Bangårdar på 50-talet

Hej!

På MMJK (www.mmjk.se) har vi några bangårdar. De är grusade och det finns inget ogräs på dem. Är det rätt? Vissa i klubben säger att på 50-talet dödade man rubbet med hormuslyr så det skall inte vara något ogräs. Jag undrar just. Var det inte ändå lite ogräs på vissa ställen? Är det någon här som har bra minne eller tom har en bild på någon bangård från 50-talet?

Hej!

På MMJK (www.mmjk.se) har vi några bangårdar. De är grusade och det finns inget ogräs på dem. Är det rätt? Vissa i klubben säger att på 50-talet dödade man rubbet med hormuslyr så det skall inte vara något ogräs. Jag undrar just. Var det inte ändå lite ogräs på vissa ställen? Är det någon här som har bra minne eller tom har en bild på någon bangård från 50-talet?

Det bör väl finnas gott om bilder från 50-talet på DigitaltMuseum.

Jaså. Jag har då inte hitta några där man se hur ytorna ser ut.

Jaså. Jag har då inte hitta några där man se hur ytorna ser ut.

Det tog inte lång tid att hitta.

[image]
Plats ej angiven

[image]
Rekarne

[image]

Tåghem i Storlien.

Jaså. Jag har då inte hitta några där man se hur ytorna ser ut.

Det tog inte lång tid att hitta.

Rekarne

Spåret längst till vänster ser ut att ha en hel del ogräs..

Visst, men hör det till själva bangården?

Min egen minnesbild är att bangårdarna var kemiskt (?!) rena från ogräs fram till omkring mitten av 1970-talet.

Visst, men hör det till själva bangården?

Min egen minnesbild är att bangårdarna var kemiskt (?!) rena från ogräs fram till omkring mitten av 1970-talet.

Hur definierar vi vad som är 'bangård'?

funderar
Thomas K Ohlsson

Visst, men hör det till själva bangården?

Min egen minnesbild är att bangårdarna var kemiskt (?!) rena från ogräs fram till omkring mitten av 1970-talet.

Hur definierar vi vad som är 'bangård'?

funderar
Thomas K Ohlsson

- Fler spår än på linjen (2 eller fler spår längs enkelspårsbana, 3 eller fler längs dubbelspår)
- Förekomst av växlar

Mer?

Visst, men hör det till själva bangården?

Min egen minnesbild är att bangårdarna var kemiskt (?!) rena från ogräs fram till omkring mitten av 1970-talet.

Hur definierar vi vad som är 'bangård'?

funderar
Thomas K Ohlsson

- Fler spår än på linjen (2 eller fler spår längs enkelspårsbana, 3 eller fler längs dubbelspår)
- Förekomst av växlar

Mer?

Gissar att Thomas mest funderade på vad som fick Johan att mena att det beväxta spåret möjligen inte skulle tillhöra bangården. Eller?

Visst, men hör det till själva bangården?

Min egen minnesbild är att bangårdarna var kemiskt (?!) rena från ogräs fram till omkring mitten av 1970-talet.

Hur definierar vi vad som är 'bangård'?

funderar
Thomas K Ohlsson

- Fler spår än på linjen (2 eller fler spår längs enkelspårsbana, 3 eller fler längs dubbelspår)
- Förekomst av växlar

Mer?

Gissar att Thomas mest funderade på vad som fick Johan att mena att det beväxta spåret möjligen inte skulle tillhöra bangården. Eller?

Ungefär så ja!

/TKO

Visst, men hör det till själva bangården?

Min egen minnesbild är att bangårdarna var kemiskt (?!) rena från ogräs fram till omkring mitten av 1970-talet.

Hur definierar vi vad som är 'bangård'?

funderar
Thomas K Ohlsson

- Fler spår än på linjen (2 eller fler spår längs enkelspårsbana, 3 eller fler längs dubbelspår)
- Förekomst av växlar

Mer?

Gissar att Thomas mest funderade på vad som fick Johan att mena att det beväxta spåret möjligen inte skulle tillhöra bangården. Eller?

