Högst/lägst belägna driftsplats?

Á propå inlägget om Hög hpl. :-)
Vilken var eller är den högst belägna driftsplatsen och den dito lägst belägna i Sverige?

Högst måste vara Storlien som ligger bara någon meter under den högsta punkten på järnvägsnätet. Och vad skulle kunna vara lägre än Stockholm City?

Högst måste vara Storlien som ligger bara någon meter under den högsta punkten på järnvägsnätet. Och vad skulle kunna vara lägre än Stockholm City?

Malmö C nedre?

Högst måste vara Storlien som ligger bara någon meter under den högsta punkten på järnvägsnätet. Och vad skulle kunna vara lägre än Stockholm City?

Malmö C nedre?

Ja, eller Helsingborg C.

Högst måste vara Storlien som ligger bara någon meter under den högsta punkten på järnvägsnätet. Och vad skulle kunna vara lägre än Stockholm City?

Om vi tar tunnelbanan ... Östermalmstorg?

Högst måste vara Storlien som ligger bara någon meter under den högsta punkten på järnvägsnätet. Och vad skulle kunna vara lägre än Stockholm City?

Om vi tar tunnelbanan ... Östermalmstorg?

Är inte Sundbyberg lägsta punkten på T-banan tills vissa nya sträckningar invigs?

Högst måste vara Storlien som ligger bara någon meter under den högsta punkten på järnvägsnätet. Och vad skulle kunna vara lägre än Stockholm City?

Om vi tar tunnelbanan ... Östermalmstorg?

Är inte Sundbyberg lägsta punkten på T-banan tills vissa nya sträckningar invigs?

Kungsträdgården -29,3
T-Centralen blå linje -23,8
Östermalmstorg -23,3
Rådhuset 20,5
Solna Centrum -16,5
Sundbybergs centrum -11,5
Fridhemsplan blå -11,5
Allt räknat på m.ö.h
Station Sofia kommer att bli lägst i framtiden och får inga rulltrappor utan expresshissar

Högst måste vara Storlien som ligger bara någon meter under den högsta punkten på järnvägsnätet. Och vad skulle kunna vara lägre än Stockholm City?

Om vi tar tunnelbanan ... Östermalmstorg?

Är inte Sundbyberg lägsta punkten på T-banan tills vissa nya sträckningar invigs?

Kungsträdgården -29,3
T-Centralen blå linje -23,8
Östermalmstorg -23,3
Rådhuset 20,5
Solna Centrum -16,5
Sundbybergs centrum -11,5
Fridhemsplan blå -11,5
Allt räknat på m.ö.h
Station Sofia kommer att bli lägst i framtiden och får inga rulltrappor utan expresshissar

Usch så fel jag hade. Var har jag fått det ifrån?

Högst måste vara Storlien som ligger bara någon meter under den högsta punkten på järnvägsnätet. Och vad skulle kunna vara lägre än Stockholm City?

Om vi tar tunnelbanan ... Östermalmstorg?

Är inte Sundbyberg lägsta punkten på T-banan tills vissa nya sträckningar invigs?

Kungsträdgården -29,3
T-Centralen blå linje -23,8
Östermalmstorg -23,3
Rådhuset 20,5
Solna Centrum -16,5
Sundbybergs centrum -11,5
Fridhemsplan blå -11,5
Allt räknat på m.ö.h
Station Sofia kommer att bli lägst i framtiden och får inga rulltrappor utan expresshissar

Stockholm- City station ligger ju under Blå linje så det är ju ganska safe att säga att det är lägsta punkten på Trafikverkets spår.
Helsingborg C ligger ju "bara" på - 8

Rätt lustigt egentligen den där utvecklingen, lägsta punkten och längsta tunneln var länge Gårda tunneln (den tunneln där Liseberg station ligger i ) men sedan gick det någon sorts av inflation i att bygga tunnlar , och som i Stockholm City fick man gå riktigt djupt för att hitta plats.

