Skrotning av K4 1062

Skrotning av K4 1062 i Tillberga 1971-06. Foto undertecknad Loket angavs i reparationsjournalen vara skrotat 1971-07-07
[image]
[image]

Vilka Ke/K4 lik hade den här typen av motvikter / hjulsatser?

Inget fullständigt svar på din fråga, men K4 920 hade samma typ av motvikter.

[image]
K4 920 på Åhaga den 3 november 1964 i dimma så tät att man inte kan se de bakomliggande husen.

Inget fullständigt svar på din fråga, men K4 920 hade samma typ av motvikter.

K4 920 på Åhaga den 3 november 1964 i dimma så tät att man inte kan se de bakomliggande husen.

Jag har sett det på ett antal K4 lok. Kan inte se någon logik när det gäller nummerserie eller tillverkare.
Tack för stämningsfull bild. Den visar K4 920 som var inne för omkonservering och som avslutades dagen innan(1964-11-02).
Beredskapsanslaget visar att loket bedömdes ha en hygglig pannstatus (fick användas 19 månader innan ny revision. Minimum var 6 månader på lok med utgången panntid.
[image]
[image]

Anar att axlarna förmodligen levererats med ett lok litt Kd. Bör vara möjligt att finna ut vilket lok i besiktningsprotokollen som finns på Riksarkivet i Arninge.

Bifogar dylikt protokoll för Kd 516 där axlarna vid leveransen var 1920, 1921 och 1922.
[image]

[image]

Edit: Upptagning av lätthål i motvikterna har möjligen att gör med att vissa Ke-lok i Stockholm användes i pendeltågen i Stockholmstrakten och att man då ökade hastigheten på de loken.

---

Edit: Upptagning av lätthål i motvikterna har möjligen att gör med att vissa Ke-lok i Stockholm användes i pendeltågen i Stockholmstrakten och att man då ökade hastigheten på de loken.

Det är inte så enkelt som att man använda samma typ av motvikt som var lagom tung för mittaxeln (med vevstake) och motvikterna fick borras hur för att bli lagom tunga för övriga axlar.

/funderar
Leif

---

Edit: Upptagning av lätthål i motvikterna har möjligen att göra med att vissa Ke-lok i Stockholm användes i pendeltågen i Stockholmstrakten och att man då ökade hastigheten på de loken.

Det är inte så enkelt som att man använda samma typ av motvikt som var lagom tung för mittaxeln (med vevstake) och motvikterna fick borras hur för att bli lagom tunga för övriga axlar.

/funderar
Leif

Tror jag inte alls.

---

Edit: Upptagning av lätthål i motvikterna har möjligen att göra med att vissa Ke-lok i Stockholm användes i pendeltågen i Stockholmstrakten och att man då ökade hastigheten på de loken.

Det är inte så enkelt som att man använda samma typ av motvikt som var lagom tung för mittaxeln (med vevstake) och motvikterna fick borras hur för att bli lagom tunga för övriga axlar.

/funderar
Leif

Tror jag inte alls.

Finns det någon bild med sådana motvikter, men utan lätthål på axel 1 och 3?

---

Edit: Upptagning av lätthål i motvikterna har möjligen att göra med att vissa Ke-lok i Stockholm användes i pendeltågen i Stockholmstrakten och att man då ökade hastigheten på de loken.

Det är inte så enkelt som att man använda samma typ av motvikt som var lagom tung för mittaxeln (med vevstake) och motvikterna fick borras hur för att bli lagom tunga för övriga axlar.

/funderar
Leif

Tror jag inte alls.

Finns det någon bild med sådana motvikter, men utan lätthål på axel 1 och 3?

[image]

Smidda hjulstommar till litt Kc och tidiga Kd hade denna form på motvikterna. Tidigare litt Kc hade pånitade motvikter enligt denna bildlänk.

Senare Kd-lok hade stålgjutna hjulstommar. Möjligen hade en del Kd-lok även hjulstommar tillverkade i smidespressar (Formpressade) i Frankrike.

Även Järnvägsmuseums Kd-lok har sådana hjul som du efterfrågar men jag orkar inte leta fram mina bilder på det.