Ungefär så ja!

/TKO

I det specifika fallet verkar det handla om ett spår som leder från bangården till något en bit bort. Jag vill hävda att enbart med ledning av bilden går det inte att avgöra om det ska anses tillhöra bangården. Detta med tanke på att om det skulle ta slut precis utanför bild borde det kunna anses tillhöra bangården. Mer troligt är dock att det fortsätter längre och då vill jag hävda att det lämnar bangården vid den sista växeln det passerar.

Visst, men hör det till själva bangården?

Min egen minnesbild är att bangårdarna var kemiskt (?!) rena från ogräs fram till omkring mitten av 1970-talet.

Hur definierar vi vad som är 'bangård'?

funderar
Thomas K Ohlsson

- Fler spår än på linjen (2 eller fler spår längs enkelspårsbana, 3 eller fler längs dubbelspår)
- Förekomst av växlar

Mer?

Gissar att Thomas mest funderade på vad som fick Johan att mena att det beväxta spåret möjligen inte skulle tillhöra bangården. Eller?

Ungefär så ja!

/TKO

I det specifika fallet verkar det handla om ett spår som leder från bangården till något en bit bort. Jag vill hävda att enbart med ledning av bilden går det inte att avgöra om det ska anses tillhöra bangården. Detta med tanke på att om det skulle ta slut precis utanför bild borde det kunna anses tillhöra bangården. Mer troligt är dock att det fortsätter längre och då vill jag hävda att det lämnar bangården vid den sista växeln det passerar.

Spåret slutar ungefär i jämnhöjd med växeln närmast i bild, med reservation för att verkligheten inte överenstämmer med bangårdsritningen vid fototillfället.
https://www.ekeving.se/r/bgd/SJ_div/L/Rekarne_1953-1963.jpg

Men låt säga att spåret gick några hundra meter ytterligare till t.ex ett privat godsmagasin. Vad skulle det då klassas som om det inte räknas som bangårdsspår?

Jag kan inte topografin på stället. Anledningen till att jag skrev som jag gjorde var att för mig gav spåret vibbar av ett gammalt spår till en övergiven industri, såg, timmeravlägg eller liknande, och därför igenvuxet.

Men som sagt, det var bara mitt intryck. Jag kan givetvis ha haft fel.

Jag kan inte topografin på stället. Anledningen till att jag skrev som jag gjorde var att för mig gav spåret vibbar av ett gammalt spår till en övergiven industri, såg, timmeravlägg eller liknande, och därför igenvuxet.

Men som sagt, det var bara mitt intryck. Jag kan givetvis ha haft fel.

Jag tror du har rätt i att spåret inte används särskilt mycket - kanske inte alls. Och om det inte används alls går det ju att hävda att det inte ingår i bangården!

Egentligen undrade jag om 'bangård' är en väl definierad term eller om det är lite som bofinken?

/TKO

Visst, men hör det till själva bangården?

Min egen minnesbild är att bangårdarna var kemiskt (?!) rena från ogräs fram till omkring mitten av 1970-talet.

Hur definierar vi vad som är 'bangård'?

funderar
Thomas K Ohlsson

- Fler spår än på linjen (2 eller fler spår längs enkelspårsbana, 3 eller fler längs dubbelspår)
- Förekomst av växlar

Mer?

Gissar att Thomas mest funderade på vad som fick Johan att mena att det beväxta spåret möjligen inte skulle tillhöra bangården. Eller?

Ungefär så ja!

/TKO

I det specifika fallet verkar det handla om ett spår som leder från bangården till något en bit bort. Jag vill hävda att enbart med ledning av bilden går det inte att avgöra om det ska anses tillhöra bangården. Detta med tanke på att om det skulle ta slut precis utanför bild borde det kunna anses tillhöra bangården. Mer troligt är dock att det fortsätter längre och då vill jag hävda att det lämnar bangården vid den sista växeln det passerar.

