Regementen med spåranslutning, fanns någon princip? (Järnväg allmänt)

av Anders Norén @, torsdag, juni 16, 2022, 16:15 (10 dagar sedan)

Sveriges försvarsmakt som vi kände den under 1900-talet var till största delen konsekvensen av övergången från indelningsverket till värnpliktsförsvaret som gjordes runt sekelskiftet 1800-1900. Ett stort antal regementen, idag lätt igenkända eftersom de byggdes efter en handfull typritningar, byggdes runtom i landet. Somliga av dem fick spåranslutning - men fanns det någon princip bakom vilka som fick spåranslutning? Det hela ser i efterhand ganska godtyckligt ut. Varför hade artilleriregementet i Kristianstad järnväg, men inte i Göteborg? Varför hade trängregementet i Örebro järnväg(*), men inte i Sollefteå? Och så vidare, trots att järnvägen var arméns viktigaste transportsätt.

(*) OK, den järnvägen hann aldrig byggas innan regementet lades ner.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Lennart Strömquist @, torsdag, juni 16, 2022, 19:53 (10 dagar sedan) @ Anders Norén

T3 i Sollefteå låg på andra sida Ångermanälven och hade behövt en bro.
LSq

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av olle sundström @, fredag, juni 17, 2022, 15:56 (9 dagar sedan) @ Lennart Strömquist

Som gammal trängare måste jag ta T3 i försvar (obs: omedveten vits), ute på Västra fältet fanns dels en gammal Gm/Gs-korg och en mystisk O-vagn som var kortare än en Or men längre än en Os/Om.

Båda skapelserna stod på betongplintar och användes för att öva lastning/lossning av järnvägsvagnar.

Trots att det är mer än 50 år jag senast bar uniform (förutom på museitåg) kan jag minnas hur irriterad jag var på att O-vagnsskrällets ursprung inte gick att härleda.

Olle Sundström, avdankad serg/vpl

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Kjell Friberg @, fredag, juni 17, 2022, 17:03 (9 dagar sedan) @ olle sundström

Du är inte ensam om att inte kunna identifiera godsvagnar vilka ställts upp som övningsobjekt för trängtrupperna. Hos T1 i Linköping fanns uppställt på betongplintar strax intill Jonsbo i Vallaskogen något som skulle föreställa en Ob-vagn tillsammans med en tidigare bromsförsedd Gm vilken blivit av med sin broms. "Ob-vagnen" var i själva verket två Im-vagnar som skarvats ihop med hjälp av en träram. Jag lyckades aldrig identifiera dessa vagnar men däremot Q12 502302 som kom senare och fick stå på en egen spårstump. Alla vagnar försvann i god tid före regementets nedläggning.

Regementen med spåranslutning, A1

av Stefan Olsson @, måndag, juni 20, 2022, 12:21 (6 dagar sedan) @ Kjell Friberg

Dessa vagnar alltså:

[image]

[image]

[image]

Bilderna troligen tagna vintern 77/78 när jag gjorde lumpen på A1.

Regementen med spåranslutning, A1

av Kjell Friberg @, måndag, juni 20, 2022, 17:42 (6 dagar sedan) @ Stefan Olsson

Tack, det är två av vagnarna. Gm-vagnen och "Ob"-vagnen bytte plats mwd varandea innan de avvecklades och Gulf-vagnen ändrade färg till försvarets gröna (samma som flygvapnets tankvagnar).

Regementen med spåranslutning, A1

av olle sundström @, måndag, juni 20, 2022, 17:58 (6 dagar sedan) @ Kjell Friberg

Grön var alltså inte bara svansen på Fan. (Snyggt men inte pråligt sa' Fan när han målade svansen gräsgrön, som väl Albert Engström uttryckte saken.)

Men allvar nu: Att Flygvapnets vagnar var gröna i modern tid är ju oomtvistligt men hur länge var de silvermålade? Och när slopades FV-märkningen? Och hur kom FFV [=Försvarets Fabriksverk eller Fortifikationsverket som ibland angavs som ägare på militära tankvagnar] in i bilden?

I detta sammanhang tillåter jag mig att påminna om en efterlysning av ett foto med ett par tvåaxliga FV-märkta tankvagnar dragna av ett W2-lok jag gjorde för ett antal år sedan. Fotot är och förblir försvunnet ur DM:s gömmor, åtminstone för en amatör som undertecknad.

Olle S

Regementen med spåranslutning, A1

av Harald ⌂ @, Göteborg, måndag, juni 20, 2022, 19:14 (6 dagar sedan) @ olle sundström

Grön var alltså inte bara svansen på Fan. (Snyggt men inte pråligt sa' Fan när han målade svansen gräsgrön, som väl Albert Engström uttryckte saken.)

"Ärtgrön" har jag hört.

Regementen med spåranslutning, A1 - OT

av John T ⌂ @, måndag, juni 20, 2022, 19:30 (6 dagar sedan) @ Harald

Grön var alltså inte bara svansen på Fan. (Snyggt men inte pråligt sa' Fan när han målade svansen gräsgrön, som väl Albert Engström uttryckte saken.)

