Någon har förstås sett en bild som denna:
https://digitaltmuseum.se/021018120790/nordmark-klaralvens-jarnvag-nklj-y0ap-uddeholmaren

Målningen ser förhållandevis lik ut i svartvitt, även om det egentligen är helt olika färg. Sedan är det förvisso så att det är fel spårvidd och fel drivmedel och inte riktigt samma form på färgfälten.

Åtminstone den vänstra vagnen står i vart fall under kontaktledning. :-)

Ja, men jag tror inte Uddeholmaren hade kommit långt på den spänningen. Möjligen hade man kunnat elda upp transformatorns primärlindning med den.

Oj, det här var nog det häftigaste jag sett hiitils av digitaliseringen.
De som jobbade med det här hade väl rudimentära kunskaper om svensk järnvägshistoria så det finns en del för ”felletare”.
I en del fall så verkar det som man bara gissat hej vilt för att fylla i rutorna i stället för att skriva ”okänt”.
Fast det sagt så var nog digitaliseringsprojektet mycket värdefullt och vi får väl hoppas att det kommer en fortsättning.

Det här är rätt lågt. Förmodligen helt vanliga,dödliga personer som gjort jobbet och knappast ens skulle kunnat göra så avancerade gissningar. Rätt simpelt för nördar att hitta felen men för vanliga människor som kanske på sin höjd åkt tåg så är det en annan femma. Ni kanske skulle börja scanna själva åt JVM så allt garanterat blir rätt.
Många gånger så är det dessutom fel i de beskrivningar som gjordes av den som som tagit bilden eller som lämnat dem till JVM och är man inte erfaren tågfantast så ifrågasätter man förmodligen inte vad som kan stå på bilden.

Men det är väl ett statligt museum med sektorsansvar som är ansvarig för detta? Då tycker jag att någon form av kvalitetssäkring är på sin plats! Det finns väl några medarbetare med fackkunskap?

anser
Thomas K Ohlsson

Det här drevs i stor usträckning på plusjobb, minusjobb, fas 25-jobb eller vad det hette för tillfället, har jag för mig.

Ett rätt uppenbart problem är att museet tydligen inte har resurser att ta hand om ens de rättelser som helt gratis inkommer från den "järnvägsintresserade allmänheten". Det gick så långt att möjligheten att kommentera stängdes av och i fallet med den här bilden finns det kommentarer som nu är över två år gamla, utan att några rättelser avseende till bilden hörande information. Rättelser mottages alltså inte ens längre på ett enkelt vis, som det är nu. Sporadiskt har det gjorts några insatser i år, för jag har väldigt långt i efterhand fått mail om att rättelser, som jag mer eller mindre glömt bort att jag skrivit, nu hanterats och förts in.

Det finns nog ganska många statliga inrättningar och verksamheter av allehanda slag som saknar styrning o fullständig kvalitetssäkring på den här detaljnivån.
Men vi kanske ska låta alla bilderna granskas o kommenteras av folket här innan de görs offentliga på Digitalt museum. Det är ju bara några hundra tusen eller så.

Uppebarligen visste den som skrev in texten att NKlJ hade ett motorvagnståg som kallades "Uddeholmaren" och vilket littera det hade, så någon helt okunnig om järnväg kan det inte ha varit. F.ö. så tycker jag att dina brösttoner är obefogade. Det är inget fel att vara okunnig om järnväg, men är man okunnig så låter man bli att skriva något om det man inte vet. Man sitter inte och gissar helt åt skogen, vilket var det som kritiserades.

Är man så pass kunnig att man känner till NKlJ:s Uddeholmaren och även dess littera så känner man troligtvis till skillnaderna mellan dessa och Säröbanans YCo6:or samt att NKlJ knappast trafikerade Linnéplatsen i Göteborg. Gissar mer på att personen som skrivit in texten sett någon bild på Uddeholmaren (som t.ex den som länkats till i ett annat inlägg i tråden) och dragit slutsatsen att det är samma fordon.

En del av röran kanske kan tillskrivas Jvm som tycks ha valt att sortera upp bildsamlingar på områden t.ex fordon än att hålla ihop en samling.

Är det så illa har man helt missat idén med att ha en databas. När man sorterar pappersbilder kan man naturligtvis bara lägga dem i en ordning. Har man däremot en digital databas kan man göra den sökbar på i princip oändligt antal dimensioner.

Nu tror jag i och för sig att bilder som ingått i samlingar är lagrade så att även det sammanhanget går att återskapa.

Håller med dig. Visst kan järnvägsmuseum använda volontärer för detta enkla arbete. SJK har lyckats att åstadkomma mer än 100 böcker med hjälp av volontärer (ett betydligt svårare arbete).
*Historia är dyrt.
*Uppdragsarkeologin kostar vanligtvis i Sverige ca 200 miljoner/år.
*De nya stambanorna kommer att ge arkeologerna stora inkomster (och skattebetalarna stora utgifter).

Jag hakar på i tråden, det är inte nödvändigtvis en kommentar enbart till närmast föregående skribent.

Men skillnaden på ett museum och en loppmarknad består väl bland annat i att ett museum har så riktiga och inom rimliga gränser utförliga uppgifter som möjligt om sina utställda objekt och samlingar?

