SJ YP 900 i Spångenäs 1978

Såhär i högsommartid kan det kanske passa bra att svalka av sig med en vinterbild? Min bild nedan tog jag 2 februari 1978 av YP 900 när den passerar Spångenäs i god fart som pt 2063 vid 13-tiden. Tåget hade gått från Växjö 09.42 och skulle vara framme i Västervik 13.45. YP 900 gör fortfarande god tjänst på samma linje men nu i TJF ägo.
[image]

Såhär i högsommartid kan det kanske passa bra att svalka av sig med en vinterbild? Min bild nedan tog jag 2 februari 1978 av YP 900 när den passerar Spångenäs i god fart som pt 2063 vid 13-tiden. Tåget hade gått från Växjö 09.42 och skulle vara framme i Västervik 13.45. YP 900 gör fortfarande god tjänst på samma linje men nu i TJF ägo.

Kan väl då komplettera att den var nära att skrotas 1982 när den och YP 888 krockade med ett stort nedfallet träd strax norr om Vö samma år och båda vagnarna fick omfattande skador längs sina sidor och kördes upp till Ör huvudverkstad där det konstaterades att det skulle bli för dyrt att reparera dom eftersom linjen Vö-Vk ändå skulle nedläggas i aug. 1984.
Då beslutade jag och Stig Svallhammar att köpa varsin vagn för egna pengar av SJ och för min del blev det YP 900 som kostade mig 1500:- för vagnen. Jag hade då goda kontakter med Malte Ljunggren som skrev boken Sveriges lokstationer han jobbade på Kalmar Verkstad vid denna tid och vi var gamla goda vänner i NJ där vi båda var medlemmar sedan många år. Vid kontakt med honom så frågade jag om han hade någon aning om det fortfarande fanns sidoplåtar till Y6/7 som Kalmar byggde på sin tid till SJ och han svarade att det fanns tillräckligt många plåtar så det skulle räcka till både 900/888. Sagt och gjort vi åkte ned till Kalmar från Västervik med bil och släpvagn och tömde förrådet med plåtarna och for hem till Vk där vi igångsatte ett omfattande renoveringsobjekt att återställa 900 till körbart skick vilket blev klart i början av år 1984 och fick den godkänd av SJ att återinsättas i ordinarie trafik fram till nedläggningen den 18 augusti 1984 och där jag körde det absolut sista tåget denna dag med bl.a YP 900 i det långa tågsettet. Då mitt intresse för dessa fordon är nära noll efter många års intensiv harvande på trefoten så skänkte jag 900 till TJF samtidigt som jag tillskrev Västerviks Kommun om ett litet bidrag till upprustningen och därifrån fick föreningen 1500:- till övrig upprustning av vagnen. YP 888 gick väl till Hagfors som museiföringsobjekt men blev visst kvar hos oss i TJF. Själv är jag bara intresserad av ångdrift och har så fortsatt med detta men i andra föreningar det fick räcka med 50 år i TJF mellan 1967-2017.
Palle i Vika. En liten notis i detta: Som kompensation för utlåningen av 900 till SJ de sista månaderna så skrevs ett litet kontrakt att TJF som motprestation skulle få erhålla YP 883 som gåva utan kostnad vilket också skedde. DS!;-)

Det är märkligt att den där historien inte stämmer med samtida källor. Det är även konstigt att styrelsens verksamhetsberättelse för Tjustbygdens Järnvägsförening 1982 ger en annan version.

Då tycker jag att Karlsson i Mariefred skall redogöra den rätta versionen av räddningen av YP900. Palle i Vika;-)

Då tycker jag att Karlsson i Mariefred skall redogöra den rätta versionen av räddningen av YP900. Palle i Vika;-)

Jag nöjer mig med att dels länka till tidigare diskussion i frågan där olika källor räknas upp. Utöver det så fyller jag på med sådant som återfinns i olika arkiv, efter tidigare uppmaning att leta efter "korrekt information". Med ledning av dessa källor så låter jag betraktarna avgöra hur väl de olika versionerna hänger samman och vad som kan anses korrekt eller felaktigt.

Västervikingen 4 1981
”OLYCKA
Tåg 2154 kolliderade den 811102 med ett flertal nedblåsta träd mellan Evedal och Lugnet. Vid olyckan skadades tågets båda vagnar 888 och 900. Båda vagnarna har sänts till Örebro för reparation.”

Roslagsexpressen 1982 (okänt nummer)
”En grupp om sex privatpersoner med Björn Karlsson i spetsen, har på eget initiativ och för egna medel köpt in de båda smalspåriga YP-motorvagnarna 888 och 900 som sedan i höstas stått avställda vid SJ huvudverkstad i Örebro.”

