Även jag har lagt märke till fenomenet, men handen på hjärtat, vem har inte en crush för något specifikt fordon? Kanske konduktörsfinkor, lanterninvagnar eller tankvagnar mm mm mm?
Det hämmar bevarandet av de vanligaste vagnarna, och så står man där med ett tågsätt där varenda vagn är "unik" och helheten är totalt förfelad, även om vagnarna är fina i sig. Det ser då ut som om ett tekniskt museum rullat ut vad de har i utställningshallen.
För att egentligen få NÅGON museal känsla och inte ett tivolitåg så borde förnumstigt fokus ligga utifrån vad som oftast gick på banorna. Ett fett problem kan då vara att det mesta är skrotat sedan länge eller spritt för vindarna. EN lösning skulle kunna vara att låna vagnar mellan föreningarna någon/några säsonger och köra utifrån teman?

nicke

Intressant ämne, har ju en klar koppling till bevarandeplanen.
Vad ska bevaras för att göra rätt?
Jag har inga svar...jmf jag med NJMs personvagnsflotta så ser det ut så här;
4st B6 - tämligen vanlig vagnstyp - individerna inte utvalda av speciella skäl, fordonstypen kopplar till NJMs lokaltågsbevararambition i Storsthlm.
1st B13 - som ovan.
1st F5 - som ovan, sparad medans det fanns någon i närheten
2st fd. C3a (av 4st) införskaffade tidigt för att få ett lanterninvagnståg dock med samma ambition som ovan, 1 vagn skrotad, 1 vagn till Jvm, 1 vagn i tjänstevagnsutförande som personalvagn i tågen (praktiskt) 1 vagn under renovering.
2st SNJ vagnskorgar - kopplingen given för de flesta hoppas jag
1st C3c/BC3 från HMJ - kopplingar till "ursprungsloket" MaWJ 1, dock även lokaltågsvagn av utsocknes karaktär, ombyggd, förlängd...
1st 1880-tals B-kupe vagn från VKB, skaffad för att få ett intressant lanterninvagnståg, dock även den lokaltågsvagn från Storvästkusten...
1st fd C-kupe vagn från VKB, numer tj-vagn med boggier, förlängd, ett sant unikum...kvar bara!!

Har jag glömt nått - någon från NJM??

Hursom, den röda tråden finns där - i stort sett alla har med lokalttågstrafik att göra....dock från början införskaffade av andra skäl ;o))
Några unika privatvagnar, SNJs är självklara för oss på södertörn, HMJ/WJ-vagnen kanske lite svårare men är från börja kopplad till MaWJ 1.

Frågor ? Svar? Synpunkter? Jämförelser?

Lite med anledning av tråden om Särnavagnen väcks återigen en generell fundering som jag förmodligen inte är ensam om: Siktar vi inom museibanor/järnvägshobbyn för mycket på att bevara udda vagnar istället för de "vanliga"?

Balansen känns skaplig generellt sett och bangårdarna är ofta befolkade av vagnar som det fanns "hundratals" av men nästan lika ofta står också en massa udda vagnar där. Frågan är väl i dess kärna hur stor vikt man skall fästa vid att en vagn på försök tillverkades med en udda lösning eller en vagn som hade en funktion som inte fick några efterföljare på sin hemmabana. Ofta anförs argument såsom "det här var den enda vagnen med krussidulletsade infästningsskruvar för tvålkoppen på toaletten och därför måste den bevaras!" men med den principen skulle alla våra museitåg se ut som Lustiga Huset. Är det inte lite så att för oss järnvägsintresserade kan en standard G-finka kännas lite för trivial för att vi ska vilja lägga ner tusentals timmar i verkstaden och en konstig uddatyp alldeles för spännande för att vi ska kunna hålla fingrarna i styr? ;-)

Allmänna funderingar kring ämnet finns det säkert många som har och det vore intressant att ta del av dessa. Debatter om just en viss vagn kontra en annan känns däremot som att den är för specifik och lätt kan glida in på gamla fejder eller onödig detaljnivå. Om någon skulle vilja diskutera sådant finns ju alltid möjligheten till en parallell tråd! :-)

Jag tror att man måste se läget ser ut när det gäller redan sparade fordon och när det gäller att spara fordon som är i drift och se dessa som två olika saker

När det gäller fordon som är i drift som ska sparas i framtiden så ser jag det som mycket viktigt att ta hand om de typer som har funnits i stora serier. X1 håller just nu på att försvinna. Här är det superviktigt att minst någon sparas. Det skulle vara en tragedi om samtliga skrotades och utplånades. Det är en mycket stor motorvagnsserie och väldigt många har åkt i dessa. Så de borde vara högprioriterat. Nästa steg efter X1 är X10, X11, X12 och X14. Om någon av dessa typer försvinner tror jag inte är katastrof. Men minst något tågsätt av X10-typ bör bevaras den dagen det är aktuellt. 60-talsvagnar sparas nu av vissa. Det är bra. Det var en vagnsgeneration som präglade det svenska järnvägsnätet mycket stort. Här har man inriktat sig på standardvagnarna också. En dag är det dags för 80-talsvagnarna. Här bör B7 vara högprioriterad. En stor vagnsserie som nästan alla svenskar har åkt kan man nästan säga. Näst högst på den listan bör A7 finnas som är en vanlig vagnstyp. Det finns en del udda fåglar bland 80-talsvagnarna också. Vissa är levererade som kontors- och konferensvagnar. Kontorsvagnarna är ombyggda till sittvagnar medan konferensvagnarna finns kvar. Dessa tror jag borde ligga lågt. Det är inte många som ens varit inne i dessa udda vagnar som inte alls varit upplåtna för allmänheten

Så finns det udda vagnar som så att säga redan är sparade sedan en längre tid. Ska dessa då bort? Nej absolut inte. Vissa vårdas ömt av antingen föreningar eller Järnvägsmuseum. De ska givetvis få leva vidare då. Sedan finns det vagnar som är udda men inte vårdas, eller vårdas illa. Ska dessa då bort? Nej det tror jag också är fel. Vissa fordon är unika och sparade som det. Att då skrota dessa på grund av vanskötsel är fel. Där gäller det istället att försöka driva igenom något som förändrar situationen. Hur man gör detta tror jag är väldigt olika från fall till fall