M.V.H Anders k

M.V.H Anders.k.

Högst måste vara Storlien som ligger bara någon meter under den högsta punkten på järnvägsnätet. Och vad skulle kunna vara lägre än Stockholm City?

Om vi tar tunnelbanan ... Östermalmstorg?

Är inte Sundbyberg lägsta punkten på T-banan tills vissa nya sträckningar invigs?

Nej. Det är inte ens lägsta punkten på tunnelbana 3; den är strax väster om station Kungsträdgården. Aningen djupare är det dock strax väster om Östermalmstorg.

SSS forum om extremvärden i tunnelbanan: https://forum.sparvagssallskapet.se/viewtopic.php?p=216675

Gamla Postvagnen om sådana saker: https://www.postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=673966

Sveriges lägsta normalspår måste i alla fall vara i Kirunagruvans 1365-nivå, alltså 1365 m under nollnivån som ligger någonstans i närheten av markytan.

Sveriges lägsta normalspår måste i alla fall vara i Kirunagruvans 1365-nivå, alltså 1365 m under nollnivån som ligger någonstans i närheten av markytan.

Är det en järnväg? :-)

Här finns en bild: https://www.granitor.se/systems/undr-uppgnd/systems/referensprojekt/system-for-styrning...
Jag avger inget omdöme utan envar får själv avgöra vad den anser.

Sveriges lägsta normalspår måste i alla fall vara i Kirunagruvans 1365-nivå, alltså 1365 m under nollnivån som ligger någonstans i närheten av markytan.

Är det en järnväg? :-)

LKAB järnväg på 1365 mm nivån. Finna även lok och vagn verkstad på samma nivå.

[image]

Sveriges lägsta normalspår måste i alla fall vara i Kirunagruvans 1365-nivå, alltså 1365 m under nollnivån som ligger någonstans i närheten av markytan.

Nja, nollnivån ligger ca 230 m över markytan. Nivåerna räknas nämligen från Kirunavaras (numera bortsprängda) topp. Se skiss.

Edit: 1365-nivån ligger nånstans runt 600 m under havsytan.

Sveriges lägsta normalspår måste i alla fall vara i Kirunagruvans 1365-nivå, alltså 1365 m under nollnivån som ligger någonstans i närheten av markytan.

Nja, nollnivån ligger ca 230 m över markytan. Nivåerna räknas nämligen från Kirunavaras (numera bortsprängda) topp. Se skiss.

Det ser inte ut att vara 230 m som är bortsprängt utan mindre än 100 m.

Edit: 1365-nivån ligger nånstans runt 600 m under havsytan.

Det räcker nog för att blir det lägsta spåret i Sverige.

Sveriges lägsta normalspår måste i alla fall vara i Kirunagruvans 1365-nivå, alltså 1365 m under nollnivån som ligger någonstans i närheten av markytan.

Nja, nollnivån ligger ca 230 m över markytan. Nivåerna räknas nämligen från Kirunavaras (numera bortsprängda) topp. Se skiss.

Det ser inte ut att vara 230 m som är bortsprängt utan mindre än 100 m.

Edit: 1365-nivån ligger nånstans runt 600 m under havsytan.

Det räcker nog för att blir det lägsta spåret i Sverige.

Nollnivån är den ursprungliga bergstoppen år 1900
Avvägning -230m är ungefär i ytnivå , något över Luossajärvi yta
Avvägning -740m är ha snivån
Och -1365m är alltså den huvudnivå som nu alltmer tas i bruk.
https://images.app.goo.gl/Uk1WQQrwLGCERcAW6

Denna nivå är i särklass djupast för svenska järnvägar (indistrijärnvägar) och är en av världens djupaste järnvägar , kanske rentav den allra djupaste. För några år sedan kom larm att det fanns mindre malm än väntat i den södra delen av malmkroppen men nya prospekteringar visar att det mer än väl kompenseras av andra delar och malmen håller dessutom bättre kvalitet ju djupare man kommer och nu räknar man med drift till åtminstone 2060. Nytt för -1365 är att gruvjärmvägen KUJ nu för första gången har normalspår.
Historiskt har LKAB använt spårvidderna 600,750,891,900,1000 och 1435
Med ångdrift,diesel,tryckluft och eldrift.