Västervikingen 2 1982
”INKÖP AV YP-MOTORVAGN
TJF ska inköpa YP 900 som krockskadades vid Evedal 1981-11-02. Vagnarna som kolliderade med ett träd (YP 888 och 900) har SJ sålt till Björn Karlsson i Täby, som nu alltså säljer den ena till oss. TJF får 3500 kr av kommunen för att klara inköpet. Båda vagnarna finns fortfarande(82-07-01) hos SJ i Örebro.”

Köpeavtal daterat 1982-07-15 Finns i föreningens arkiv.
Mellan Björn Karlsson, nedan kallad säljaren, och Tjustbygdens Järnvägsförening, nedan kallad köparen, har följande avtal träffats om överlåtelse av motorvagnen Yp [sic!] 900.

§ 1
Säljaren överlåter härmed till köparen dieselmotorvagn Yp 900 för en överenskommen köpeskilling av tretusenfemhundra (3.500) kronor. Köpeskillingen skall erläggas kontant senast den 1 augusti 1982 varvid motorvagnen överlämnas till köparen.

§ 2
Motorvagnen överlåtes i vid köpetillfället befintligt skick utan några garantier med avseende på motorvagnens skick.

§ 3
Motorvagnen säljes fritt SJ:s huvudverkstad i Örebro. Köparen står för transportkostnad och andra kostnader i samband med försäljningen.

§ 4
Planerar köparen att sälja motorvagnen skall säljaren först tillfrågas huruvida han vill återköpa densamma.

§ 5
Om motorvagnen behövs i reguljär persontrafik på linjen Västervik–Växjö, skall den ställas till SJ:s förfogande mot lämplig ersättning.

Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varvid parterna tagit varsitt.

Täby 1982-07-15

Sammanträdesprotokoll Västerviks kommun Finns i föreningens arkiv
Kommunstyrelsen 1982-06-28
Kommunstyrelsens arbetsutskott 1982-06-15

Ks § 245
Au § 356
Dnr 1982.354

Tjustbygdens Järnvägsförening anhåller i skrivelse 1982-05-25 om kommunalt bidrag för inköp av en skrotad [sic!] smalspårsrälsbuss som föreningen avser att återställa i kördugligt skick. Kostnaden för inköpet uppgår till 3 500 kronor + 4 000 kronor för frakt.
Föreningen inbjuder samtidigt kommunstyrelsen för visning av lok och vagnar som föreningen rustat upp och för en presentation av föreningens verksamhet.

Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen:

Kommunstyrelsen beslutar

att ur kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov i 1982 års budget anvisa 3 500 kronor som bidrag till Tjustbygdens Järnvägsförening för inköp av motorvagn.

Kommunstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag.

Utdrag ur TJF bokföring Finns i föreningens arkiv
1982-08-18 Bidrag från Vk kommun, 3 500:-, inbetalning till postgiro.
1982-09-01 Rälsbuss YP 900, 3 500:-, utbetalning från postgiro.

Västervikingen 3 1982 under rubriken ”Senaste rapport från verkstaden” skrivet av Herbert Paalberg.
”Vår motorvagn Yp [sic!] 900 står uppställd i Jenny i väntan på ny sidoplåt som ska tillverkas, och montering av detta kommer att ske till våren -83 då det är för kallt att göra detta under vintern.”

Fortsättning följer i nästa inlägg eftersom antalet tillåtna tecken överskrids annars.

Fortsättning från föregående inlägg.

Verksamhetsberättelse för Tjustbygdens Järnvägsförening 1982
”Föreningen har av Västervik stad [sic!] fått Yp [sic!] 900, som råkat köra på stormfällda träd vid Växjötrakten, vagnen är skadad på ena sidan där några plåtar har fått bucklor. Nya plåtar har beställts. Vagnen gick för egen maskin till Jenny där den står skyddad under pessening [sic!].”

Föreningens dåvarande ordförande borde väl haft åsikter om att verksamhetsberättelsen kom med felaktiga uppgifter?

Extra Jul- Västervikingen 1983
”Under mellandagarna har vi planerat att jobba med vår YP-motorvagn, som vi hoppas ska vara i fint skick till sommaren. Alla som har lust att hjälpa till är välkomna till vagnhallen i Västervik den 27 december kl 13.00.”

Föreningens dåvarande ordförande borde väl haft åsikter om att verksamhetsberättelsen kom med felaktiga uppgifter?

