<< Till Järnvägsvägsmusei Vänner, Forumets regelverk mm

Järnvägshistoriskt forum

Åter till forumets huvudsida

Linjär

Fortsätter från Rösmåla (Rössmåla enligt kartbladen, kort eller långt ö?) i resan som går motriktat banans längdmätning.

[image]
Inne på Rösmåla stationsområde.

[image]
Rösmåla.

[image]
Rösmåla. Interiörbild, väntsal, tågexpedition?

[image]
Rösmåla, baksidan. Takutformningen påminner om ULB.

[image]
Urshult. Blick åt väster.

[image]
Urshult. Blick åt öster. Gissar att det är ett fruktlastningsmagasin till vänster om spåren.

[image]
Närstudie.

[image]
Från vägbron över väg 120 strax sydväst om Urshult. Km-stolpe 8 syns på bilden. Bilden borde vara tagen vid 15-16-tiden och av skuggorna att döma tror jag bilden är riktad mot Norraryd.

[image]
Under vägbron. Bilden här riktad mot Urshult. Km 8 syns bland buskarna.

[image]
Sjöryd har passerats i riktning mot Norraryd. Bilden troligen i denna riktning. Banan är mer igenvuxen mellan Urshult och Norraryd, vilket kanske är naturligt eftersom den varit otrafikerad längre tid än öster om Urshult.

[image]
Här löper väg 120 parallellt med HKJ fram till Blidingsholm.

[image]
Oändlighetsperspektiv.

[image]
Broarna över Mörrumsån.

[image]
Norraryd, gräns för växling. Några hundra meter bortåt i bild finns bron över Ålshults kanal. Kanalen är från 1839 så frågan är vilken hänsyn man fick ta till kanalfarten med avseende på fri höjd. Kanske inte fanns någon kanalfart att tala om runt år 1900. Var tyvärr aldrig framme vid bron, men denna finns säkert kvar idag för cykelleden.

[image]
Infarten till Norraryd. Det verkar som man tagit grus i relativ närtid i till vänster, kanske för grusning av banan. En stor del av Karlshamn-Vislanda löper på en långsträckt isälvsformation som syns här.

[image]
Norraryd, godsmagasin.

[image]
Norraryd, lokstallet. Kanske HKJ:s från början. Finns kvar än idag.

Svara på inlägg

1546 visningar

Tack så hemskt mycket för att du delar med dig av dessa fina bilder! :-) Så intressant att få se banan under dessa förutsättningar.

Svara på inlägg

870 visningar

Tack för intressanta bilder i detta och föregående inlägg. Besökte lokstallet i Norraryd ungefär samtidigt som dig 1971. Vill minnas att det användes ett par år innan för ännu ej slopade ånglok.Trevligt att det är bevarat.

Svara på inlägg

851 visningar

Tankloket W4t 4006 (BKB 19) hämtades ur stallet 1965 och ställdes upp på Kristianstad museums innergård och sedermera i skjul på Kristianstad Södra. (Jvm)

Svara på inlägg

825 visningar

Mycket intressanta bilder, tack för att du visar oss dessa!
Beträffande Norraryd, så revs ju sträckan Vislanda-Norraryd omgående efter att sista tåget från Karlshamn varit i Vislanda och vänt den 30 maj 1970, vilket framgår av den första Norrarydsbilden. Att det var så "rent" från "Vislandaspåret" i Norraryd ett knappt år efter kände jag inte till. Noterade f ö att jag själv var i Rössmåla den 09 april 1971 och tog en bild.
Tack än en gång för bilder från en svunnen tid!

Svara på inlägg

777 visningar

Nej, nu får ni sluta. Jag får andningsproblem. "Not" alltså, egentligen. Underbara bilder!

/ L G :-)

... fast sorgligt också, såklart

Svara på inlägg

751 visningar

Tack för visningen!

Den dag tidsmaskinen blir uppfunnen, då är det många sträckor som ska åkas. Med rälsbuss.

Svara på inlägg

728 visningar

Bild nummer 13 visar broarna över Mörrumsån och i fonden ser man Hönshylte-fjorden. Fråga mig inte varför man kategoriserar det som en fjord men kanske miljön och djupet spelar viss roll?