Sveriges lägsta normalspår måste i alla fall vara i Kirunagruvans 1365-nivå, alltså 1365 m under nollnivån som ligger någonstans i närheten av markytan.

Nja, nollnivån ligger ca 230 m över markytan. Nivåerna räknas nämligen från Kirunavaras (numera bortsprängda) topp. Se skiss.

Det ser inte ut att vara 230 m som är bortsprängt utan mindre än 100 m.

Med "markytan" menar jag "markens nivå runt bergets fot", d v s strax över Loussajärvis vattenyta. Se "Railway till Narvik" på skissen och Lennarts kommentar nedan.

En gång gick malmtransporterna ut ut gruvan i Sjötunneln som låg på den nivån. Även material- och personaltransporter gick i Sjötunneln som hade normalspår och 600-700 V elektrifiering. Personaltransporterna gick då med begagnade spårvagnar från Gävle, Sundsvall och Göteborg.

Rättelse: spårvagnarna gick i den senare Liggväggstunneln som ersatte Sjötunneln. Denna låg dock på samma nivå (-230 m).

Malmlastning i Sjötunneln.

Rättad länk: Gävlespårvagn vid manskapshusen Haga utanför Sjötunneln. Just denna vagn överlevde åren i Kiruna och är nu under renovering i Malmköping.

Edit: 1365-nivån ligger nånstans runt 600 m under havsytan.

Det räcker nog för att blir det lägsta spåret i Sverige.

Nollnivån är den ursprungliga bergstoppen år 1900
Avvägning -230m är ungefär i ytnivå , något över Luossajärvi yta
Avvägning -740m är ha snivån
Och -1365m är alltså den huvudnivå som nu alltmer tas i bruk.
https://images.app.goo.gl/Uk1WQQrwLGCERcAW6

Denna nivå är i särklass djupast för svenska järnvägar (indistrijärnvägar) och är en av världens djupaste järnvägar , kanske rentav den allra djupaste. För några år sedan kom larm att det fanns mindre malm än väntat i den södra delen av malmkroppen men nya prospekteringar visar att det mer än väl kompenseras av andra delar och malmen håller dessutom bättre kvalitet ju djupare man kommer och nu räknar man med drift till åtminstone 2060. Nytt för -1365 är att gruvjärmvägen KUJ nu för första gången har normalspår.
Historiskt har LKAB använt spårvidderna 600,750,891,900,1000 och 1435
Med ångdrift,diesel,tryckluft och eldrift.

Spårvidderna 891 och 900 mm är väl samma sak med "gruvtoleranser". Raymond Hedman sa i alla fall att han frågat dem på LKAB som hade hand om järnvägen i KUJ (Kiruna Under Jorden), aktuellt då var väl 775 m-nivån, vilken spårvidd som gällde 891 eller 900 men inte fått något mycket tydligare svar än "smalspår". För hjulmåtten visade de en ritning från Roslagsbanan.

Fråga: har LKAB använt 750 mm i Kiruna eller bara på andra håll?

Sveriges lägsta normalspår måste i alla fall vara i Kirunagruvans 1365-nivå, alltså 1365 m under nollnivån som ligger någonstans i närheten av markytan.

Nja, nollnivån ligger ca 230 m över markytan. Nivåerna räknas nämligen från Kirunavaras (numera bortsprängda) topp. Se skiss.

Det ser inte ut att vara 230 m som är bortsprängt utan mindre än 100 m.

Med "markytan" menar jag "markens nivå runt bergets fot", d v s strax över Loussajärvis vattenyta. Se "Railway till Narvik" på skissen och Lennarts kommentar nedan.