Västerviks-Tidningen 30/12 1983
”En person i Stockholm tog hand om den och Tjustbygdens Järnvägsförening erbjöds köpa den. Priset var 3.500 kronor. -Pengarna fick vi av Västerviks kommun, säger Tomas Borum.”

Västerviks-Tidningen våren 1984, artikel om besiktning av TJF fordon
”Godkändes gjorde också den krockskadade motorvagnen som föreningen köpte in förra året för ett par tusenlappar man fick i bidrag från kommunen. Enligt SJ skulle det kosta 200.000 kronor att sätta vagnen på hjul igen. -Jag ljuger inte om jag säger att vi klarat det för 500 kronor, säger Tomas Borum.”

Till sist undrar jag hur SJ hanterade föreningens övertagande av YP 883? I Västervikingen nr 2 1985 nämns den tillsammans med några andra fordon som nyinköpt, inte som gåva. Det stämmer även med en faktura från SJ 85-04-09 som finns i arkivet. Enligt texten på fakturan avser den "Smalspårig motorv. YP883 i befintligt skick. 6000.00 kr."

Så som du har redogjort för detta "Karlsson", så minns jag det hela också faktiskt. Själv var jag med i mellandagarna och fixade till vagnen då 1983. Ett spännande och lärorikt arbete kan tilläggas!!

Anders

Roslagsexpressen 1982 (okänt nummer)
”En grupp om sex privatpersoner med Björn Karlsson i spetsen, har på eget initiativ och för egna medel köpt in de båda smalspåriga YP-motorvagnarna 888 och 900 som sedan i höstas stått avställda vid SJ huvudverkstad i Örebro.”

Roslagsexpressen nr 2-82, sid 24.

Jag tror vi måste inse att de personer som berättar dessa historier i de flesta fall är minst lika gamla som de fordon det handlar om. Och då KAN det uppstå vissa trovärdighetsfrågor när det gäller vad som sägs...
Men - är detta väsentligt?

/TKO

Det är märkligt att den där historien inte stämmer med samtida källor. Det är även konstigt att styrelsens verksamhetsberättelse för Tjustbygdens Järnvägsförening 1982 ger en annan version.

Visst är det märkligt enligt min åsikt, jag har ett kvitto på erlagt belopp 1.500:- avseende YP 900 i ett försök att förhindra en skrotning. Ska försöka leta upp det i mina samlingar men det är ju över 40 år sedan och jag har sedan en tid rensat ut en hel del av mitt arkiv bl.a c:a 3.500 diabilder från 1970-talet. Anledningen är att gubben börjar bli gammal och jag vill rensa ut allting så att mina efterlevande inte behöver bekymra sig över detta.
Om nu olyckan med tåg 2154 ägde rum 81.11.02 så vill jag minnas att det var min Växjökollega Bertil(skägget)Johansson som framförde tåget. Jag körde båda vagnarna några veckor innan i de ordinarie tågen på str. Vö-Vk enligt en titt i mina gamla anteckningsböcker. Så nu undrar jag vart mina insatta pengar tagit vägen, det var ju en hel del personer inblandade i räddningen.
Palle i Vika.:-(

Det är märkligt att den där historien inte stämmer med samtida källor. Det är även konstigt att styrelsens verksamhetsberättelse för Tjustbygdens Järnvägsförening 1982 ger en annan version.

Visst är det märkligt enligt min åsikt, jag har ett kvitto på erlagt belopp 1.500:- avseende YP 900 i ett försök att förhindra en skrotning. Ska försöka leta upp det i mina samlingar men det är ju över 40 år sedan och jag har sedan en tid rensat ut en hel del av mitt arkiv bl.a c:a 3.500 diabilder från 1970-talet. Anledningen är att gubben börjar bli gammal och jag vill rensa ut allting så att mina efterlevande inte behöver bekymra sig över detta.
Om nu olyckan med tåg 2154 ägde rum 81.11.02 så vill jag minnas att det var min Växjökollega Bertil(skägget)Johansson som framförde tåget. Jag körde båda vagnarna några veckor innan i de ordinarie tågen på str. Vö-Vk enligt en titt i mina gamla anteckningsböcker. Så nu undrar jag vart mina insatta pengar tagit vägen, det var ju en hel del personer inblandade i räddningen.
Palle i Vika.:-(

Om nu affären gick till som du menar, hur kommer det sig då att det inte framgår hos någon av de olika källor som finns bevarade? Rör det sig om Den Stora BevarandeKonspirationen där någon i efterhand har förfalskat eller undanhållit information kring hur affären gick till för att förminska betydelsen hos de som verkligen räddade rälsbussarna?