OK, att bilderna alls har gjorts tillgängliga på nätet är ju bra. Vad som är synd då är att felaktiga "taggar" leder till att sökbarheten och därmed tillgängligheten minskar jämfört med om de hade haft mindre, men korrekt, information. Det är lite av ett lotteri om man ska hitta det man söker, trots att man vet att det finns i samlingen.

Jag tror det ligger i samhällets intresse att ett statligt museums samlingar är katalogiserat på ett sätt som möjliggör forskning. Med alltför tokig information kopplad till bildskatten så försvårar den forskning.

Det är en stor samling men allmänheten kan bidra, om möjligheten ges. Det finns kommunala arkiv som klarar av detta galant även om deras samling kanske bara är femtiondelen så stor som Järnvägsmuséets bildsamling. Det skulle jag betrakta som det "normala sättet" att hantera en offentlig bildsamling på.

Naturligtvis är det så att tågfolket är en pratglad församling som fullständigt bombar en arkivarie med uppgifter om minsta detalj, om chansen ges. Vissa inlämnade uppgifter kommer med all säkerhet att behöva ignoreras, även om de är korrekta. Det viktiga är sökbarheten för den som letar efter något särskilt.

Det behövs en strategi för vilka taggade uppgifter en bild ska märkas med för att den som forskar ska kunna hitta "allt" på ett tema som arkivet innehåller, och den behöver vara konsekvent. Detta finns i Järnvägsmuséets samling men frågan är om den är konsekvent, eftersom man får väldigt konstiga träffresultat på ganska självklara sökningar som t ex på ett stationsnamn.

Att ställa krav är inte samma sak som att klaga eller skälla. Att acceptera eller t o m ursäkta undermåliga resultat från offentliga inrättningar är att mata inkompetenskulturen som just nu driver vårt samhälle i fördärvet på små och stora sätt. Vi kan konstatera att katalogiseringsarbetet gav viss struktur (bra) men också skapade viss ny slags oreda (inte så bra) vilket gör att det ibland är svårare att hitta det man söker än om bildsamlingen var kategoriserad med mindre information än vad nu är fallet.

Pröva t ex att söka med ordet "Södra station" och förklara varför det dyker upp ett virrvarr av bilder, jo för att sökmotorn nappar på all beskrivande text som innehåller ordet "södra", även felaktig information som "Spåret till vänster kallades med folkhumor 'Spåret i gatan', sträckan södra station till Engelbrektsgatan." Det ger inte heller träff på alla bilder som skulle kunna associeras med "Södra station" vilket man kan konstatera eftersom bilder publicerade i böcker med angiven bildkälla inte kan återfinnas efter en sådan sökning.

Det här är inte bra datahantering, ingen kan påstå det. Att få ordning på 500.000 bilder är naturligtvis ett enormt arbete. Men om en mindre kommun klarar att sätta en person på att förvalta 10.000 bilder och lyckas med detta, så visar det att det går att göra något, en del i sänder. Och det behövs inte 50 personer bara för att det handlar om fler bilder. En person som strukturerat arbetar med rättningar från inkomna förslag från allmänheten och som har god egen ämneskompetens och har tillgång till stöd i bedömningen av rättningsförslagen skulle komma väldigt långt under sin livstid med att få ordning på detta, vilket är vad bildbanken förtjänar och vad man kanske kan begära i form av en insats för att säkra kvaliteten på bildbanken. Ge det några år så kan säkert bildigenkänningsprogram användas i arbetet och det kan bli gjort så snabbt att någon får leva för att se resultatet.

Värdet av att tillhandahålla denna bildbank är mycket stort, kanske större än föremålsutställningen och definitivt större än reseverksamheten. Det är bra att det är gjort, så långt. Men det är knappast klart och bristerna är så stora att arbetet "bör" fortsätta. Det ligger i allmänhetens intresse, nu och i framtiden, inom muséets ansvarssektor.

I alla fall om man får tro Digitalt museum.

https://digitaltmuseum.se/021018462771/nordmark-klaralvens-jarnvagar-nklj-yoap-uddeholm...

En variant att ta till vara rättelser är att alla insända kommentarer till en bild tillfogas i bildtexten som just kommentarer.
Jim

Det har man ju gjort i det här fallet, men nu går det inte att kommentera längre.

Man kan jämföra med hur man i Norge hanterar kommentarer i Digitalt museum. Den norske färgfotopionjären Harald Renbjør gjorde en Sverigeresa 1939 och många av bilderna från den var felplacerade. När jag hade lagt in kommentarer med rätt plats, fick jag ett personligt tack-mail från den ansvariga, och alla rättelser är förstås inlagda.

Problemet är som sagt att museet uppenbarligen inte har (eller inte har avsatt) resurser för att hantera detta. Jag sökte i e-posten och hittade då att en kommentar jag lämnade i oktober 2019 (!) fick svar om att rättelsen lagts in i mars i år. Till januari-februari 2020 när kommentarerna på den omdiskuterade bilden lades, har man tydligen inte nått.

Ja av Jvm sida framår att man stängt möjligheten att kommentera. objekt för att komma ikapp med redan inkomna kommentarer.
https://digitaltmuseum.se/owners/S-JVM