Har väl inget annat svar än att ULJ har DHJ NNr 189 (sedemera SJ NNsp 324206) byggd i Falun 1913. Och den har jag alltid uppfattat som ”vanlig flakvagn”. Det där med ”lösa lämmar” har jag hört talas om, men det var nog nåt som försvann tidigt. Och definitivt innan SJ-tiden, som ju på SRJ/ DHJ kom rätt sent (1959). Och inte hindrade att flera godsvagnar bara fick sin SJ-märkning ”på papperet” och aldrig i verkligheten =på fordonet.

Från 50-talet (kanske rentav 40-talet?) -troligen kopplat till när man fick vagnvändare ( =”vältare” ) i Hargshamn- kördes ju malmen på öppna vagnar utan lämmar på kortsidorna. ”Spillet” lär man då inte ha besvärat sig över. Men det finns dom på detta forum som kan svara på denna fråga bättre. Eller svara ö h t….

/ L G :-)

För att utveckla frågan ytterligare vill jag referera till några uppgifter ur SJK boken Dannemora-Hargs Järnväg från 1969.

Här tar man på sidan 85 upp leveranserna av de "nya NNr-vagnarna som lastade mellan 13000 - 15000 kg". Här anger man också att NNt vagnar avsedda för timmer och massaved och som saknade botten eftersom lasten vilade direkt på balkarna i ramverket. Dessa NNt vagnar försågs med flak år 1939 för att användas liksom NNr vagnarna i malmtrafiken.

De svenskbyggda vagnarna hade stolpar av T-järn, sex på var långsida hos NNr och fem på NNt och det stora antalet stolpar hos de förra berodde på att de utgjorde stöd för de lösa, långa malmlämmarna. De tyskbyggda vagnarna hade fem rörstolpar på var långsida, men några blev senare ändrade till T-järn.

Boken har vagnslistor av vilket följande framgår;

Nr 151-165, litt NN senare NNr, Falun 1912, virkesvagnar med lösa malmlämmar, bromskus på 161-165
Nr 166-200, litt NN senare NNr, Falun 1913, virkesvagnar med lösa malmlämmar, bromskus på 176-180 och 196-200
Nr 201-220, litt NN senare NNr, Falun 1914, virkesvagnar med lösa malmlämmar, bromskus på 216-220
Nr 231-255, litt NN senare NNt, Falun 1915, timmervagnar, broms på 251-255
Nr 260-283, litt NN senare NNr, ASLJ 1915, virkesvagnar med lösa malmlämmar, broms utan kur på 279-283
Nr 289-313, litt NN senare NNr, ASLJ 1917, virkesvagnar med lösa malmlämmar, bromskur på 309-313
Nr 314-343, litt NN senare NNr, Görlitz 1920, virkesvagnar med lösa malmlämmar, bromskur på 334-343

Intressant är att vagnsförtackningen anger NNr som "virkesvagnar" men samtidigt att de var försedda med lösa malmlämmar.

I boken "Skendör i Roslagen" från 2002 återfinns en vagnsförteckning från 1959 med samtliga vagnar förutom nr 244 och 333 (vad hände med dessa?).

Vagnarna var tydligen långlivade och böckerna ger intryck av att alla används senast från 1939 i malmtrafiken och samtliga bör därför fått malmlämmar även om flertalet haft detta från början.

Frågor som uppstår är följande;

De vagnar som redan från början levereats med lösa malmlämmar var det en typ som användes även på 50-talet?
De vagnar NNt och de tyskbyggda NNr som hade endast fem stolpar per vagnssida hur fungerade dessas placering mot malmlämmarna?
Vad hände med vagnarna 244 och 333 eftersom dessa saknas i vagnslistan från 1939?
Den vid ULJ bevarade vagnen 189 blev den aldrig "malmvagn"?

Ola Ahlström
Malmö

Lösa trälämmar till NN var ju inte helt ovanligt, var det något särskilt med dessa "malmlämmar" eller var det bara vad de kallades pga huvudändamålet?

Bild från Digitalt Museum / Järnvägsmuseet JvmKBIA05583 (klarar inte av att direktlänka utan bilden via min dators hårddisk)

Bilden visar ett malmtåg 1938 alltså året innan NNt vagnarna konverterades till malmvagnar. På bilden syns efter loket en Falunvagn med sex avkortade T-stolpar, en Görlitzvagn med fem avkortade T-stolpar (?), en vagn med fem längre rörstolpar (?), följt av två Falunvagnar med sex avkortade T-stolpar, sedan blir det svårt att identifiera resten av vagnarna.
I bakgrunden syns minst tre vagnar, varav den närmsta har malmlast, och som har bromshytt. Minst två av vagnarna har höga stolpar och två varianter av bromshytter kan ses.

Alltså tillbaka till min ursprungliga fråga. De "lösa malmlämmar" som fanns 1913, var det av samma typ som syns på bilden och som användes in på 1960-talet?

Ola Ahlström
Malmö