Spåret slutar ungefär i jämnhöjd med växeln närmast i bild, med reservation för att verkligheten inte överenstämmer med bangårdsritningen vid fototillfället.
https://www.ekeving.se/r/bgd/SJ_div/L/Rekarne_1953-1963.jpg

Men låt säga att spåret gick några hundra meter ytterligare till t.ex ett privat godsmagasin. Vad skulle det då klassas som om det inte räknas som bangårdsspår?

Det är definitivt ett sidospår, men eftersom man kan ha spår som förbinder olika bangårdar utgår jag från att dessa förbindelsespår inte tillhör någondera bangård, men det kanske är fel?

Jaså. Jag har då inte hitta några där man se hur ytorna ser ut.

Konstigt, jag hittar flertalet bilder där bangårdar syns tydligt. Gå in på Avancerad sökning och snäva av din sökning.

Konstigt, jag hittar flertalet bilder där bangårdar syns tydligt. Gå in på Avancerad sökning och snäva av din sökning.

Jag valde bara 1950-tal o inget mer och visst kom det en del annat men det var inte långt emellan bilder som visar stationsområden.

Ogräs i all sin ära men det som jag tycker kan saknas i MJ-sammanhang är allt oljespill som finns längs spåren.

Hormoslyr ersatte natriumklorat.
Karmex 80 ersatte hormoslyr.

Men vilka år skedde övergångarna ?

Hormoslyr ersatte natriumklorat.
Karmex 80 ersatte hormoslyr.

Men vilka år skedde övergångarna ?

Nedanstående gäller banvallar:

Efter lite googling får jag det till att hormoslyr bör ha slopats kring 1960 och Karmex 80 en bit in på 1970-talet.

Det finns även uppgifter om att hormoslyr aldrig användes från "spruttåg" utan endast med handspruta.

Hormoslyr ersatte natriumklorat.
Karmex 80 ersatte hormoslyr.

Men vilka år skedde övergångarna ?

Nedanstående gäller banvallar:

Efter lite googling får jag det till att hormoslyr bör ha slopats kring 1960 och Karmex 80 en bit in på 1970-talet.

Det finns även uppgifter om att hormoslyr aldrig användes från "spruttåg" utan endast med handspruta.

När började man med kemiskt bekämpning av ogräs? Var det t o m under 50-talet?

Innan dess gällde ogräsrensning för hand och på stationerna var det väl stationskarlarnas uppgift mellan tågen. Att kratta plattformar och gångytor med snygga mönster hörde väl också till, åtminstone in för helgen.

Ogräsbevuxna stationer och banvallar kom väl först från 70-talet när man först rationaliserat bort banvakterna och stationskarlarna - och sedan inte fick använda gifterna.

Hormoslyr ersatte natriumklorat.
Karmex 80 ersatte hormoslyr.

Men vilka år skedde övergångarna ?

Nedanstående gäller banvallar:

Efter lite googling får jag det till att hormoslyr bör ha slopats kring 1960 och Karmex 80 en bit in på 1970-talet.

Det finns även uppgifter om att hormoslyr aldrig användes från "spruttåg" utan endast med handspruta.

När började man med kemiskt bekämpning av ogräs? Var det t o m under 50-talet?

Innan dess gällde ogräsrensning för hand och på stationerna var det väl stationskarlarnas uppgift mellan tågen. Att kratta plattformar och gångytor med snygga mönster hörde väl också till, åtminstone in för helgen.

Ogräsbevuxna stationer och banvallar kom väl först från 70-talet när man först rationaliserat bort banvakterna och stationskarlarna - och sedan inte fick använda gifterna.

Kemisk ögräsbekämpning började förmodligen redan på 1950-talet, men då främst (bara?) på linjen. På stationerna/bangårdarna var det säkert manuellt arbete. Dessutom trampades säkert marken av flera fötter vilket i sig höll undan ogräset.