---

Edit: Upptagning av lätthål i motvikterna har möjligen att göra med att vissa Ke-lok i Stockholm användes i pendeltågen i Stockholmstrakten och att man då ökade hastigheten på de loken.

Det är inte så enkelt som att man använda samma typ av motvikt som var lagom tung för mittaxeln (med vevstake) och motvikterna fick borras hur för att bli lagom tunga för övriga axlar.

/funderar
Leif

Tror jag inte alls.

Finns det någon bild med sådana motvikter, men utan lätthål på axel 1 och 3?

Smidda hjulstommar till litt Kc och tidiga Kd hade denna form på motvikterna. Tidigare litt Kc hade pånitade motvikter enligt denna bildlänk.

Senare Kd-lok hade stålgjutna hjulstommar. Möjligen hade en del Kd-lok även hjulstommar tillverkade i smidespressar (Formpressade) i Frankrike.

Även Järnvägsmuseums Kd-lok har sådana hjul som du efterfrågar men jag orkar inte leta fram mina bilder på det.

Intressant! Jag tar tillbaka allt och hävdar motsatsen.

Bilden på Kd 451 är intressant och torde vara från 1921-1925. Loket levererades med Kd-tender 451 men fick C 409 under 1913 och apparater för vakuumbroms under 1921 (ej listat i Väsentliga förändringar men syns i listorna). Loket får tender Kd 564 under 1925 och 409 tillkopplas istället Ka 564. Det ser ut som vakuumslangar vilket gör tiden till 1921-1925.
Tender C 409 hade levererats med Kd 409 men kopplades tämligen omgående med Ca 298 vilket slopades 1913.
Jag ser inget nummer på tendern, när påmålades det? Det borde stå 451 målat (och 409 som ramstans).

Kd 397 levererades med C-tender och fick DK efter leverans.

[image]

Ke 718 Skövde 1913 hade inga lätthål. JvmKBIA04713

Andra Ke jag hittat med dessa motvikter 772 1924 men ej 1912 eller 1927.
Ke 928 1924, 1157 1935.
Alla med lättning.
/tell

Jag tror mig minnas att jag per bil tog en tur till Tillberga stationsområde detta år och fann ett antal K4-maskiner på bangården i väntan på skärbrännaren och var nedkopplade. Vill minnas att det stod 3 - 4 maskiner på rad om jag inte helt är ute "i dimman".
tobbe

Jag tror mig minnas att jag per bil tog en tur till Tillberga stationsområde detta år och fann ett antal K4-maskiner på bangården i väntan på skärbrännaren och var nedkopplade. Vill minnas att det stod 3 - 4 maskiner på rad om jag inte helt är ute "i dimman".
tobbe

Stämmer!
Det var loken som kom från från Nykvarns grusgrop (4 lok), Södertälje (1), Sundbyberg (1) och Tillberga (1) som skrotades där. sammanlagt 7 K4 lok. När jag var där var alla loken indragna till verkstads området.
Minns att jag på morgonen fick meddelande om begynnande skrotning av loken. Nödlögn till chefen att jag var sjuk och 1 timma senare var jag på väg med tåg till Tillberga. På den tiden var det aldrig problem med att bli insläppt av vakten i kuren till Tillberga verkstaden och självständigt gå runt och ta alla bilder.

Tack Conny, då hade jag inte fel. Vilket av lokhusen i Nykvarn stod de 4 k4-loken? i det ena så stod ju 2 B-lok. Var det inte 1282 o 1283, minns inte exakt om det var dessa men i.a.f. ganska nära, eller hur?? Stod inte dessa 2 lokhus efter varandra eller stod de parallellt bredvid varandra. Dessa var väl inte av Västanfors typ? Skall försöka leta upp dessa uppgifter nånstans i bokhyllan.
tobbe

Tack Conny, då hade jag inte fel. Vilket av lokhusen i Nykvarn stod de 4 k4-loken? i det ena så stod ju 2 B-lok. Var det inte 1282 o 1283, minns inte exakt om det var dessa men i.a.f. ganska nära, eller hur?? Stod inte dessa 2 lokhus efter varandra eller stod de parallellt bredvid varandra. Dessa var väl inte av Västanfors typ? Skall försöka leta upp dessa uppgifter nånstans i bokhyllan.
tobbe

Det var B lok 1083 och 1084. Dom stod i Västanfors huset
K4.orna stod i det äldsta provlokhuset (närmast i bilden). Lokhuset är f.ö bevarat i Nora.