"Ärtgrön" har jag hört.

OT: Enligt boken "Svenska ordstäv" av Fredrik Ström återges det som "Snyggt men inte pråligt, sa fan, målade svansen gräsgrön." Detta ordstäv anges ha ursprung i Blekinge.

Så aktuellt ordstäv har nog en historia oberoende från Albert Engström och kan säkert ha ett otal varianter, även om ovannämnda version är den enda som den nämnda boken tar upp.

(Men åter till spåranslutningarna...)

Regementen med spåranslutning, A1 - OT

av Thomas K Ohlsson @, måndag, juni 20, 2022, 19:43 (6 dagar sedan) @ John T

Grön var alltså inte bara svansen på Fan. (Snyggt men inte pråligt sa' Fan när han målade svansen gräsgrön, som väl Albert Engström uttryckte saken.)

"Ärtgrön" har jag hört.


OT: Enligt boken "Svenska ordstäv" av Fredrik Ström återges det som "Snyggt men inte pråligt, sa fan, målade svansen gräsgrön." Detta ordstäv anges ha ursprung i Blekinge.

Så aktuellt ordstäv har nog en historia oberoende från Albert Engström och kan säkert ha ett otal varianter, även om ovannämnda version är den enda som den nämnda boken tar upp.

(Men åter till spåranslutningarna...)

Inte särskilt järnvägshistoriskt men väl historiskt:

Fredrik Ström kan mycket väl vara det närmaste vi kommer ett 'universalgeni' i den svenska kultursfären:
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Fredrik_Str%C3%B6m

/TKO

Regementen med spåranslutning, A1

av Thomas K Ohlsson @, måndag, juni 20, 2022, 19:30 (6 dagar sedan) @ olle sundström

Grön var alltså inte bara svansen på Fan. (Snyggt men inte pråligt sa' Fan när han målade svansen gräsgrön, som väl Albert Engström uttryckte saken.)

Men allvar nu: Att Flygvapnets vagnar var gröna i modern tid är ju oomtvistligt men hur länge var de silvermålade? Och när slopades FV-märkningen? Och hur kom FFV [=Försvarets Fabriksverk eller Fortifikationsverket som ibland angavs som ägare på militära tankvagnar] in i bilden?

I detta sammanhang tillåter jag mig att påminna om en efterlysning av ett foto med ett par tvåaxliga FV-märkta tankvagnar dragna av ett W2-lok jag gjorde för ett antal år sedan. Fotot är och förblir försvunnet ur DM:s gömmor, åtminstone för en amatör som undertecknad.

Olle S

Har FortF ägt tankvagnar? Det verkar ligga utanför den dåvarande förvaltningens verksamhetsområde - men osvuret är nog bäst.
Men under de år jag jobbade som konsult för förvaltningen hörde jag aldrig talas om några tankvagnar - däremot tror jag att FortF hade hand om bränslelager och rörledningar.

/TKO

Regementen med spåranslutning, A1

av Peter Lidskog @, tisdag, juni 21, 2022, 18:43 (5 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson

En snabb titt i Str 77 för åren 1950 och 1960 visar ägaren som "Kungliga Flygförvaltningen, Flygvapnet, Stockholm"

Regementen med spåranslutning, A1

av Thomas K Ohlsson @, tisdag, juni 21, 2022, 21:08 (5 dagar sedan) @ Peter Lidskog

En snabb titt i Str 77 för åren 1950 och 1960 visar ägaren som "Kungliga Flygförvaltningen, Flygvapnet, Stockholm"

Det verkar rimligt!
Tack för info.
/TKO

Regementen med spåranslutning, A1

av olle sundström @, onsdag, juni 22, 2022, 08:44 (4 dagar sedan) @ Peter Lidskog

Och en lika snabb titt i str 420 av årgång 1967, tillika den sista i sitt slag, ger vid handen att Försvarets Intendenturverk var den då enda militära organisation som ägde vagnar.

För att öka förvirringen anges i ASJ:s "Meddelande nr 2" av oktober 1949 att vagnen 502873 hade levererats till Kungl. Krigsmaterialverket.

Och för att ytterligare öka förvirringen anger str 77 av årgång 1955 att vagnen ägdes av Kungl. Flygförvaltningen, Flygvapnet, Stockholm, förkortat till - håll i Er nu - FV!

Förmodligen var vagnägaren densamma, endast namnet ändrades, gissningsvis till följd av byråkratiska ommöbleringar i de högre militära sfärerna.

Olle S

Regementen med spåranslutning, A1

av arjesko, tisdag, juni 21, 2022, 08:27 (5 dagar sedan) @ Kjell Friberg

Tack, det är två av vagnarna. Gm-vagnen och "Ob"-vagnen bytte plats mwd varandea innan de avvecklades och Gulf-vagnen ändrade färg till försvarets gröna (samma som flygvapnets tankvagnar).

Med tanke på längden och ett ansenligt antal "stolpar" så borde det väl till och med vara 3 vagnar som sammanfogats.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Jöran Johansson ⌂ @, NÖ Småland, fredag, juni 17, 2022, 19:38 (9 dagar sedan) @ olle sundström

Båda skapelserna stod på betongplintar och användes för att öva lastning/lossning av järnvägsvagnar.