En gång gick malmtransporterna ut ut gruvan i Sjötunneln som låg på den nivån. Även material- och personaltransporter gick i Sjötunneln som hade normalspår och 600-700 V elektrifiering. Personaltransporterna gick då med begagnade spårvagnar från Gävle, Sundsvall och Göteborg.

Rättelse: spårvagnarna gick i den senare Liggväggstunneln som ersatte Sjötunneln. Denna låg dock på samma nivå (-230 m).

Spårvidderna 891 och 900 mm är väl samma sak med "gruvtoleranser". Raymond Hedman sa i alla fall att han frågat dem på LKAB som hade hand om järnvägen i KUJ (Kiruna Under Jorden), aktuellt då var väl 775 m-nivån, vilken spårvidd som gällde 891 eller 900 men inte fått något mycket tydligare svar än "smalspår". För hjulmåtten visade de en ritning från Roslagsbanan.

Fråga: har LKAB använt 750 mm i Kiruna eller bara på andra håll?

LKAB har använt både 600mm och 750 i Kiruna.
I den lilla skriften ”industrijärnvägar i de lappländska malmfälten 1806-2014 ”
räknas ett rätt stort antal upp, inklusive sådana som byggts om från 600 till 750 och sådana som levererats som 750 och byggts om till 900.
Men det är mycket komplext med många lok och spårvidder.
891 och 900 är ju förstås mycket nära varandra men för LKAB så har de angetts som nominellt exakta spårvidder.
Spårvidder angivna för nivåer
-275. 900mm
-320 900mm
-420. 900mm
-540. 891mm
-775. 891mm
-1045 891mm
-1365 1435mm

LKAB och dess järnvägar är stort och mycket komplext och vore nog värt en ordentlig och väl genomarbetad bok, vem som nu är hågad att skriva. Utfört transportarbete är enormt , både i gruvorna och sedan utfrakt till hamn.
Minns ett brsäk i Falu gruva när guiden berättade om hur mycket malm som brutits genom århundradena och det slog mig: det är ju vad man bryter i Kiruna på ett år.

891 och 900 är ju förstås mycket nära varandra men för LKAB så har de angetts som nominellt exakta spårvidder.
Spårvidder angivna för nivåer
-275. 900mm
-320 900mm
-420. 900mm
-540. 891mm
-775. 891mm
-1045 891mm
-1365 1435mm

Jag får intrycket att man först byggde med 900 mm för att sedan skifta till 891 mm, förmodligen för att det fanns serietillverkat material tillverkat i den spårvidden.

Bytet till 1435 lär ha samma orsak.

891 och 900 är ju förstås mycket nära varandra men för LKAB så har de angetts som nominellt exakta spårvidder.
Spårvidder angivna för nivåer
-275. 900mm
-320 900mm
-420. 900mm
-540. 891mm
-775. 891mm
-1045 891mm
-1365 1435mm

Jag får intrycket att man först byggde med 900 mm för att sedan skifta till 891 mm, förmodligen för att det fanns serietillverkat material tillverkat i den spårvidden.

Bytet till 1435 lär ha samma orsak.

Tvärtom, 900 är en i Tyskland mycket vanlig spårvidd och det finns stora komplexa nät t.ex runt brunkolsgruvorna.
För allmän trafik inklusive person finns också ”Molli” från Bad Doberan och en liten bana på ön Borkum.
Valet av 1435 på 1365nivån var av rationella kapacitetsskäl, färre men större och tyngre tåg i underjorden men de 108t tunga loken är specialtillverkade.

891 och 900 är ju förstås mycket nära varandra men för LKAB så har de angetts som nominellt exakta spårvidder.
Spårvidder angivna för nivåer
-275. 900mm
-320 900mm
-420. 900mm
-540. 891mm
-775. 891mm
-1045 891mm
-1365 1435mm

Jag får intrycket att man först byggde med 900 mm för att sedan skifta till 891 mm, förmodligen för att det fanns serietillverkat material tillverkat i den spårvidden.