[image]
Foto 1972-10
[image]
B 1083 i lokhuset 1970-06

Ja, så såg det ju ut. Jag tog i regel aldrig några foton på lokhusen utom när nåt lok stod framför/bredvid men min kompanjon Weine tog ju desto fler. Det var ju ganska öde när jag gick utanför och kollade medan han lyckades ta sig in o kolla individerna resp. pann o rev.data.
Han var ju som dig ganska slimmade för den uppgiften på den tiden. Vilka minnen man har från dessa år på 1970- 80 talet.
tobbe

Förutom det här och det i Gårdsnäs, vilka fler ”provlokhus” fanns?

Fritt ur minnet: Mellansjö grusgrop, som var av en annan typ, tillverkat av ÅSSA. Detta förlängdes senare med vanliga Västanforssektioner.
Dessutom två av de tre lokhusen i Säbylunds grusgrop, där åtminstone ett av dem var ytterligare en avvikande typ. (Efter att ha kollat i egna noteringar.) //Anders

Det var loken som kom från från Nykvarns grusgrop (4 lok), Södertälje (1), Sundbyberg (1) och Tillberga (1) som skrotades där. sammanlagt 7 K4 lok. När jag var där var alla loken indragna till verkstads området.

Passerade Tillberga två gånger våren 1971. Första gången den 18/4 fanns K4 920, 1079, 1162 och 1215 samt J 1399 där. Nästa tillfälle var den 22/5 och då var bara K4 1079 kvar från tidigare besöket men hade fått sällskap av K4:orna 871, 914, 972, 1062 och 1199.
Det blir 9 K4 och ett J som gick skrotdöden tillmötes där under våren. Har för mig att alla loken stod uppställda på stationen utanför verkstadsområdet.

Så minns jag också att det var.
tobbe

Det var loken som kom från från Nykvarns grusgrop (4 lok), Södertälje (1), Sundbyberg (1) och Tillberga (1) som skrotades där. sammanlagt 7 K4 lok. När jag var där var alla loken indragna till verkstads området.

Passerade Tillberga två gånger våren 1971. Första gången den 18/4 fanns K4 920, 1079, 1162 och 1215 samt J 1399 där. Nästa tillfälle var den 22/5 och då var bara K4 1079 kvar från tidigare besöket men hade fått sällskap av K4:orna 871, 914, 972, 1062 och 1199.
Det blir 9 K4 och ett J som gick skrotdöden tillmötes där under våren. Har för mig att alla loken stod uppställda på stationen utanför verkstadsområdet.

Du har så rätt. Glömde dom lok som redan skrotats innan mitt besök. Dock tillkommer K4 1197 bland de skrotade. D.v.s 10 K4 lok och en J. Loken kom från Runhällens lokstall, Sala lokstall, Hagalund, Sundbybergs lokstall, Södertälje lokhus, Hökåsens grp lokhus och Nykvarns grp lokhus.
Skrotningarna utfördes inne på Tillberga verkstadens område.

Beträffande Södertälje trälokhus så fick jag genom ett svagt rykte höra att man hade planerat ett uttag av det kvarvarande loket(ett N-tanklok)så det blev ett raskt förflyttande från lägenheten i Alby(Botkyrka) med bil som jag sedan parkerade vid Södertälje Södra station. En kort språngmarsch med kameran på magen och hann precis fram när man öppnat porten och N-tanken visade sig . Tågdragare var Södertäljes Öc/ Öd-lok som skötte transporten upp till stationen. Transporten gick i väldigt sakta gemak uppåt/framåt vilket gjorde att jag kunde följa den till fots hela vägen upp till stationen. Tyvärr så var det en gråmulen regnig med dåligt ljusförhållande vilket senare visade sig vid framkallningen och fotobilderna. Lokhuset låg i backen på det s.k. hamnspåret och kunde ses från E4:an när man kom söderifrån på väg in mot Stockholm. Loket var om jag inte minns fel N 1102 för kännedom. Lokhuset revs väl senare efter detta. Kul att man fick vara med om detta:-P
tobbe

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Skrotning av K4 1062 (Fordon: lok)