På fd Svea Livgardes (I 1) område vid Sörentorp, Ulriksdal fanns tre öppna vagnar för liknande ändamål. Jag har nog numren på den någonstans, så jag kan leta fram dem om så önskas.

--
www.banvakt.se

Regementen med spåranslutning, bilder

av Ola Ahlström @, fredag, juni 17, 2022, 20:13 (9 dagar sedan) @ olle sundström

På Digitalt Museum finns ett antal bilder som just visar detta med olika vagnar, i alla fall delar av sådana, uppställda som övningsobjekt för lastning. En av dessa bilder är
jvm,kdaf04190
[image]
Bilder före och efter denna visar just lastning.

Ola Ahlström
Malmö

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Lars-Göran Eriksson @, tisdag, juni 21, 2022, 23:45 (4 dagar sedan) @ Lennart Strömquist

Sollefteå hade två regementen I 21 (tidigare I 28) och T 3, Västernorrlands Regemente. I 21 låg på ”rätt sida” i förhållande till järnvägen.
Tre kilometer öster om Sollefteå i riktning Härnösand fanns en Hlp, Övergård. Där fanns en del militärförråd samt sidospår med lastkaj.
Hlp 1899-12-12, stn 1913, Hlp 1932, Lp 1967-05-28, nedlagd 1993-06-13. Före 1913 användes namnet Sollefteå Läger.
Under min uppväxt på 50-talet användes lastkajen, vid t ex militärmanövrar. Avståndet till Regementet var ungefär 1 -1,5 km.
Även Arméhundskolan använde Övergård Hlp för att sända och mottaga hundar. Då användes speciella hundburar av trä. Dessa lastades/lossades på/av de personförande tågen.
Arméhundskolan låg aningen närmre järnvägen, än vad regementet gjorde.
Jag hade under mitt första skolår 1953-54 min skolväg genom hundskolans område (spännande)

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Jan Frelin @, Vällingby, torsdag, juni 16, 2022, 20:22 (10 dagar sedan) @ Anders Norén

Utan att svara på riktigt så kunde arméförband flytta sig någon mil utan större begränsningar. Sen är det naturligtvis bekvämt med en spåranslutning på regementsområdet.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Olof W @, torsdag, juni 16, 2022, 21:01 (10 dagar sedan) @ Anders Norén

Min gissning är att det hade mycket med geografin (=kostnad) att göra. Hur långt var det till närmaste station och gick det enkelt att dra fram ett spår.

Ett exempel är Kronprinsens husarer i Malmö som fick anslutning till närliggande Malmö - Ystad.

Sedan verkar det ofta varit viktigare att få järnvägsstation vid övningsplatserna än till kasernerna. Exempel är Revingehed och Skillingaryd

/Olof

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Anders Olsson2, fredag, juni 17, 2022, 08:45 (9 dagar sedan) @ Olof W

I Revinge var det både kasserner och övningsplats. Man fick station men inget spår in på området.
I Ystad var det i början av 1900-talet "Dragonregemente" och det fick stickspår. Ystad o Revinge sammanslogs först senare, efter att Revingeregementets flyttning till Lund stoppats. I Lund hade regementet troligen fått samma spåranslutning som Vipeholms sjukhus fick.
I Helsingborg fanns spåranslutning både till det gamla regemntet på söder och till det norra på Berga. Vid det senare fanns Gyjults hållplats som tänkbar av och påstigningsplats för värnpliktiga.
I inledningstexten påstås att artilleriet i Kristianstad hade spåranslutning. Den spåranslutning i Kristianstad som jag känner till var infanteriets (I6), sedermera pansar (P6). I slutepoken använd för stridsvagnstransport mellan regementet och övningsplatserna i Rinkaby och Ravlunda.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Anders Norén @, tisdag, juni 21, 2022, 14:30 (5 dagar sedan) @ Anders Olsson2

I Revinge var det både kasserner och övningsplats. Man fick station men inget spår in på området.
I Ystad var det i början av 1900-talet "Dragonregemente" och det fick stickspår. Ystad o Revinge sammanslogs först senare, efter att Revingeregementets flyttning till Lund stoppats. I Lund hade regementet troligen fått samma spåranslutning som Vipeholms sjukhus fick.
I Helsingborg fanns spåranslutning både till det gamla regemntet på söder och till det norra på Berga. Vid det senare fanns Gyjults hållplats som tänkbar av och påstigningsplats för värnpliktiga.
I inledningstexten påstås att artilleriet i Kristianstad hade spåranslutning. Den spåranslutning i Kristianstad som jag känner till var infanteriets (I6), sedermera pansar (P6). I slutepoken använd för stridsvagnstransport mellan regementet och övningsplatserna i Rinkaby och Ravlunda.

Artilleriregementet låg vid denna tid på Östra kasern inne i Kristianstad. Dit gick ett spår från Kristianstad C som rundade idrottsplatsen i söder och fortsatte norrut strax väster om dagens Snapphanevägen. Östra kasern ligger i och för sig direkt intill godsbangården men av någon anledning så byggdes även ett särskilt spår.