Det är märkligt att den där historien inte stämmer med samtida källor. Det är även konstigt att styrelsens verksamhetsberättelse för Tjustbygdens Järnvägsförening 1982 ger en annan version.

Visst är det märkligt enligt min åsikt, jag har ett kvitto på erlagt belopp 1.500:- avseende YP 900 i ett försök att förhindra en skrotning. Ska försöka leta upp det i mina samlingar men det är ju över 40 år sedan och jag har sedan en tid rensat ut en hel del av mitt arkiv bl.a c:a 3.500 diabilder från 1970-talet. Anledningen är att gubben börjar bli gammal och jag vill rensa ut allting så att mina efterlevande inte behöver bekymra sig över detta.
Om nu olyckan med tåg 2154 ägde rum 81.11.02 så vill jag minnas att det var min Växjökollega Bertil(skägget)Johansson som framförde tåget. Jag körde båda vagnarna några veckor innan i de ordinarie tågen på str. Vö-Vk enligt en titt i mina gamla anteckningsböcker. Så nu undrar jag vart mina insatta pengar tagit vägen, det var ju en hel del personer inblandade i räddningen.
Palle i Vika.:-(

Om nu affären gick till som du menar, hur kommer det sig då att det inte framgår hos någon av de olika källor som finns bevarade? Rör det sig om Den Stora BevarandeKonspirationen där någon i efterhand har förfalskat eller undanhållit information kring hur affären gick till för att förminska betydelsen hos de som verkligen räddade rälsbussarna?

Och vilka var de som "verkligen" räddade vagnarna undrar Palle i Vika som är totalt ointresserad av YP-rälsbussar.;-)

Då var det ju trist att de inte gick till skrot.

Då var det ju trist att de inte gick till skrot.

Jag bjuder på din raljering med ett leende, eftersom jag var skyddsombud för tågpersonalen på den tiden och kämpade för bättre arbetsmiljö för oss som framförde fordonen i fråga och sannerligen var just arbetsmiljön helt urusel på Ybo5p-sidan mao helt kass så jag saknar dom inte idag, men just 888/900 blev trots allt räddade åt eftervärlden till din stora glädje.;-)

Då var det ju trist att de inte gick till skrot.

Jag bjuder på din raljering med ett leende, eftersom jag var skyddsombud för tågpersonalen på den tiden och kämpade för bättre arbetsmiljö för oss som framförde fordonen i fråga och sannerligen var just arbetsmiljön helt urusel på Ybo5p-sidan mao helt kass så jag saknar dom inte idag, men just 888/900 blev trots allt räddade åt eftervärlden till din stora glädje.;-)

Det blev förstås mycket bättre arbetsmiljö när landsvägsbussarna tog över?

Då var det ju trist att de inte gick till skrot.

Jag bjuder på din raljering med ett leende, eftersom jag var skyddsombud för tågpersonalen på den tiden och kämpade för bättre arbetsmiljö för oss som framförde fordonen i fråga och sannerligen var just arbetsmiljön helt urusel på Ybo5p-sidan mao helt kass så jag saknar dom inte idag, men just 888/900 blev trots allt räddade åt eftervärlden till din stora glädje.;-)

Det blev förstås mycket bättre arbetsmiljö när landsvägsbussarna tog över?

Eftersom landsvägsfordons livslängd är en bråkdel av spårfordons kan de lättare anpassas till nya krav på arbetsmiljö och tillgänglig. I Göteborg går det t.ex. fortfarande spårvagnar med högt insteg, medan alla bussar sedan länge har alla insteg låga.

Det är märkligt att den där historien inte stämmer med samtida källor. Det är även konstigt att styrelsens verksamhetsberättelse för Tjustbygdens Järnvägsförening 1982 ger en annan version.

Visst är det märkligt enligt min åsikt, jag har ett kvitto på erlagt belopp 1.500:- avseende YP 900 i ett försök att förhindra en skrotning. Ska försöka leta upp det i mina samlingar men det är ju över 40 år sedan och jag har sedan en tid rensat ut en hel del av mitt arkiv bl.a c:a 3.500 diabilder från 1970-talet. Anledningen är att gubben börjar bli gammal och jag vill rensa ut allting så att mina efterlevande inte behöver bekymra sig över detta.
Om nu olyckan med tåg 2154 ägde rum 81.11.02 så vill jag minnas att det var min Växjökollega Bertil(skägget)Johansson som framförde tåget. Jag körde båda vagnarna några veckor innan i de ordinarie tågen på str. Vö-Vk enligt en titt i mina gamla anteckningsböcker. Så nu undrar jag vart mina insatta pengar tagit vägen, det var ju en hel del personer inblandade i räddningen.
Palle i Vika.:-(

De sex med Björn Karlsson (från Täby och inte samma Karlsson som skrivit inläggen ovan) i spetsen pröjsade in pengar för att rädda 888 och 900, var du en av dem? Ref till artikel i Rx nedan. Isåfall kanske de 1500 kronorna hamnade där?

