Mer HKJ (Järnväg allmänt)

av Anders Hallingberg, fredag, maj 13, 2022, 13:53 (97 dagar sedan)

Fortsätter från Rösmåla (Rössmåla enligt kartbladen, kort eller långt ö?) i resan som går motriktat banans längdmätning.

[image]
Inne på Rösmåla stationsområde.

[image]
Rösmåla.

[image]
Rösmåla. Interiörbild, väntsal, tågexpedition?

[image]
Rösmåla, baksidan. Takutformningen påminner om ULB.

[image]
Urshult. Blick åt väster.

[image]
Urshult. Blick åt öster. Gissar att det är ett fruktlastningsmagasin till vänster om spåren.

[image]
Närstudie.

[image]
Från vägbron över väg 120 strax sydväst om Urshult. Km-stolpe 8 syns på bilden. Bilden borde vara tagen vid 15-16-tiden och av skuggorna att döma tror jag bilden är riktad mot Norraryd.

[image]
Under vägbron. Bilden här riktad mot Urshult. Km 8 syns bland buskarna.

[image]
Sjöryd har passerats i riktning mot Norraryd. Bilden troligen i denna riktning. Banan är mer igenvuxen mellan Urshult och Norraryd, vilket kanske är naturligt eftersom den varit otrafikerad längre tid än öster om Urshult.

[image]
Här löper väg 120 parallellt med HKJ fram till Blidingsholm.

[image]
Oändlighetsperspektiv.

[image]
Broarna över Mörrumsån.

[image]
Norraryd, gräns för växling. Några hundra meter bortåt i bild finns bron över Ålshults kanal. Kanalen är från 1839 så frågan är vilken hänsyn man fick ta till kanalfarten med avseende på fri höjd. Kanske inte fanns någon kanalfart att tala om runt år 1900. Var tyvärr aldrig framme vid bron, men denna finns säkert kvar idag för cykelleden.

[image]
Infarten till Norraryd. Det verkar som man tagit grus i relativ närtid i till vänster, kanske för grusning av banan. En stor del av Karlshamn-Vislanda löper på en långsträckt isälvsformation som syns här.

[image]
Norraryd, godsmagasin.

[image]
Norraryd, lokstallet. Kanske HKJ:s från början. Finns kvar än idag.

Mer HKJ

av Legion44 @, fredag, maj 13, 2022, 16:14 (97 dagar sedan) @ Anders Hallingberg

Tack så hemskt mycket för att du delar med dig av dessa fina bilder!:-) Så intressant att få se banan under dessa förutsättningar.

Mer HKJ

av Conny Sernfalk @, fredag, maj 13, 2022, 16:15 (97 dagar sedan) @ Anders Hallingberg

Tack för intressanta bilder i detta och föregående inlägg. Besökte lokstallet i Norraryd ungefär samtidigt som dig 1971. Vill minnas att det användes ett par år innan för ännu ej slopade ånglok.Trevligt att det är bevarat.

Mer HKJ

av Legion44 @, fredag, maj 13, 2022, 16:41 (97 dagar sedan) @ Conny Sernfalk

Tankloket W4t 4006 (BKB 19) hämtades ur stallet 1965 och ställdes upp på Kristianstad museums innergård och sedermera i skjul på Kristianstad Södra. (Jvm)

Mer HKJ

av Besc @, fredag, maj 13, 2022, 18:32 (97 dagar sedan) @ Anders Hallingberg

Mycket intressanta bilder, tack för att du visar oss dessa!
Beträffande Norraryd, så revs ju sträckan Vislanda-Norraryd omgående efter att sista tåget från Karlshamn varit i Vislanda och vänt den 30 maj 1970, vilket framgår av den första Norrarydsbilden. Att det var så "rent" från "Vislandaspåret" i Norraryd ett knappt år efter kände jag inte till. Noterade f ö att jag själv var i Rössmåla den 09 april 1971 och tog en bild.
Tack än en gång för bilder från en svunnen tid!

Mer HKJ

av Granis @, fredag, maj 13, 2022, 19:11 (97 dagar sedan) @ Anders Hallingberg

Nej, nu får ni sluta. Jag får andningsproblem. "Not" alltså, egentligen. Underbara bilder!

/ L G :-)

... fast sorgligt också, såklart

Mer HKJ

av Lennart Carlsson @, Malmö, fredag, maj 13, 2022, 20:15 (97 dagar sedan) @ Anders Hallingberg

Tack för visningen!

Den dag tidsmaskinen blir uppfunnen, då är det många sträckor som ska åkas. Med rälsbuss.

Mer HKJ

av Legion44 @, fredag, maj 13, 2022, 20:31 (97 dagar sedan) @ Anders Hallingberg

Bild nummer 13 visar broarna över Mörrumsån och i fonden ser man Hönshylte-fjorden. Fråga mig inte varför man kategoriserar det som en fjord men kanske miljön och djupet spelar viss roll?