Regementena i Skåne förefaller ha varit välanslutna med järnväg - samtliga låg i direkt eller nära anslutning till järnväg eller hade eget stickspår. I Karlskrona, däremot, var det bara örlogshamnen och varvet som hade järnväg. Grenadjärregementet låg förvisso bara 500 meter från Bergåsa men där har man väl aldrig hanterat gods?

Fler regementen uppförda kring år 1900 som förefaller ha legat på behörigt avstånd från järnvägen (förutom de tidigare nämnda i Göteborg och Sollefteå) är Halmstad, Uddevalla, båda två i Eksjö (dock ej Ränneslätts skjutfält), samtliga tre i Linköping, båda två i Uppsala, Strängnäs, Gävle samt båda två i Östersund (inklusive det tredje som aldrig hann påbörjas).

Stockholm, Boden, Visby och kustartilleriet (Vaxholm, Göteborg, Härnösand) är lite av specialare så jag lämnar dem därhän.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Anders Svensson @, tisdag, juni 21, 2022, 15:24 (5 dagar sedan) @ Anders Norén

...

... Fler regementen uppförda kring år 1900 som förefaller ha legat på behörigt avstånd från järnvägen ... båda två i Eksjö (dock ej Ränneslätts skjutfält), ...

I Eksjö fanns dock ett långt stickspår ut på ett skjutfält ca 3 km från Eksjö station i riktning mot Nässjö där man man bl a hade övningsmateriel för att bygga krigsbroar. På detta spår stod också två uråldriga slutna godsvagnar, varav en f d ångfinka. Man kan skymta (del av) spåret och möjligen de båda godsvagnarna i mitten av denna flygbild från tiden kring 1975, se länk från kartbild.com. //Anders

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Ingemar B @, tisdag, juni 21, 2022, 18:44 (5 dagar sedan) @ Anders Norén


Artilleriregementet låg vid denna tid på Östra kasern inne i Kristianstad. Dit gick ett spår från Kristianstad C som rundade idrottsplatsen i söder och fortsatte norrut strax väster om dagens Snapphanevägen. Östra kasern ligger i och för sig direkt intill godsbangården men av någon anledning så byggdes även ett särskilt spår.

Spåret utgick från Kristanstads södra.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Ingemar B @, tisdag, juni 21, 2022, 19:02 (5 dagar sedan) @ Ingemar B

Foto från utgångspunkten för spåret runt Kristianstad. Spåret gick vid brandbilens motorhuv och fortsatte bort intill huset med skylten bilar. Vägen följer spårets kurvradie.(ombyggt idag)
[image]
Spåret längst till höger i bild är linjen till Åhus.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Anders.k. @, fredag, juni 17, 2022, 11:27 (9 dagar sedan) @ Anders Norén

En stor anledning till att spårvägen byggdes till Kviberg i Göteborg var ju Artilleriregementet.
Spårvägen dit invigdes 1905 , det var många år senare som fortsättningen skedde först mot Kortedala och sedan Bergsjön.
Sedan hade ju Kviberg Västra stambanan vid Fjällbo- Sävenäs väldigt nära så någon direkt spåranslutning behövdes ej.

Man glömmer ibland att Polisen var en kommunal angelägenhet, Statens makt utövades genom militären fram till efter Ådalen när den ordningen skrevs om .
Så Militären hade ett visst behov av att komma fram fort, och man hade problem att det tog ca 90 minuter att marschera ner till Göteborg centrum sedan regementet flyttat från Kaserntorget 1895.

M.V.H Anders.k.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Harald ⌂ @, Göteborg, fredag, juni 17, 2022, 14:53 (9 dagar sedan) @ Anders.k.

Havre till regementets hästar transporterades på spårvägen från Bergslagsgatan till Kviberg. År 1914 var det totalt 645 ton havre samt 82 ton andra fodervaror varav sex ton majs.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Lennart Fransson @, fredag, juni 17, 2022, 12:16 (9 dagar sedan) @ Anders Norén

Sveriges försvarsmakt som vi kände den under 1900-talet var till största delen konsekvensen av övergången från indelningsverket till värnpliktsförsvaret som gjordes runt sekelskiftet 1800-1900. Ett stort antal regementen, idag lätt igenkända eftersom de byggdes efter en handfull typritningar, byggdes runtom i landet. Somliga av dem fick spåranslutning - men fanns det någon princip bakom vilka som fick spåranslutning? Det hela ser i efterhand ganska godtyckligt ut. Varför hade artilleriregementet i Kristianstad järnväg, men inte i Göteborg? Varför hade trängregementet i Örebro järnväg(*), men inte i Sollefteå? Och så vidare, trots att järnvägen var arméns viktigaste transportsätt.

(*) OK, den järnvägen hann aldrig byggas innan regementet lades ner.

Även I11 i Växjö hade spåranslutning, utan att kolla hette lastplatsen mellan Växjö och Räppe Regementspåret, Rspå.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Göran Kannerby @, fredag, juni 17, 2022, 12:51 (9 dagar sedan) @ Lennart Fransson

Även I11 i Växjö hade spåranslutning, utan att kolla hette lastplatsen mellan Växjö och Räppe Regementspåret, Rspå.