Roslagsexpressen 1982 (okänt nummer)
”En grupp om sex privatpersoner med Björn Karlsson i spetsen, har på eget initiativ och för egna medel köpt in de båda smalspåriga YP-motorvagnarna 888 och 900 som sedan i höstas stått avställda vid SJ huvudverkstad i Örebro.”

De sex med Björn Karlsson (från Täby och inte samma Karlsson som skrivit inläggen ovan) i spetsen pröjsade in pengar för att rädda 888 och 900, var du en av dem? Ref till artikel i Rx nedan. Isåfall kanske de 1500 kronorna hamnade där?

Roslagsexpressen 1982 (okänt nummer)
”En grupp om sex privatpersoner med Björn Karlsson i spetsen, har på eget initiativ och för egna medel köpt in de båda smalspåriga YP-motorvagnarna 888 och 900 som sedan i höstas stått avställda vid SJ huvudverkstad i Örebro.”

Ja LOK känner jag väl till, han var väldigt engagerad i att rädda Smalspåret när det var aktuellt och det är ju möjligt att jag fanns med på listan över personer som erlagt egna bidrag i försöken att rädda undan YP 900/888 från skrotning så får vi verkligen hoppas att mitt lilla bidrag gick till räddningen av dessa fordon då för drygt 40 år sedan.
En liten parentes vad gäller återställandet av YP 900 i verkstaden i Vk av TJF-medlemmar när vi påbörjade projektet med byte av ena sidans sidoplåt så erhöll vi stor hjälp av Alf(Affe) Westergren som drev Westergrens Mekaniska Verkstad i Västervik uppe vid Stora Alle`n, han var en riktig smed av den gamla typen som hade lärt sig att smida medan järnet är varmt av sin far som också var smed. Sedan vi övriga hade borrat bort svetspunkterna på den skadade plåten så att vi kunde avlägsna den så kom Affe ner till verkstaden och mätte upp nya sidostag till långväggen och for upp till sin verkstad och "krökte" till lämpliga längder och punktade fast dom i korgen med svetsen samtidigt som vi lyfte upp övre långsidan till lämplig höjd och fixerade väggen för att sedan fästa den nya plåten (Y6) från KVAB. Det blev ett perfekt jobb tack vare hans samarbete med oss övriga, ett stort tack till dig Affe däruppe ibland molnen där du nu finns. Palle i Vika.;-)

Tyvärr Palle, vi satte inte in några nya sidostag i YP 900 vid renoveringen efter krockskadan, vi rätade alla de gamla, med stor hjälp av en annan person än Affe, som tidigare jobbat även han inom svetseri osv, tror han hette Gustav eller nåt sådant, han lärde en av oss (Tomas Borum) att med värme och tålmodighet behövdes inte så mycket arbete, spänn klämjärn runt den intryckta stolpen, värm, och lyssna, så hör du när järnet vill tillbaka var hans kommentar och efter lite övning så funkade det klockrent, så inget av sidostagen längs långsidan är vare sig kapade eller bytta, möjligen vi bytte något i fronten. Knappt ens ett hammarslag gjordes och sidostagen på vagnen rätade sig så fint, så fint!!!!!

Minns Gustav som lärde Tomas, speciellt för han hade jobbat inom branschen minns inte vart dock, om han t o m hade varit i just Västervik??, men så fort nån av landsvägsbussarna startade (de stod på den tiden inne i gamla vagnhallen) så sprang han ut för han tålde inte längre dieselavgaserna, något han dock glömde bort, när vi startade YP 900 :-D

ATC(som var med vid renoveringen av vagnen)

Bra jobbat Palle! Vi är många i detta landet som är skyldiga dig ett tack för detta initiativ:)

Har åkt med denna trevliga rälsbuss x antal gånger och tänker på denna gärning varje gång..

