Fordon i Ådalsliden - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

[image]
Vad är det för identitet och proveniens på fordonet bakom ångloket i Ådalsliden? Någon som kan det?
Jag kunde inte hitta varken läsbar ramstans eller tydbar tillverkskylt på vagnen, de detaljerna var tämligen rostiga. Tillverkarskylten kan vara nån tysk sort, men jag kände egentligen inte igen den.
Visst har det väl stått någon form av tvåaxlig tjänstevagn/gammal personvagn i Ådalsliden också tidigare?
Loket var väl tänkt ett tag att det skulle hamna hos närliggande Richards traktormuseum, men där står ett annat lok.

Det är E 1239, vagnen vet jag dock inte.

[image]
E 1239, Ådalsliden 2011-03-26.

Vagnen är en Gu ur serien 42810 - 43109 tillverkad av Wagen und Maschinenbau Bautzen för SJ år 1944. Närmare än så kommer jag inte.

Den tredje G-serien från Bautzen
Berra

Vagnen är en Gu ur serien 42810 - 43109 tillverkad av Wagen und Maschinenbau Bautzen för SJ år 1944. Närmare än så kommer jag inte.

Det är ju en bra början. Den borde ha hamnat i Ådalsliden på den tiden som Tåg rapporterade om försäljningar och motsvarande, men där har jag inte hittat nått om den.

Ändå intressant att ett företag i sydöstra Tyskland hade kapacitet och möjlighet att 1944 tillverka godsvagnar för SJ när 2:a världskriget hade gått in i ett nytt skede och Tyskland var på väg in i ett tvåfrontskrig.

Ändå intressant att ett företag i sydöstra Tyskland hade kapacitet och möjlighet att 1944 tillverka godsvagnar för SJ när 2:a världskriget hade gått in i ett nytt skede och Tyskland var på väg in i ett tvåfrontskrig.

Antagligen tagna ur löpande produktion för dåvarande DR. Tyskland måste ju leverera för att utjämna det svenska exportöverskottet.

Vad är det för identitet och proveniens på fordonet bakom ångloket i Ådalsliden? Någon som kan det?
Jag kunde inte hitta varken läsbar ramstans eller tydbar tillverkskylt på vagnen, de detaljerna var tämligen rostiga. Tillverkarskylten kan vara nån tysk sort, men jag kände egentligen inte igen den.
Visst har det väl stått någon form av tvåaxlig tjänstevagn/gammal personvagn i Ådalsliden också tidigare?
Loket var väl tänkt ett tag att det skulle hamna hos närliggande Richards traktormuseum, men där står ett annat lok.

Vagnen är Gbls 156 3357-7 och kom dit på 1980 talet när nämnd personvagn (ursprungligen 2169) - tjänstevagn blev ombyggd till turistbyrå. Minnet säger att det var den senare delen av 1980 talet.
Jag tror att 2169 försvann (skrotad?) när turistbyrån avvecklades (sent 1990 tal/ tidigt 2000 tal?).
I samband med försäljning av stationshuset i Ådalsliden 2005-2006 var avsikten att loket skulle flyttas och deponeras på Richard´s traktor och maskin museum i Helgum. Den nye ägaren till Ådalslidens stationshus önskade dock att loket skulle ingå i köpet av stationshuset och tomt.
Lösningen blev att ägaren till stationshuset övertog loket E 1239 2005/2006. OKBv avyttrade samtidigt sitt lok E 1327 till Järnvägsmuseet som i sin tur sålde loket till Richard´s Traktor & Maskinmuseum i Helgum.
Loket har sedan dess varit uppställt där.
[image]
156 3357-7 Gbls Ådalsliden 1989 foto Kaj Grönqvist

Visst har det väl stått någon form av tvåaxlig tjänstevagn/gammal personvagn i Ådalsliden också

Vagnen är Gbls 156 3357-7 och kom dit på 1980 talet när nämnd personvagn (ursprungligen 2169) - tjänstevagn blev ombyggd till turistbyrå. Minnet säger att det var den senare delen av 1980 talet.
Jag tror att 2169 försvann (skrotad?) när turistbyrån avvecklades (sent 1990 tal/ tidigt 2000 tal?).

Loket har sedan dess varit uppställt där.

Det kan vara den tjänstevagn som finns uppställd på Näsåkers camping.

http://www.nasakerscamping.se/101717362?i=75121632

Vagnen är Gbls 156 3357-7 och kom dit på 1980 talet när nämnd personvagn (ursprungligen 2169) - tjänstevagn blev ombyggd till turistbyrå. Minnet säger att det var den senare delen av 1980 talet.