Där lär dessutom även ha anlagts 600 m-spår. Växjös fjärde spårvidd. :-)

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Lennart Petersen @, lördag, juni 18, 2022, 19:18 (8 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Även I11 i Växjö hade spåranslutning, utan att kolla hette lastplatsen mellan Växjö och Räppe Regementspåret, Rspå.


Där lär dessutom även ha anlagts 600 m-spår. Växjös fjärde spårvidd. :-)

Anlades som decauvillespår för transport av byggmateriel till kasernbyggena för I 11 som var klara i November 1919.
Så någon tid där hade Växjö fyra spårvidder.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Lennart Fransson @, lördag, juni 18, 2022, 20:39 (8 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Även I11 i Växjö hade spåranslutning, utan att kolla hette lastplatsen mellan Växjö och Räppe Regementspåret, Rspå.


Där lär dessutom även ha anlagts 600 m-spår. Växjös fjärde spårvidd. :-)


Anlades som decauvillespår för transport av byggmateriel till kasernbyggena för I 11 som var klara i November 1919.
Så någon tid där hade Växjö fyra spårvidder.

Skall man räkna olika trallespår mm. så kommer det att bli väldigt många platser i världen som har eller någon gång har haft fler än två spårvidder. Och då är väl nästa steg att räkna spårgående lyftkranar, traverser etc. Bara där jag bor (som på goda grunder kan anses aldrig haft järnväg) kommer då upp i två spårvidder: en på ett kort trallespår utan växlar på sågen, och en för den rörliga pappälgen på skjutbanan.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Göran Kannerby @, lördag, juni 18, 2022, 21:38 (8 dagar sedan) @ Lennart Fransson

Även I11 i Växjö hade spåranslutning, utan att kolla hette lastplatsen mellan Växjö och Räppe Regementspåret, Rspå.


Där lär dessutom även ha anlagts 600 m-spår. Växjös fjärde spårvidd. :-)


Anlades som decauvillespår för transport av byggmateriel till kasernbyggena för I 11 som var klara i November 1919.
Så någon tid där hade Växjö fyra spårvidder.


Skall man räkna olika trallespår mm. så kommer det att bli väldigt många platser i världen som har eller någon gång har haft fler än två spårvidder. Och då är väl nästa steg att räkna spårgående lyftkranar, traverser etc. Bara där jag bor (som på goda grunder kan anses aldrig haft järnväg) kommer då upp i två spårvidder: en på ett kort trallespår utan växlar på sågen, och en för den rörliga pappälgen på skjutbanan.

Ingen båtslip? :-)

Däremot är frågan om de nämnda ska anses vara "järnvägar"?

Jag syftade självklart på spårvidder på järnväg, och sådana hade Växjö som mest fyra.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Harald ⌂ @, Göteborg, söndag, juni 19, 2022, 18:40 (7 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Även I11 i Växjö hade spåranslutning, utan att kolla hette lastplatsen mellan Växjö och Räppe Regementspåret, Rspå.


Där lär dessutom även ha anlagts 600 m-spår. Växjös fjärde spårvidd. :-)


Anlades som decauvillespår för transport av byggmateriel till kasernbyggena för I 11 som var klara i November 1919.
Så någon tid där hade Växjö fyra spårvidder.


Skall man räkna olika trallespår mm. så kommer det att bli väldigt många platser i världen som har eller någon gång har haft fler än två spårvidder. Och då är väl nästa steg att räkna spårgående lyftkranar, traverser etc. Bara där jag bor (som på goda grunder kan anses aldrig haft järnväg) kommer då upp i två spårvidder: en på ett kort trallespår utan växlar på sågen, och en för den rörliga pappälgen på skjutbanan.


Ingen båtslip? :-)

Däremot är frågan om de nämnda ska anses vara "järnvägar"?

Jag syftade självklart på spårvidder på järnväg, och sådana hade Växjö som mest fyra.

Även Göteborg har haft fyra spårvidder för banor med lokdrift. Förutom 1435 och 891 är det 600 för diverse anläggningsbanor och SKF:s interna nät samt 1250 för en anläggningsbana för järnvägen Tingstad-Sannegården och Gatukontorets bana mellan grusgropen i Rösered och älven. Den senare låg dock utanför kommungränsen när den fanns.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Göran Kannerby @, måndag, juni 20, 2022, 07:50 (6 dagar sedan) @ Harald

Även I11 i Växjö hade spåranslutning, utan att kolla hette lastplatsen mellan Växjö och Räppe Regementspåret, Rspå.


Där lär dessutom även ha anlagts 600 m-spår. Växjös fjärde spårvidd. :-)


Anlades som decauvillespår för transport av byggmateriel till kasernbyggena för I 11 som var klara i November 1919.
Så någon tid där hade Växjö fyra spårvidder.