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6nshyltefjorden

Svara på inlägg

758 visningar

Nu börjar det bli intressant. Fjordar finns på västkusten, fjärdar finns på ostkusten. Salt- resp bräckvatten, jag har aldrig hört talas om sötvatten. Någonstans bör det finnas en gräns mellan användningen, precis som skillnaden mellan sill och strömming. Någon med språkhistoriska kunskaper som kan förklara varför en sjö långt från västkusten heter på detta sätt.

Svara på inlägg

798 visningar

I Vänerns norra del finns flera fjordar, Åsfjorden, Kattfjorden. Arvika ligger nära Glafsfjorden. Harefjorden ligger i närheten.

Svara på inlägg

704 visningar

Det har du rätt i. Men Vänern är så stor att den klassas som (innan)hav och förekommer därför i sjörapporten. Det är intressant att begreppet -fjord förekommer inte bara vid havet utan även i insjöar. Kanske någon som vet om det även finns sjöar med -fjärd.

Svara på inlägg

667 visningar

Det har du rätt i. Men Vänern är så stor att den klassas som (innan)hav och förekommer därför i sjörapporten. Det är intressant att begreppet -fjord förekommer inte bara vid havet utan även i insjöar. Kanske någon som vet om det även finns sjöar med -fjärd.

I Stockholm finns ju t ex Riddarfjärden.

Svara på inlägg

637 visningar

Helt rätt. Men det kan ha varit en fjärd innan slussen byggdes och Mälaren hade bättre kontakt med Östersjön. Namn är fascinerande.

Svara på inlägg

625 visningar

Helt rätt. Men det kan ha varit en fjärd innan slussen byggdes och Mälaren hade bättre kontakt med Östersjön. Namn är fascinerande.

"fjord, fjärd,... det förra i synnerhet västsvenskt, det senare mellansvenskt .... av urnordiskt ferþu- ... av roten per-, fara, avljudsform till por-, "fara", d v s överfartsställe. Jämför ortsnamn som Erfurt ... och ... Oxford." /Svensk etymologisk ordbok, tredje upplagan, Hellquist, 1956.

"Ford" på engelska betyder "vadställe". Kort sagt, så kommer namnet fjord eller fjärd av en plats där man färdas över vattnet. Skillnaden mellan fjord och fjärd tror jag inte har med salthalten att göra utan med uttalsskillnader mellan östra och västra skandinaviska halvön.

Svara på inlägg

613 visningar

Och i Mälaren hittar du Björkfjärden.

Svara på inlägg

588 visningar

Det finns flera ord i svenska språket där bokstaven J har smugit sig in förhållandevis sent - jämför selv på danska med själv på svenska, det finns otaliga exempel.

"Fjärd" har alltså tidigare hetat "färd" och "tjärn" har hetat "tärn".
Skogstrakterna i Södra Närke var extra sena med att stoppa in det extra J:et, så där finns fortfarande namnen Tillefärd, Blackfärd och Fagertärn

Järnvägsnaknytningen?
Torvbanan som anslöt vid Mariedamms station kom från Blackfärdsmossen, och Aspa bruks järnväg passerade Fagertärn

--
Det var bättre förr och ju förr desto bättre. Nostalgin var bättre förr. Det var inte bättre förr, det var sämre - fast på ett bättre vis. Det var inte bättre förr, men det är sämre nu.
Det var bättre förr, när vi hade det sämre.

Svara på inlägg

633 visningar

Får erkänna, trots stor skuld i detta att trots ett rätt så Off Topic ämne som detta är så är detta något av det mest intressanta jag läst här på länge.. Fantastiskt hur mycket kunskap det ryms här på forumet.. Tack!!

Svara på inlägg

509 visningar

Det finns flera ord i svenska språket där bokstaven J har smugit sig in förhållandevis sent - jämför selv på danska med själv på svenska, det finns otaliga exempel.