Tvärtom, 900 är en i Tyskland mycket vanlig spårvidd och det finns stora komplexa nät t.ex runt brunkolsgruvorna.
För allmän trafik inklusive person finns också ”Molli” från Bad Doberan och en liten bana på ön Borkum.

Aha, men då fanns det således ingen anledning att byta från 900 till 891 mm? Ändå gjorde man det.

891 och 900 är ju förstås mycket nära varandra men för LKAB så har de angetts som nominellt exakta spårvidder.
Spårvidder angivna för nivåer
-275. 900mm
-320 900mm
-420. 900mm
-540. 891mm
-775. 891mm
-1045 891mm
-1365 1435mm

Jag får intrycket att man först byggde med 900 mm för att sedan skifta till 891 mm, förmodligen för att det fanns serietillverkat material tillverkat i den spårvidden.

Tvärtom, 900 är en i Tyskland mycket vanlig spårvidd och det finns stora komplexa nät t.ex runt brunkolsgruvorna.
För allmän trafik inklusive person finns också ”Molli” från Bad Doberan och en liten bana på ön Borkum.

Aha, men då fanns det således ingen anledning att byta från 900 till 891 mm? Ändå gjorde man det.

Det kan ju funnits 891mm material på närmare håll än 900mm.

Aha, men då fanns det således ingen anledning att byta från 900 till 891 mm? Ändå gjorde man det.

Det kan ju funnits 891mm material på närmare håll än 900mm.

Ja och det har förekommit att LKAB lånat in maskiner från Roslagsbanan så något vettigt skäl fanns det väl för det bytet.
Men nu är väl smalspår helt på itgång (eller helt finito) vartefter man fasar in nivå -1365. ( man började med att köra -1045 parallellt)
För den som orkar så:
https://www.svbergteknik.se/UserFiles/Archive/3407/1%20KUJ%201365%20-%20Ny%20huvudnivå%...

Men det är enorma dimensioner på gruvan, t.ex runt 900km väg i berget dimensionerat för lastbil eller buss , arbetarna åker buss ner till jobbet.
Återgår vi till KUJ så är det Sveriges i särklass djupaste järnväg, kanske rentav djupast i världen. Den slår El Teniente i Chile och den järväg som gick ner till Döda havet. på ca -400m u.h.
Och det finns väl rentav spår ännu lägre än -1365 för verkstäder och personallokaler finns på en ännu lägre nivå.

Fråga: har LKAB använt 750 mm i Kiruna eller bara på andra håll?

LKAB har använt både 600mm och 750 i Kiruna.
I den lilla skriften ”industrijärnvägar i de lappländska malmfälten 1806-2014 ”
räknas ett rätt stort antal upp, inklusive sådana som byggts om från 600 till 750 och sådana som levererats som 750 och byggts om till 900.
Men det är mycket komplext med många lok och spårvidder.

Vet du var i Kiruna 750 mm användes? När det gäller Kiirunavara vet jag med mig att jag läst eller hört om alla de övriga spårvidderna, men inte just 750 mm. Kan det möjligen varit Luossavaara eller Tuolluvaara?

Fråga: har LKAB använt 750 mm i Kiruna eller bara på andra håll?

LKAB har använt både 600mm och 750 i Kiruna.
I den lilla skriften ”industrijärnvägar i de lappländska malmfälten 1806-2014 ”
räknas ett rätt stort antal upp, inklusive sådana som byggts om från 600 till 750 och sådana som levererats som 750 och byggts om till 900.
Men det är mycket komplext med många lok och spårvidder.

Vet du var i Kiruna 750 mm användes? När det gäller Kiirunavara vet jag med mig att jag läst eller hört om alla de övriga spårvidderna, men inte just 750 mm. Kan det möjligen varit Luossavaara eller Tuolluvaara?