Kan rekommendera läsning av Cederlund H. 2016. Studier av ogräsbekämpning på banvallar 2006-2015 - resul-tat och slutsatser från 10 års tillämpad forskning. Rapport från Institutionen för mikrobiologi, Sveriges lantbruksuniversitet

Från sidan 11 finns det en historisk överblick som bl a nämner:
"Från 1925 fram till 1957 användes preparatet Klorex 55 med den aktiva beståndsdelen natriumklorat."
"Från 1957 och under 1960-talet användes en uppsjö olika preparat för ogräsbekämpning av såväl ogräs i spåret som buskvegetation vid sidan av banan. De aktiva beståndsdelar som huvudsakligen användes under den här tidsperioden var amitrol för ogräsbekämpning i spåret och preparat innehållande blandningar av fenoxisyrorna 2,4-D och 2,4,5-T mot buskvegetationen vid sidan om spåret. Det mest kända av dessa är tveklöst Hormoslyr ..."
"Från och med 1972 och fram till 90-talet användes därför bara Karmex 80 ..."
"Sedan 20 år tillbaka används huvudsakligen glyfosatpreparat för ogräsbekämpning på svenska järnvägar."

Det berättas en del om ogräs-besprutning från tåg (på smalspår), med bilder, i boken "Lennarts Järnvägsbilder". Författaren berättar att han fick lära sig arbetet under sprutsäsongen 1957.

Det berättas en del om ogräs-besprutning från tåg (på smalspår), med bilder, i boken "Lennarts Järnvägsbilder". Författaren berättar att han fick lära sig arbetet under sprutsäsongen 1957.

Man körde normalspårigt spruttåg på överföringsvagnar mellan Västervik och Växjö så sent som hösten 83.

I den här tråden pratar man om Karmex 80

https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=100509#p100540

VH /J

Det berättas en del om ogräs-besprutning från tåg (på smalspår), med bilder, i boken "Lennarts Järnvägsbilder". Författaren berättar att han fick lära sig arbetet under sprutsäsongen 1957.

Man körde normalspårigt spruttåg på överföringsvagnar mellan Västervik och Växjö så sent som hösten 83.

I den här tråden pratar man om Karmex 80

https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=100509#p100540

VH /J

Fler bilder på normalspårigt spruttåg upplastat på mullor finns på Tjustbygdens Järnvägsförenings digitala museum Smalspårsarkivet. Birger Ekelid förevigade 1978 års spruttåg - draget av Z4p-lokomotorer.
//Heller

Det berättas en del om ogräs-besprutning från tåg (på smalspår), med bilder, i boken "Lennarts Järnvägsbilder". Författaren berättar att han fick lära sig arbetet under sprutsäsongen 1957.

Man körde normalspårigt spruttåg på överföringsvagnar mellan Västervik och Växjö så sent som hösten 83.

I den här tråden pratar man om Karmex 80

https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=100509#p100540

VH /J

Fler bilder på normalspårigt spruttåg upplastat på mullor finns på Tjustbygdens Järnvägsförenings digitala museum Smalspårsarkivet. Birger Ekelid förevigade 1978 års spruttåg - draget av Z4p-lokomotorer.
//Heller

Skälet till Tp 1983 var väl att luften inte räckte till från två Z4p

Vh J

Skälet till Tp 1983 var väl att luften inte räckte till från två Z4p

Vh J

Ja där slog du huvudet på spiken Johan, jag var erbjuden multade Z4p i spruttåget men mitt val av en riktig tung dragare Tp i detta fall och som gammal lokman så visste jag om att det krävdes ordentlig lufttillförsel för att klara av detta uppdrag då är det en enorm skillnad om man jämför de olika dragfordonens optimering av tryckluft. Z4p med 160 hkr och sin lilla kompressor motsvarar ungefär vad en enkel cykelpump presterar mot en Tp med MaK motor på 750 hkr levererar komprimerad luft mer än tillräckligt, valet var inte svårt för min del och sedan är det en enorm skillnad på ljudet maskinerna emellan ;-) Palle i Vika

Började SJ med tidigt, jag tror det var på 1930-talet. Natriumklorat användes.

Redan år 1926 började SJ med kemisk ogräsbekämpning.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Bangårdar på 50-talet (Fotografier/bildfrågor)