Skall man räkna olika trallespår mm. så kommer det att bli väldigt många platser i världen som har eller någon gång har haft fler än två spårvidder. Och då är väl nästa steg att räkna spårgående lyftkranar, traverser etc. Bara där jag bor (som på goda grunder kan anses aldrig haft järnväg) kommer då upp i två spårvidder: en på ett kort trallespår utan växlar på sågen, och en för den rörliga pappälgen på skjutbanan.


Ingen båtslip? :-)

Däremot är frågan om de nämnda ska anses vara "järnvägar"?

Jag syftade självklart på spårvidder på järnväg, och sådana hade Växjö som mest fyra.


Även Göteborg har haft fyra spårvidder för banor med lokdrift. Förutom 1435 och 891 är det 600 för diverse anläggningsbanor och SKF:s interna nät samt 1250 för en anläggningsbana för järnvägen Tingstad-Sannegården och Gatukontorets bana mellan grusgropen i Rösered och älven. Den senare låg dock utanför kommungränsen när den fanns.

Sant, men vilka anslutningar fanns mellan dem?

I Växjö hade 600-spåren anslutning endast till 1435, men i övrigt möttes alla spårvidder någonstans.

Osäker dock på om det fanns överföringsramp mellan 891 och 1067 och omvänt.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Harald ⌂ @, Göteborg, måndag, juni 20, 2022, 10:57 (6 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Det fanns normalspår från Sävenäs in till SKF, så deras 600-mm-nät hade kontakt. 1250-mm-banan hade förstås kontakt med hamnbanan medan denna byggdes men lades väl ned när den var färdig. Röseredsspåret gick på viadukt över BJ till en lastbrygga vid älven, så där var det ingen kontakt.

Trollhättan kan f.ö. ståta med fem spårvidder varav en dock för ett isolerat nät. Där fanns ju BJ med 1435 mm och TNJ med 891 mm. Nohab hade ett tag såväl 600, 1435 som 1524 mm. Det fanns också ett 600-mm-nät vid en industri på Stallbacka som även hade anslutning till BJ. Slutligen hade Trollhättans kommun ett 750-mm-nät i avlopstunnalr under byggnad.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av ufo ⌂ @, Billeberga, måndag, juni 20, 2022, 14:24 (6 dagar sedan) @ Göran Kannerby

I åtminstone USAmerrka har jag träffat på termen "Marine Railway".
Så en båtslip på räler kvalar in. ;-)

Glad Sommar!
/Ulf A.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Harald ⌂ @, Göteborg, måndag, juni 20, 2022, 18:23 (6 dagar sedan) @ ufo

I åtminstone USAmerrka har jag träffat på termen "Marine Railway".
Så en båtslip på räler kvalar in. ;-)

Glad Sommar!
/Ulf A.

Ojdå! Nu fick vi en spårvidd till i Göteborg. ;-)
Den här låg omedelbart väster om Bergslagsbanan vid Säveån, men fick maka på sig vid dubbelspårsbygget. Den hade som synes t.o.m. en vändskiva.
[image]

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Thomas K Ohlsson @, måndag, juni 20, 2022, 19:36 (6 dagar sedan) @ Harald

Eftersom vi nu är VÄLDIGT långt från rubrikämnet kan jag tillföra att Göteborg även har en mycket berömd järnväg med en spårvidd på blott 32 mm. Sedan är jag rätt säker på att det finns hyfsat många järnvägar i göteborgstrakten med 9, 12 och 16,5 mm spårvidd...

Dock tror jag att väldigt få av dessa - ja kanske ingen - har anslutning till något regemente! Men vem vet?

/TKO

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Lennart Petersen @, söndag, juni 19, 2022, 03:03 (7 dagar sedan) @ Lennart Fransson

Även I11 i Växjö hade spåranslutning, utan att kolla hette lastplatsen mellan Växjö och Räppe Regementspåret, Rspå.


Där lär dessutom även ha anlagts 600 m-spår. Växjös fjärde spårvidd. :-)


Anlades som decauvillespår för transport av byggmateriel till kasernbyggena för I 11 som var klara i November 1919.
Så någon tid där hade Växjö fyra spårvidder.


Skall man räkna olika trallespår mm. så kommer det att bli väldigt många platser i världen som har eller någon gång har haft fler än två spårvidder. Och då är väl nästa steg att räkna spårgående lyftkranar, traverser etc. Bara där jag bor (som på goda grunder kan anses aldrig haft järnväg) kommer då upp i två spårvidder: en på ett kort trallespår utan växlar på sågen, och en för den rörliga pappälgen på skjutbanan.

För mervän två finns ju och har funnits rätt många med tre ,spårvidder, La Tour de Carol, Irun, Hendaye, Montreaux, Jenbach,
Barcelona hamn (som har växlar med tre soårvidder) , Bangalore Indien och minst två stationer i Australien.
Dannemora hade också tre spårvidder inklusive 600mm för gruvan och alla tre fanns på ytan vilket jag själv sett.
Men det var alltså en period med 4 spårvidder i Växjö.
Och decauvillespåret i Växjö var ju faktiskt en riktig järnväg om än utan koncession för allmän trafik..
Traverser och lyftkranar kan vi nog lämna därhän.