Tydal.nu. Citat:
.... det här är en fråga för niträknarna. Från början av 1950-talet, när man breddade underjordsspårvidden från 750 mm till 900 mm har man angivit spårvidden till 900 mm, men från och med 775 m nivån har 891 mm angivits som spårvidd....

Tydal.nu

Fråga: har LKAB använt 750 mm i Kiruna eller bara på andra håll?

LKAB har använt både 600mm och 750 i Kiruna.
I den lilla skriften ”industrijärnvägar i de lappländska malmfälten 1806-2014 ”
räknas ett rätt stort antal upp, inklusive sådana som byggts om från 600 till 750 och sådana som levererats som 750 och byggts om till 900.
Men det är mycket komplext med många lok och spårvidder.

Vet du var i Kiruna 750 mm användes? När det gäller Kiirunavara vet jag med mig att jag läst eller hört om alla de övriga spårvidderna, men inte just 750 mm. Kan det möjligen varit Luossavaara eller Tuolluvaara?

Tydal.nu. Citat:
.... det här är en fråga för niträknarna. Från början av 1950-talet, när man breddade underjordsspårvidden från 750 mm till 900 mm har man angivit spårvidden till 900 mm, men från och med 775 m nivån har 891 mm angivits som spårvidd....

Tydal.nu

Tack för att du hittade mitt gamla inlägg! :-)

Fråga: har LKAB använt 750 mm i Kiruna eller bara på andra håll?

LKAB har använt både 600mm och 750 i Kiruna.
I den lilla skriften ”industrijärnvägar i de lappländska malmfälten 1806-2014 ”
räknas ett rätt stort antal upp, inklusive sådana som byggts om från 600 till 750 och sådana som levererats som 750 och byggts om till 900.
Men det är mycket komplext med många lok och spårvidder.

Vet du var i Kiruna 750 mm användes? När det gäller Kiirunavara vet jag med mig att jag läst eller hört om alla de övriga spårvidderna, men inte just 750 mm. Kan det möjligen varit Luossavaara eller Tuolluvaara?

Vet inte vilken nivå de användes på men skriften anger att flertalet byggdes om till 900m. 1953.
Verkar avse Kirunavaara eftersom Luosdavaara och Tuolluvaara har egna förteckningar med 750-lok.

Vem skriver boken om LKAB ? Anmäler intresse på förhand.

Det blev många "under jorden" trafikplatser som dök upp. Vilken trafikplats ovan jord ligger läget i förhållande till havsytan?

Det blev många "under jorden" trafikplatser som dök upp. Vilken trafikplats ovan jord ligger läget i förhållande till havsytan?

I 1950 års graf hittar man Kristianstads godsbangård på 1,80 m tätt följd av Varberg på 1,85 m.

Det blev många "under jorden" trafikplatser som dök upp. Vilken trafikplats ovan jord ligger läget i förhållande till havsytan?

I 1950 års graf hittar man Kristianstads godsbangård på 1,80 m tätt följd av Varberg på 1,85 m.

Lysekil är ännu lägre ser jag, 1,40 m.

Hur är det med Långebro och andra stationer runt Hammarsjön? Den ligger ju på havsnivå.

Hur är det med Långebro och andra stationer runt Hammarsjön? Den ligger ju på havsnivå.

Långebro finns ju inte längre, men låg på 2,8 m. Om vi tar med nedlagda driftplatser så är nog Färjestaden och Mörbylånga svårslagna, 0,5 m. Under havets nivå finns inga naturliga platser i Sverige för de blir vattenfyllda om man inte pumpar bort vattnet. Den s.k. Sveriges lägsta punkt i Kristianstad är konstjgord. Man har vallat in en del av Hammarsjön och pumpat ut vattnet, och det får man fortsätta med om det inte ska bli sjö igen.

Kul, jag tänkte själv både på Kristianstad och Lysekil.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Högst/lägst belägna driftsplats? (Järnväg allmänt)