TJF lånade ut nämnda rälsbuss till GHJ 2014-15, vilket gjorde att fordonstypen gjorde sin debut på Gotland. Långt efter att SJ tagit tillbaka sin sista beställning på dylika fordon (bl a ämnade för nämnda ö) och gjort om den till en beställning på normalspåriga elektriska Yoa2-motorvagnar (senare litt X9)

Här ankommer iallafall YP 900 Roma för första gången med resande i slutet av april 2015, några veckor innan den officiella invigningen av banutbyggnaden dit. Detta i samband med att GHJ deltog i "Tågsläppet" det året.

En av GHJ´s stöttepelare, Gösta "Jedda" H, beskådar här rälsbussens ankomst till Roma medan slutarbetet med bangården pågick. Till sin hjälp hade han fotografen, en inte fullt lika stor stöttepelare för aktuell förening. Eller? ;-)

/ L G

[image]

Helt underbar vinterbild, stort tack för den Jan-Anders!:)

Det tycks föreligga… interna skilda uppfattningar kring dessa fordon inom TJF. Typ. Men det kan vi lämna därhän, och i stället rikta in oss på frågeställningar jag förde fram i ett tidigare inlägg kring detta:

SJ skrotade alltså ett antal YBo-bussar i Västergötland och några till 1067 mm ombyggda d:o i Blekinge på 70-talet då förhoppningar om försäljningar till SL/ ”RB” och till Jordanien inte infriades. Och man räknade med att återstående smalspårig persontrafik -då bara i Småland- skulle upphöra tidigare än 1984, som det ju blev.

Därför avyttrade man så sent som 1982 (!) motorvagnarna YP 888 och YP 900 samt släpet UBFYP 1791 till (samma?) privatpersoner. Jag borde minnas detta utan stöd av varken ”Google” eller den analoga Rälsbussboken (SJK 92). Men….

YP 900 kom snabbt (typ) till TJF, medan de övriga fick ”mellanlanda” i Värmland och på NkLJ då de överläts (?) till ”Klarälvsbanans vänner” innan de hamnade åter i Småland (och även de till TJF) eftersom NkLJ var positiva till museitrafik -på andra banor än deras.

Och innan dess eller strax efter detta hade SJ bytt tillbaka ett par motorvagnar från SL/ ”RB”. Ingen långsiktig planering där inte….:-|

/ L G

Det tycks föreligga… interna skilda uppfattningar kring dessa fordon inom TJF. Typ. Men det kan vi lämna därhän, och i stället rikta in oss på frågeställningar jag förde fram i ett tidigare inlägg kring detta:

SJ skrotade alltså ett antal YBo-bussar i Västergötland och några till 1067 mm ombyggda d:o i Blekinge på 70-talet då förhoppningar om försäljningar till SL/ ”RB” och till Jordanien inte infriades. Och man räknade med att återstående smalspårig persontrafik -då bara i Småland- skulle upphöra tidigare än 1984, som det ju blev.

Därför avyttrade man så sent som 1982 (!) motorvagnarna YP 888 och YP 900 samt släpet UBFYP 1791 till (samma?) privatpersoner. Jag borde minnas detta utan stöd av varken ”Google” eller den analoga Rälsbussboken (SJK 92). Men….

YP 900 kom snabbt (typ) till TJF, medan de övriga fick ”mellanlanda” i Värmland och på NkLJ då de överläts (?) till ”Klarälvsbanans vänner” innan de hamnade åter i Småland (och även de till TJF) eftersom NkLJ var positiva till museitrafik -på andra banor än deras.

Och innan dess eller strax efter detta hade SJ bytt tillbaka ett par motorvagnar från SL/ ”RB”. Ingen långsiktig planering där inte….:-|

/ L G

Nu är själva frågan i frågeställningen en aning otydlig. Hur som helst så svängde pendeln en del på 1970-talet när det gäller tillgång och behov, främst i Småland.

För att börja norrut: RB/SL hade fler rälsbussfordon än de behövde. Nedläggning av Uppsala-Rimbo-Norrtälje med tillhörande trafikupplägg bidrog. De kunde som bekant "sälja" fordon till en inte helt okänd förening i Uppland och ändå ha fordon så dwt räckte och blev över. I början av 1980-talet fanns det flera rälsbussar kvar helt utan uppgift.

I Småland så var läget i början av 1970-talet ganska bra. Det blev inte direkt sämre av att trafiken på de båda kvarvarande sträckorna mellan Växjö och Hultsfred samt Hultsfred och Västervik slogs ihop 1975. Året efter hamnade alla kvarvarande fordon i Växjö för underhåll. Släpvagnsanvändningen försvann ungefär samtidigt och det fanns fem släp som inte användes, UBFYP 1791, 1793, 2125 och 2128 samt UBYP 2133. 1791 och 1793 användes i princip inte alls. 2125 och 2128 användes väldigt sporadiskt och 2133 så gott som inte alls förrän sommaren 1984. Släp fanns alltså i överskott, så att 1791, 2125 och 2128 kom att säljas är inte så konstigt.