Men för spårvidders mångfald så kan kanske LKAB nämnas som haft vad jag kan räkna till 6 spårvidder men inte på samma plats och samma tid nämligen 600,750,891,900,1000 och 1435.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Anders Ljung @, Uppsala, söndag, juni 19, 2022, 19:19 (7 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Men för spårvidders mångfald så kan kanske LKAB nämnas som haft vad jag kan räkna till 6 spårvidder men inte på samma plats och samma tid nämligen 600,750,891,900,1000 och 1435.

Skodas spårvagnsfabrik, någonstans i Tjeckien

[image]

Någon som vågar gissa?

--
Anders Ljung: Dilettant på flere områden, numera även dilettantisk ångloksförare och stentorisk stins.
En väldig, enväldig och enfaldig tidtabellsläggare.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Thomas K Ohlsson @, söndag, juni 19, 2022, 20:52 (7 dagar sedan) @ Anders Ljung

Men för spårvidders mångfald så kan kanske LKAB nämnas som haft vad jag kan räkna till 6 spårvidder men inte på samma plats och samma tid nämligen 600,750,891,900,1000 och 1435.


Skodas spårvagnsfabrik, någonstans i Tjeckien

[image]

Någon som vågar gissa?

Pilsen?
/TKO

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Anders Ljung @, Uppsala, söndag, juni 19, 2022, 23:01 (6 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson

Någon som vågar gissa?


Pilsen?
/TKO

Tänkte mer på hur många och vilka spårvidder som finns i den där kontraptionen.

--
Anders Ljung: Dilettant på flere områden, numera även dilettantisk ångloksförare och stentorisk stins.
En väldig, enväldig och enfaldig tidtabellsläggare.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Harald ⌂ @, Göteborg, söndag, juni 19, 2022, 23:33 (6 dagar sedan) @ Anders Ljung

Någon som vågar gissa?


Pilsen?
/TKO


Tänkte mer på hur många och vilka spårvidder som finns i den där kontraptionen.

Jag gissar på tre. De båda inre rälerna 1000 mm, inre vänsterrälen och yttre högerrälen 1435 mm, yttre vänsterrälen och inre högerrälen 1524 mm. Så skulle man förstås kunna få 1959 mm med de båda yttre rälerna men några sådana vagnar finns väl inte. Längre bort kan man också se hur det fungerar. 1435 mm är de båda rälerna som går rakt igenom. 1000 mm är de båda innersta rälerna och 1524 mm är den inre vänsterrälen och den yttersta högerrälen.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Överkörmästaren @, söndag, juni 19, 2022, 23:46 (6 dagar sedan) @ Harald

Någon som vågar gissa?


Pilsen?
/TKO


Tänkte mer på hur många och vilka spårvidder som finns i den där kontraptionen.


Jag gissar på tre. De båda inre rälerna 1000 mm, inre vänsterrälen och yttre högerrälen 1435 mm, yttre vänsterrälen och inre högerrälen 1524 mm. Så skulle man förstås kunna få 1959 mm med de båda yttre rälerna men några sådana vagnar finns väl inte. Längre bort kan man också se hur det fungerar. 1435 mm är de båda rälerna som går rakt igenom. 1000 mm är de båda innersta rälerna och 1524 mm är den inre vänsterrälen och den yttersta högerrälen.

Lite roligt att i början är det två växlar med fullständiga tunganordningar men i spårviddssorteraren på slutet festar man loss rejält med moträler och flänsbärande korsningar, den verkar vara utan rörliga delar.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Harald ⌂ @, Göteborg, måndag, juni 20, 2022, 10:13 (6 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Någon som vågar gissa?


Pilsen?
/TKO


Tänkte mer på hur många och vilka spårvidder som finns i den där kontraptionen.


Jag gissar på tre. De båda inre rälerna 1000 mm, inre vänsterrälen och yttre högerrälen 1435 mm, yttre vänsterrälen och inre högerrälen 1524 mm. Så skulle man förstås kunna få 1959 mm med de båda yttre rälerna men några sådana vagnar finns väl inte. Längre bort kan man också se hur det fungerar. 1435 mm är de båda rälerna som går rakt igenom. 1000 mm är de båda innersta rälerna och 1524 mm är den inre vänsterrälen och den yttersta högerrälen.


Lite roligt att i början är det två växlar med fullständiga tunganordningar men i spårviddssorteraren på slutet festar man loss rejält med moträler och flänsbärande korsningar, den verkar vara utan rörliga delar.

I växlarna ska ju fordon med samma spårvidd kunna gå olika vägar, men i spårviddsorteraren är det fordonets spårvidd som bestämmer vart det ska. Eftersom varje spårvidd har en räl som bara den använder kan man styra med moträler. Flänsbärande korsningar ser det ut att vara i växlarna också. Spårvagnar kan ha ganska smala hjulringar.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Anders.k. @, söndag, juni 19, 2022, 22:35 (7 dagar sedan) @ Anders Ljung

Men för spårvidders mångfald så kan kanske LKAB nämnas som haft vad jag kan räkna till 6 spårvidder men inte på samma plats och samma tid nämligen 600,750,891,900,1000 och 1435.