"Fjärd" har alltså tidigare hetat "färd" och "tjärn" har hetat "tärn".
Skogstrakterna i Södra Närke var extra sena med att stoppa in det extra J:et, så där finns fortfarande namnen Tillefärd, Blackfärd och Fagertärn

Järnvägsnaknytningen?
Torvbanan som anslöt vid Mariedamms station kom från Blackfärdsmossen, och Aspa bruks järnväg passerade Fagertärn

Här i Småland på ostkusten har även vi en fjärd nämligen Lucernafjärden i inseglingsrännan mellan Borgö och Blockholmshålet via Skansholmen inramat av Gränsö och ön Lucerna. Inget OT här då djuphamnen på Lucerna har järnvägsanknytning med hamnspår in till dpl Västervik. Breddat till normalspår år 1964 från tidigare smalspår 891 mm. Palle i Vika ;-)

Svara på inlägg

489 visningar

Det har du rätt i. Men Vänern är så stor att den klassas som (innan)hav och förekommer därför i sjörapporten. Det är intressant att begreppet -fjord förekommer inte bara vid havet utan även i insjöar. Kanske någon som vet om det även finns sjöar med -fjärd.

Vid Lövånger i Västerbotten finns tre insjöar, som heter Högfjärden, Gärdefjärden och Avafjärden.

Svara på inlägg

541 visningar

Det har du rätt i. Men Vänern är så stor att den klassas som (innan)hav och förekommer därför i sjörapporten. Det är intressant att begreppet -fjord förekommer inte bara vid havet utan även i insjöar. Kanske någon som vet om det även finns sjöar med -fjärd.

Vid Lövånger i Västerbotten finns tre insjöar, som heter Högfjärden, Gärdefjärden och Avafjärden.

Min ringa mening är att fjord och fjärd - trots den språkliga likheten - i nutida svenska betecknar två olika företeelser.

I insjöar finns det tusentals fjärdar - t ex Hemfjärden i Sveriges vackraste sjö.

Järnvägsanknytning? Ingen.
Om vi inte börjar fundera på varför det inte byggdes någon järnväg längs södra Hjälmarsstranden - det händer att jag frågar mej detta...

/TKO

Svara på inlägg

543 visningar

Nu börjar det bli intressant. Fjordar finns på västkusten, fjärdar finns på ostkusten. Salt- resp bräckvatten, jag har aldrig hört talas om sötvatten. Någonstans bör det finnas en gräns mellan användningen, precis som skillnaden mellan sill och strömming. Någon med språkhistoriska kunskaper som kan förklara varför en sjö långt från västkusten heter på detta sätt.

Om man snor några ord från Wikipedia: "Fjärd och fjord är etymologiskt sett samma ord, och betyder "farled". Fjord återfinns i landskapet runt Nordsjön, fjärd från Blekinge skärgård längs utmed svenska Östersjökusten, Ålands hav, Bottenhavet finska Skärgårdshavet, samt finska viken. Gränsen går i Blekinge mellan Vierydsfjorden och Ronnebyfjärden."

Svara på inlägg

462 visningar

OT.. Bakom lokstallet finns lite annan intressant historia.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6nshylte_skans

Svara på inlägg

752 visningar

Tack för alla fina bilder !

Svara på inlägg

703 visningar

Så mycket kunskap här finns - intressant att få veta så mycket om trafikeringen på HKJ med äppeltransporter och annat i kommentarerna till mina båda inlägg. Kul också med de etymologiska utläggningarna utgående från Hönshyltefjorden. Själva namnet Hönshylte i Hönshylte skans är tydligen från åtminstone 1300-talet men vad det syftar på kan man ju undra.

Tack också för era uppskattande kommentarer till bilderna!

Svara på inlägg

561 visningar

Så mycket kunskap här finns - intressant att få veta så mycket om trafikeringen på HKJ med äppeltransporter och annat i kommentarerna till mina båda inlägg. Kul också med de etymologiska utläggningarna utgående från Hönshyltefjorden. Själva namnet Hönshylte i Hönshylte skans är tydligen från åtminstone 1300-talet men vad det syftar på kan man ju undra.

"hylte" anses vara i princip samma ord som "hult" och anses ha följande betydelse:

Hult ingår i många ortnamn, både ensamt och som efterled. Dess grundläggande betydelse i ortnamn är troligen enbart 'skog' (oberoende av storlek, trädslag eller användningsområde). ... formen -hylte, som har uppkommit genom omljud av -hult.

Så Hönshylte får därmed utläsas som skogen med höns, måhända var det för länge sedan gott om höns här. Då syftar man förmodligen på något annat än tamhöns.

Svara på inlägg

540 visningar

powered by my little forum