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6nshyltefjorden

Mer HKJ - helt OT

av Thomas Helin @, fredag, maj 13, 2022, 20:41 (97 dagar sedan) @ Legion44

Nu börjar det bli intressant. Fjordar finns på västkusten, fjärdar finns på ostkusten. Salt- resp bräckvatten, jag har aldrig hört talas om sötvatten. Någonstans bör det finnas en gräns mellan användningen, precis som skillnaden mellan sill och strömming. Någon med språkhistoriska kunskaper som kan förklara varför en sjö långt från västkusten heter på detta sätt.

Mer HKJ - helt OT

av Staffan Myrenberg @, Grums, fredag, maj 13, 2022, 22:47 (97 dagar sedan) @ Thomas Helin

I Vänerns norra del finns flera fjordar, Åsfjorden, Kattfjorden. Arvika ligger nära Glafsfjorden. Harefjorden ligger i närheten.

Mer HKJ - helt OT

av Thomas Helin @, lördag, maj 14, 2022, 05:47 (97 dagar sedan) @ Staffan Myrenberg

Det har du rätt i. Men Vänern är så stor att den klassas som (innan)hav och förekommer därför i sjörapporten. Det är intressant att begreppet -fjord förekommer inte bara vid havet utan även i insjöar. Kanske någon som vet om det även finns sjöar med -fjärd.

Mer HKJ - helt OT

av Överkörmästaren @, lördag, maj 14, 2022, 08:47 (97 dagar sedan) @ Thomas Helin

Det har du rätt i. Men Vänern är så stor att den klassas som (innan)hav och förekommer därför i sjörapporten. Det är intressant att begreppet -fjord förekommer inte bara vid havet utan även i insjöar. Kanske någon som vet om det även finns sjöar med -fjärd.

I Stockholm finns ju t ex Riddarfjärden.

Mer HKJ - helt OT

av Thomas Helin @, lördag, maj 14, 2022, 09:05 (97 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Helt rätt. Men det kan ha varit en fjärd innan slussen byggdes och Mälaren hade bättre kontakt med Östersjön. Namn är fascinerande.

Mer HKJ - helt OT

av Leif B @, lördag, maj 14, 2022, 10:38 (96 dagar sedan) @ Thomas Helin

Helt rätt. Men det kan ha varit en fjärd innan slussen byggdes och Mälaren hade bättre kontakt med Östersjön. Namn är fascinerande.

"fjord, fjärd,... det förra i synnerhet västsvenskt, det senare mellansvenskt .... av urnordiskt ferþu- ... av roten per-, fara, avljudsform till por-, "fara", d v s överfartsställe. Jämför ortsnamn som Erfurt ... och ... Oxford." /Svensk etymologisk ordbok, tredje upplagan, Hellquist, 1956.


"Ford" på engelska betyder "vadställe". Kort sagt, så kommer namnet fjord eller fjärd av en plats där man färdas över vattnet. Skillnaden mellan fjord och fjärd tror jag inte har med salthalten att göra utan med uttalsskillnader mellan östra och västra skandinaviska halvön.

Mer HKJ - helt OT

av johanmmolin @, lördag, maj 14, 2022, 12:13 (96 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Och i Mälaren hittar du Björkfjärden.

Färd och Tärn

av Klas Blomberg @, Skövde, lördag, maj 14, 2022, 12:40 (96 dagar sedan) @ Thomas Helin

Det finns flera ord i svenska språket där bokstaven J har smugit sig in förhållandevis sent - jämför selv på danska med själv på svenska, det finns otaliga exempel.

"Fjärd" har alltså tidigare hetat "färd" och "tjärn" har hetat "tärn".
Skogstrakterna i Södra Närke var extra sena med att stoppa in det extra J:et, så där finns fortfarande namnen Tillefärd, Blackfärd och Fagertärn

Järnvägsnaknytningen?
Torvbanan som anslöt vid Mariedamms station kom från Blackfärdsmossen, och Aspa bruks järnväg passerade Fagertärn

--
Det var bättre förr och ju förr desto bättre. Nostalgin var bättre förr. Det var inte bättre förr, det var sämre - fast på ett bättre vis. Det var inte bättre förr, men det är sämre nu.
Det var bättre förr, när vi hade det sämre.

Färd och Tärn

av Legion44 @, lördag, maj 14, 2022, 22:14 (96 dagar sedan) @ Klas Blomberg

Får erkänna, trots stor skuld i detta att trots ett rätt så Off Topic ämne som detta är så är detta något av det mest intressanta jag läst här på länge.. Fantastiskt hur mycket kunskap det ryms här på forumet.. Tack!!

Färd och Tärn

av Herbert Paalberg @, söndag, maj 15, 2022, 11:10 (95 dagar sedan) @ Klas Blomberg

Det finns flera ord i svenska språket där bokstaven J har smugit sig in förhållandevis sent - jämför selv på danska med själv på svenska, det finns otaliga exempel.

