubriken:-) . Vill verkligen inte bidra till att engelska ord införs i onödan men tyckte först att "tågsätt" såg underligt ut och kunde möjligen betyda något annat. "Tåget följer spåret, det är ett tågsätt att göra så." (Ursäkta urspårningen.) Men du har förstås rätt, begreppet tågsätt i betydelsen sammankopplade vagnar finns på svenska.

Tack Sven för ändringen av stavningen i rubriken:-) . Vill verkligen inte bidra till att engelska ord införs i onödan men tyckte först att "tågsätt" såg underligt ut och kunde möjligen betyda något annat. "Tåget följer spåret, det är ett tågsätt att göra så." (Ursäkta urspårningen.) Men du har förstås rätt, begreppet tågsätt i betydelsen sammankopplade vagnar finns på svenska.

Tågsätt är en delmängd i "fordonssätt", vilken även består av växlingssätt och spärrfärdssätt.

Att jag försöker vara lite noga med järnvägsnomenklaturen har sin grund i min anställning inom SJ banavdelning och senare inom Banverket. Inom SJ var man noga med benämningarna, i varje fall i skriftspråket. Givetvis var det nödvändigt när det gäller säo-förankrade uttryck, men också inom banavdelningens tekniska sammanhang hade man säkra uppfattningar om benämningar och ordens olika former och deras eventuella förkortningar. Därför har jag nog svårt att avhålla mig från att korrigera i rubrikerna ibland.
Och tågsätt och vagnsätt heter det på svenska med förkortningarna tsä/vsä.
Hur som helst så verkar banan mellan Stöde och Vattjom vara lösningen i vårt letande. Just vid Hällsjön har jag för mig att det var hastighetsnedsättning till 40 km/h av geotekniska skäl. Jag började mitt SJ-jobb i Sundsvall, så jag har åkt sträckan många gånger, både på lok, i tåg och med motordressin. Men man minns ju inte allt...
Sven B

Jag tycker bara det är bra att du korrigerar när rubriken är inkonsekvent formulerad. -Jag har också en bakgrund från SJ, Banverket och senast Trafikverket. Har arbetat under dig vid Västra banregionen men började på SJ Huvudkontor under Erik Sandegren. Har på Huvudkontoret fått lära mig hur viktigt det var med exempelvis brevrubriker, först bandel och sträcka, sedan km, därefter ärendemening. Förkortningar fanns för allt. Geoteknik är mitt ämnesområde och för mig är landets järnvägar i första hand indelat efter geotekniska bandelar:-). Geoteknisk bandel 1 är sålunda Göteborg-Torp (i denna ordning eftersom längdmätningen på enkelspårstiden var till skillnad mot idag riktad mot Stockholm). G bdl 2 är Bohusbanan osv, allt i kronologisk ordning alltefter hur undersökningarna bedrevs med start år 1913 (efter det stora skredet vid Svartå grindar det året, startskottet till Statens Järnvägars geotekniska kommission). Jag tror att denna bandelsnumrering är den äldsta, dessutom fortfarande i bruk. Dock kommer jag inte ihåg bandelsnummer för Sundsvall-Ånge, då det var länge sedan jag var där. Kanske har det funnits en geotekniskt motiverad hastighetsnedsättning där, dock inget jag minns.

Men för att återknyta till Qbx-frågan: Just Qbx-sätt (Qbxsätt?) är väl knappast ett SÄO-ord utan mer ett talspråksmässigt uttryck kan jag tro. Hursomhelst, -sätt ska det vara.

För det första:
I norra delen av landet (där jag fått merparten av mina konkreta erfarenheter) utförde man nästan alla grus- och makadamtransporter med elektrolok. Grustäkternas spår var utrustade med kontaktledningar på trästolpar, fastsatta på långa sliprar, så att ledningen följde med då man baxade spåren för att lätt nå gruset. Makadamtäkterna hade ju oftast fickor ovanför spåren, och kontaktledningen slutade med isolator en liten bit från fickan.
Vid lossningen av materialet, baxen och lyftet var det också naturligt att ha spänningsförande kontaktledning. Det bör inte ha inneburit några problem. Vid spårbytet lades det nya spåret ut efter en ganska noggrann utsättning, så att man kunde köra 30 km/h på det, även om det var oballasterat. Och själva baxen och lyftet (eller lyften, som man ofta sa) hanterades ju av låga hjälpmedel, huvudsakligen spårriktmaskiner eller tidigare varianter.
För det andra:
Jag började vid SJ 1967 vid bdx i Sundsvall, Luleå och Stockholm samt vid huvudkontoret (eller hette det kanske centralförvaltningen då) i olika funktioner. Sedan blev det Banverket i Stockholm och Borlänge och kortare gästspel i Göteborg och Gävle.
Vi har uppenbarligen jobbat i nära varandra, även om jag måste medge att jag inte minns det. Erik Sandegren kände jag ganska väl. Han måtte väl ha gått i pension innan BV bildades. Hur som helst uppskattar jag detta tankeutbyte.
Sven B

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Rc med Qbx-set (Fotografier/bildfrågor)

Rc med Qbx-set

Rc med Qbx-sätt

Rc med Qbx-sätt

Rc med Qbx-sätt

Rc med Qbx-sätt

Rc med Qbx-sätt

Rc med Qbx-sätt

Rc med Qbx-sätt

Rc med Qbx-sätt

Rc med Qbx-sätt

Rc med Qbx-sätt

Rc med Qbx-sätt

Rc med Qbx-sätt

Rc med Qbx-sätt

Rc med Qbx-sätt

Rc med Qbx-sätt

Rc med Qbx-sätt