Minst två rälsbussar skrotades på 1970-talet: 800 och 794. (Har inte någon litteratur tillgänglig och kan kolla om det var någon mer.) 801 var slopad men fick ersätta en annan vagn med större skador.

Problemen började egentligen 1981 när 888 och 900 fick svåra skador. Att köpa avställda vagnar från RB/SL som var billigare att få fart på var inte så långsökt. Minns jag rätt blev förfarandet samma när 804 brandskadades ett år senare.

YP 808, 881 och 886 kom till Småland 1982-1983, fortfarande fanns det färre rälsbussar än tio år tidigare och det räckte. Det räckte till och med efter att alla tåg började köras med dubbla rälsbussar av arbetsmiljöskäl.

1984 tillkom YP 883 och 897 för att klara resandeökningen den sista tiden efter nedläggningsbeslutet fram till nedläggningen 20 augusti.

Planeringen runt 1970 hade kunnat fungera för SJ om det inte blivit ett så stort fordonsbortfall på grund av olyckor.

Nu är själva frågan i frågeställningen en aning otydlig. Hur som helst så svängde pendeln en del på 1970-talet när det gäller tillgång och behov, främst i Småland.

För att börja norrut: RB/SL hade fler rälsbussfordon än de behövde. Nedläggning av Uppsala-Rimbo-Norrtälje med tillhörande trafikupplägg bidrog. De kunde som bekant "sälja" fordon till en inte helt okänd förening i Uppland och ändå ha fordon så dwt räckte och blev över. I början av 1980-talet fanns det flera rälsbussar kvar helt utan uppgift.

Upsala Ö - Rimbo lades ned 1967 och Rimbo - Norrtälje 1969. Anders Jansson har tagit upp det mesta i tråden om UBFYP 2112. Kvar blev 12 YP, 3 UBYP och 9 UBFYP som övertogs av SL/RB. Släpvagnsanvändningen upphörde liksom den i princip gjorde hos SJ i mitten av 1970-talet. Arne Hällqvist har skrivit en utmärkt artikel om Roslagsbanan i tidskriften Motorvagnen.

I Småland så var läget i början av 1970-talet ganska bra. Det blev inte direkt sämre av att trafiken på de båda kvarvarande sträckorna mellan Växjö och Hultsfred samt Hultsfred och Västervik slogs ihop 1975. Året efter hamnade alla kvarvarande fordon i Växjö för underhåll. Släpvagnsanvändningen försvann ungefär samtidigt och det fanns fem släp som inte användes, UBFYP 1791, 1793, 2125 och 2128 samt UBYP 2133. 1791 och 1793 användes i princip inte alls. 2125 och 2128 användes väldigt sporadiskt och 2133 så gott som inte alls förrän sommaren 1984. Släp fanns alltså i överskott, så att 1791, 2125 och 2128 kom att säljas är inte så konstigt.

Den sista UBFYP-turen, Växjö - Åseda, upphörde sommaren 1977. UBYP 2133 gick mest i skoltåget Västervik - Ankarsrum men inte efter våren 1978. Fyra av fem släp höll på att säljas redan 1978 men man kom på att det var säkrast att behålla dem. Framför allt 2125 och 2133 kom till användning några gånger i samband med gruppresor (eventuellt med cykeltransporter).

Minst två rälsbussar skrotades på 1970-talet: 800 och 794. (Har inte någon litteratur tillgänglig och kan kolla om det var någon mer.) 801 var slopad men fick ersätta en annan vagn med större skador.

Avregistreringar (skrotning genomfördes i regel inom något år):
889 (Växjö) 1970
789 (Växjö) 1972
792 (Västervik) 1973, disponerades sedan sommaren 1972 av banavdelningen vid breddningen Kalmar - Sandbäckshult - Stubbemåla
790 (Växjö) 1974
800 (Växjö) 1976
801 (Växjö) 1976, åter 1977
794 (Växjö) 1977
804 (Växjö) 1983, såld Klarälvsbanans Vänner 1983
1800 (Växjö) 1972
1801 (Växjö) 1972
1791 (Växjö) 1982, såld Björn Karlsson, Täby 1982
2125 (Växjö) 1983, såld SJM (SkLJ) 1983
2128 (Växjö) 1983, såld VÖJF (WFJ) 1983

Efter att de bästa fordonen (fyra YBo5p, en UBFo3yp och tre UBFo4yp) flyttats från Kalmar till Växjö 1968 (och ett par gått åt andra hållet) kvarstod respektive fem plus två plus en i Kalmar. De skrotades i Vislanda 1971 - 1972. Växjös 791 och 809 som tillsammans med 900 och 921 kommit från Skara 1967 flyttades till Rimbo 1968. UBo3yp 2133 utlånades från Kalmar till Västervik i september 1967 och omplacerades 1968.