"Fjärd" har alltså tidigare hetat "färd" och "tjärn" har hetat "tärn".
Skogstrakterna i Södra Närke var extra sena med att stoppa in det extra J:et, så där finns fortfarande namnen Tillefärd, Blackfärd och Fagertärn

Järnvägsnaknytningen?
Torvbanan som anslöt vid Mariedamms station kom från Blackfärdsmossen, och Aspa bruks järnväg passerade Fagertärn

Här i Småland på ostkusten har även vi en fjärd nämligen Lucernafjärden i inseglingsrännan mellan Borgö och Blockholmshålet via Skansholmen inramat av Gränsö och ön Lucerna. Inget OT här då djuphamnen på Lucerna har järnvägsanknytning med hamnspår in till dpl Västervik. Breddat till normalspår år 1964 från tidigare smalspår 891 mm. Palle i Vika;-)

Mer HKJ - helt OT

av Torbjorn_Forsman @, lördag, maj 14, 2022, 20:58 (96 dagar sedan) @ Thomas Helin

Det har du rätt i. Men Vänern är så stor att den klassas som (innan)hav och förekommer därför i sjörapporten. Det är intressant att begreppet -fjord förekommer inte bara vid havet utan även i insjöar. Kanske någon som vet om det även finns sjöar med -fjärd.

Vid Lövånger i Västerbotten finns tre insjöar, som heter Högfjärden, Gärdefjärden och Avafjärden.

Mer HKJ - helt OT

av Thomas K Ohlsson @, lördag, maj 14, 2022, 21:30 (96 dagar sedan) @ Torbjorn_Forsman

Det har du rätt i. Men Vänern är så stor att den klassas som (innan)hav och förekommer därför i sjörapporten. Det är intressant att begreppet -fjord förekommer inte bara vid havet utan även i insjöar. Kanske någon som vet om det även finns sjöar med -fjärd.


Vid Lövånger i Västerbotten finns tre insjöar, som heter Högfjärden, Gärdefjärden och Avafjärden.

Min ringa mening är att fjord och fjärd - trots den språkliga likheten - i nutida svenska betecknar två olika företeelser.

I insjöar finns det tusentals fjärdar - t ex Hemfjärden i Sveriges vackraste sjö.

Järnvägsanknytning? Ingen.
Om vi inte börjar fundera på varför det inte byggdes någon järnväg längs södra Hjälmarsstranden - det händer att jag frågar mej detta...

/TKO

Mer HKJ - helt OT

av Lennart Fransson @, söndag, maj 15, 2022, 12:04 (95 dagar sedan) @ Thomas Helin

Nu börjar det bli intressant. Fjordar finns på västkusten, fjärdar finns på ostkusten. Salt- resp bräckvatten, jag har aldrig hört talas om sötvatten. Någonstans bör det finnas en gräns mellan användningen, precis som skillnaden mellan sill och strömming. Någon med språkhistoriska kunskaper som kan förklara varför en sjö långt från västkusten heter på detta sätt.


Om man snor några ord från Wikipedia: "Fjärd och fjord är etymologiskt sett samma ord, och betyder "farled". Fjord återfinns i landskapet runt Nordsjön, fjärd från Blekinge skärgård längs utmed svenska Östersjökusten, Ålands hav, Bottenhavet finska Skärgårdshavet, samt finska viken. Gränsen går i Blekinge mellan Vierydsfjorden och Ronnebyfjärden."

Mer HKJ

av Legion44 @, fredag, maj 13, 2022, 20:38 (97 dagar sedan) @ Anders Hallingberg

OT.. Bakom lokstallet finns lite annan intressant historia.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6nshylte_skans

Mer HKJ

av lars moberg, fredag, maj 13, 2022, 22:58 (97 dagar sedan) @ Anders Hallingberg

Tack för alla fina bilder !

Mer HKJ - intressanta kommentarer

av Anders Hallingberg, söndag, maj 15, 2022, 12:09 (95 dagar sedan) @ Anders Hallingberg

Så mycket kunskap här finns - intressant att få veta så mycket om trafikeringen på HKJ med äppeltransporter och annat i kommentarerna till mina båda inlägg. Kul också med de etymologiska utläggningarna utgående från Hönshyltefjorden. Själva namnet Hönshylte i Hönshylte skans är tydligen från åtminstone 1300-talet men vad det syftar på kan man ju undra.

Tack också för era uppskattande kommentarer till bilderna!

Mer HKJ - intressanta kommentarer

av Göran Kannerby @, söndag, maj 15, 2022, 14:18 (95 dagar sedan) @ Anders Hallingberg

Så mycket kunskap här finns - intressant att få veta så mycket om trafikeringen på HKJ med äppeltransporter och annat i kommentarerna till mina båda inlägg. Kul också med de etymologiska utläggningarna utgående från Hönshyltefjorden. Själva namnet Hönshylte i Hönshylte skans är tydligen från åtminstone 1300-talet men vad det syftar på kan man ju undra.

"hylte" anses vara i princip samma ord som "hult" och anses ha följande betydelse:

Hult ingår i många ortnamn, både ensamt och som efterled. Dess grundläggande betydelse i ortnamn är troligen enbart 'skog' (oberoende av storlek, trädslag eller användningsområde). ... formen -hylte, som har uppkommit genom omljud av -hult.

Så Hönshylte får därmed utläsas som skogen med höns, måhända var det för länge sedan gott om höns här. Då syftar man förmodligen på något annat än tamhöns.

powered by my little forum