Ett vanligt transportsätt för tunga transporter innan bilismen var pråmar på insjöar. Då drogs transporter med häst mellan sjöarna.

En gammal man jag kände berättade om transporterna av sågat virke med häst mellan en sjö och en järnvägsstation. Där det var motbacke så satte de dubbla antalet hästar framför vagnarna. Jag minns inte om han sa två två par hästar eller två hästar.

För flera år sedan läste jag en bok om de Dalsländska Järnbruken, Karl Edestam , tror jag (?). Där stog det att på Rådanefors Järnbruk i nuvarande Färgelanda tillverkades under en tid, järnvägsvagnar. I Rådanefors fanns ingen järnväg. Närmaste järnväg var Lelångenbanan genom Ödeborg och Färgelanda. Ungefär 5 - 10 km västerut. Åt öster går Bergslagsbanan säkert på det dubbla avståndet därifrån?
Är det känt hur vagnarna levererades? Var det som "IKEA-satser" som byggdes ihop på annat ställe, Eller drogs dom färdigmonterade med häst och vagn på vägarna, som var den enda möjligheten på 1800-talet? (Jo, kanaler, men det förutsätter att det finns farbart vatten i närheten)

Vad jag vet så skedde alla transporter till och från Rådanefors Järnbruk per häst och vagn. Det fanns ingen järnvägsanslutning, och heller ingen navigerbar vattenväg. Det sägs vara anledningen till att bruket lades ner redan i slutet på 1800-talet.

Får väl gå händelserna litet i förväg. I våra avsnitt om Smalspåriga personvagnar från Mariestad-Moholm och Hjo-Stenstorp kommer vi att avhandla Rådaneforsvagnar.

Brukspatron Hasselström var tidigt inblandad i planerna på järnvägen Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga, men kom inte att vara med i ledande position när banorna byggdes. Däremot ska han ha levererat rullande materiel och om det var "IKEA-stuk" på detta eller ej är inte helt klart. Uppsättningen av vagnarna gjordes i alla fall tidvis i Vänerborgs hamn. Lika var det med MMJs vagnar som delvis tillverkades och besiktigades i Rådanefors, men även uppsattes i Vänersborg. Hur transporterna sköttes dit vet jag inte.