Skodas spårvagnsfabrik, någonstans i Tjeckien

[image]

Någon som vågar gissa?

I Ostrava ?
En ort som Göteborg sänder sina spårvagnar till för renovering

Mvh Anders k

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Anders Svensson @, fredag, juni 17, 2022, 18:09 (9 dagar sedan) @ Anders Norén

Vid utfarten från Hässleholm mot Åstorp fanns på gamla generalstabskartor inritat ett spår mot söder till ett där befintligt regemente, ungefär vid kilometer 2. Jag har besökt platsen och vandrat i terrängen och kunnat konstatera att där omöjligen kunnat finnas något spår - terrängen är så pass kuperad att ett spår måste lämnat spår (sic!) efter sig, och några sådana fanns inte. Därför känns det som kartan visar ett planerat spår som inte utfördes... Se länken till kartbild.com där spåret finns med: Spår utanför Hässleholm

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Lennart Fransson @, fredag, juni 17, 2022, 19:10 (9 dagar sedan) @ Anders Svensson

Vid utfarten från Hässleholm mot Åstorp fanns på gamla generalstabskartor inritat ett spår mot söder till ett där befintligt regemente, ungefär vid kilometer 2. Jag har besökt platsen och vandrat i terrängen och kunnat konstatera att där omöjligen kunnat finnas något spår - terrängen är så pass kuperad att ett spår måste lämnat spår (sic!) efter sig, och några sådana fanns inte. Därför känns det som kartan visar ett planerat spår som inte utfördes... Se länken till kartbild.com där spåret finns med: Spår utanför Hässleholm

Men det verkar ha lämnat vissa spår i fastighetsbildningen

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Lennart Petersen @, fredag, juni 17, 2022, 18:14 (9 dagar sedan) @ Anders Norén

Sveriges försvarsmakt som vi kände den under 1900-talet var till största delen konsekvensen av övergången från indelningsverket till värnpliktsförsvaret som gjordes runt sekelskiftet 1800-1900. Ett stort antal regementen, idag lätt igenkända eftersom de byggdes efter en handfull typritningar, byggdes runtom i landet. Somliga av dem fick spåranslutning - men fanns det någon princip bakom vilka som fick spåranslutning? Det hela ser i efterhand ganska godtyckligt ut. Varför hade artilleriregementet i Kristianstad järnväg, men inte i Göteborg? Varför hade trängregementet i Örebro järnväg(*), men inte i Sollefteå? Och så vidare, trots att järnvägen var arméns viktigaste transportsätt.

(*) OK, den järnvägen hann aldrig byggas innan regementet lades ner.

En kanske lite udda sak men när regementet i Växjö byggdes i början på 1900-talet så anlades ett de decauvillespår med 600mm från statipnen för att frakta byggmaterial . Varav följer att Växjö någon period hade fyra spårvidder

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Anders Ljung @, Uppsala, fredag, juni 17, 2022, 21:03 (9 dagar sedan) @ Anders Norén
Redigerad av Anders Ljung, fredag, juni 17, 2022, 21:32

P1 i Enköping måste nog ha haft spår, eller iallafall egen lastplats, Uppsala-Enköpings Järnväg gick nästan intill regementsområdet om jag inte missförtått det hela.

Pappa sa att lasta och lossa stridsvagn på järnvägsvagn var något de gjorde ofta, inte bara för att öva.

--
Anders Ljung: Dilettant på flere områden, numera även dilettantisk ångloksförare och stentorisk stins.
En väldig, enväldig och enfaldig tidtabellsläggare.

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Anders Svensson @, fredag, juni 17, 2022, 21:58 (9 dagar sedan) @ Anders Ljung

Som jag minns efter att ha åkt banan så fanns inget stickspår in på området. Men jag har för mig att det fanns någon anordning för lastning i närheten av lokstallet. //Anders

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Thomas K Ohlsson @, lördag, juni 18, 2022, 18:37 (8 dagar sedan) @ Anders Norén

Trängkåren i Örebro lades ner innan järnvägen dit hann byggas - men sträckningen syns än i dag i gatunätet. Men tanken var att spåret även skulle ansluta till några industrier i närheten (Marks tegelbruk?) - byggdes någon del av det föreslagna spåret?

undrar
Thomas K Ohlsson
som framlevde sina första tio år i Örebro - till stor del på Väster

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Swempa_ÖTV, söndag, juni 19, 2022, 21:20 (7 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson

Nej det blev om jag förstått det hela rätt ingen järnväg ut mot Marks Tegelbruk.

Skövde där har ju försvaret en lastplats mot järnvägen. Fast ligger nog inne på Skövde Station

Regementen med spåranslutning, fanns någon princip?

av Vinberg, tisdag, juni 21, 2022, 12:16 (5 dagar sedan) @ Anders Norén

Arméförvaltningen planerade och byggde järnväg Visby-Visborgs Slätt i första hand för att förse bygget av kasernerna till I 27(sedermera P18) med byggnadsmaterial. Detta ska ha tilldragit sig runt 1903-1904. Banan förlängdes i sinom tid mot Västerhejde och Hallvards.

powered by my little forum