Problemen började egentligen 1981 när 888 och 900 fick svåra skador. Att köpa avställda vagnar från RB/SL som var billigare att få fart på var inte så långsökt. Minns jag rätt blev förfarandet samma när 804 brandskadades ett år senare.

YP 808, 881 och 886 kom till Småland 1982-1983, fortfarande fanns det färre rälsbussar än tio år tidigare och det räckte. Det räckte till och med efter att alla tåg började köras med dubbla rälsbussar av arbetsmiljöskäl.

881 återinregistrerades 1981-06-01, 808 och 886 1982-03-15. Dubbla rälsbussar infördes senhösten 1983.

1984 tillkom YP 883 och 897 för att klara resandeökningen den sista tiden efter nedläggningsbeslutet fram till nedläggningen 20 augusti.

883 återinregistrerades 1984-04-01. 897 verkar ha glömts bort...

Planeringen runt 1970 hade kunnat fungera för SJ om det inte blivit ett så stort fordonsbortfall på grund av olyckor.

Ja. 792 var den enda YP som inte var skadad. Å andra sidan var den nog sämst av de som fanns kvar (i trafik) i Småland, men bättre än de sista kvarvarande i Kalmar.

Källor: boken Svenska rälsbussar, tidskrifterna Tåg och Ånghwisslan.

Planeringen runt 1970 hade kunnat fungera för SJ om det inte blivit ett så stort fordonsbortfall på grund av olyckor.

Å andra sidan är det kanske inte så smart att planera för att inga olyckor får inträffa.

Å tredje sidan var väl planeringen väldigt kortsiktig.

Planeringen runt 1970 hade kunnat fungera för SJ om det inte blivit ett så stort fordonsbortfall på grund av olyckor.

Å andra sidan är det kanske inte så smart att planera för att inga olyckor får inträffa.

Hade inte begagnatmarknaden i Uppland öppnat upp så är det inte helt otänkbart att SJ reparerat istället för att slopa i en del fall. 888 och 900 gick ju bevisligen att få fart på. 804 finns kvar även den och hade inte varit omöjlig att få fart på igen 1983 om viljan funnits.

Å tredje sidan var väl planeringen väldigt kortsiktig.

Ska man vara riktig krass så var väl planeringen kring YP-serien aldrig riktigt i fas med verkligheten. Delar av beställningen ändrades ju till det som blev X9. Fem beställda YFo5p skulle ändrats till tre men blev fyra.

Roligt att läsa hur många det är som mins inköp och renoveringen av Yp 900. Det är rätt som Björn Karlsson skriver i inlägget att det som finns i föreningens arkiv stämmer, men det är också så att det är som Palle skriver och Fredrik L att det fanns vid den tiden medlemmar som satsade egna pengar för att kunna köpa Yp 900 snabbare än vad vi fick pengar från kommunen. Vad det gäller beställning av sidoplåtar till Yp 900 så gjordes det aldrig utan dom fick vi av Malte L. i Kalmar som dom hade på verkstaden och bar låg och tog plats, så Palle och undertecknad var och hämtade dom i Kalmar. Tomas B, Palle, Undertecknad, Lasse Linden började en helg att montera ner innerväggarna så vi kunde dels se skadan och komma åt ytterväggarna, där vi sedan började borra bort nitarna för att kunna ta bort skadade plåtar och inte förstöra balkarna och stolpar. Vi fick sedan tips och råd hur vi skulle gå tillväga med sidostålparna av Westergrens Mek. Verkstad i Västervik av Affe Westergren i egen hög person, som tillverkade nya stolpar till vagnen och hjälpte oss med att montera dom även första sidoplåten inne på spår 4 i vagnhallen i Västervik. Det skulle vara roligt att veta vem du ATC är så du får gärna ringa mej på 073-3836424.
Mvh
Anders Henriksson vice Ordf. i TJF

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

SJ YP 900 i Spångenäs 1978 (Fordon: motorvagnar / dressiner)