I så fall är det f.d. Gu 42934.

Vagnen är Gbls 156 3357-7 och kom dit på 1980 talet när nämnd personvagn (ursprungligen 2169) - tjänstevagn blev ombyggd till turistbyrå. Minnet säger att det var den senare delen av 1980 talet.

I så fall är det f.d. Gu 42934.

Och landskoden för SJ/Sverige var 72, så numret bör åtminstone var xx-74-156 3357-7. Sen bör väl xx vara 20 eller 21, men nu har jag inte mitt braiga beräkningsprogam nära mig för att kolla om 21 eller 20 stämmer med kontrollsiffra 7. Jag har fortfarande inte fattat hur man tänkte förr med att ha kontrollsiffra på kortversioner av UIC-numren. Ungefär som personnumret sista kontrollsiffra inte stämmer när man lägger till 19 eller 20 i personnummer, som ju numera blivit väldigt populärt.

21 74 156 3 357-7

21 74 156 3 357-7

Stämmer! Här kommer dessutom bildbevis från 1989 när vagnen hade kvar sin skylt
[image]

Vagnen har alltså varit felmärkt. Längd över buffertar är för alla Bautzenvagnar 12100 mm.
Men "standard-G" är 12300 mm långa.
Påminner mig om när Malmbanans vänner märkte om sin tyskbyggda "tvättvagn", den var märkt med axelavstånd 4,3 m. Men tyska A2 (G10 hos Västtyska DB), hade 4,5 m. Kontrollmätning visade mycket riktigt 4,5 m.
Berra

Vagnen har alltså varit felmärkt. Längd över buffertar är för alla Bautzenvagnar 12100 mm.
Men "standard-G" är 12300 mm långa.
Påminner mig om när Malmbanans vänner märkte om sin tyskbyggda "tvättvagn", den var märkt med axelavstånd 4,3 m. Men tyska A2 (G10 hos Västtyska DB), hade 4,5 m. Kontrollmätning visade mycket riktigt 4,5 m.
Berra

Kan ju nämna att vi i MBV aldrig har märkt om tvättvagnen. Den märkningen den har haft hos oss är densamma som när vi tog hand om den från SJ.

Men då!
Den info jag fick från BP var att ni fått ett extra jobb: att märka om den!
Berra

Är det den vagnen som heter/är märkt MBV 02:08 i BPs pärlserier?

Vagnen är Gbls 156 3357-7 och kom dit på 1980 talet när nämnd personvagn (ursprungligen 2169) - tjänstevagn blev ombyggd till turistbyrå. Minnet säger att det var den senare delen av 1980 talet.

I så fall är det f.d. Gu 42934.

Och landskoden för SJ/Sverige var 72, så numret bör åtminstone var xx-74-156 3357-7. Sen bör väl xx vara 20 eller 21, men nu har jag inte mitt braiga beräkningsprogam nära mig för att kolla om 21 eller 20 stämmer med kontrollsiffra 7. Jag har fortfarande inte fattat hur man tänkte förr med att ha kontrollsiffra på kortversioner av UIC-numren. Ungefär som personnumret sista kontrollsiffra inte stämmer när man lägger till 19 eller 20 i personnummer, som ju numera blivit väldigt populärt.

Det är inte bara populärt utan det ska vara så enligt lag, såvida det inte är obehövligt. Dock ingår inte dessa vid beräkningen av kontrollsiffran.

Det är inte bara populärt utan det ska vara så enligt lag, såvida det inte är obehövligt. Dock ingår inte dessa vid beräkningen av kontrollsiffran.

Inte en järnvägshistorisk, men väl historisk följdfråga:
- När infördes den lagen?

/TKO

Q

Det är inte bara populärt utan det ska vara så enligt lag, såvida det inte är obehövligt. Dock ingår inte dessa vid beräkningen av kontrollsiffran.

Inte en järnvägshistorisk, men väl historisk följdfråga:
- När infördes den lagen?

/TKO

Är också nyfiken på den lagen. Jag har frågat Region Värmland när nya personnummer infördes, och de visste inget. Har då också plustecknet upphört i de som haft personnr riktigt länge?

Q

Det är inte bara populärt utan det ska vara så enligt lag, såvida det inte är obehövligt. Dock ingår inte dessa vid beräkningen av kontrollsiffran.

Inte en järnvägshistorisk, men väl historisk följdfråga:
- När infördes den lagen?

/TKO

Är också nyfiken på den lagen. Jag har frågat Region Värmland när nya personnummer infördes, och de visste inget. Har då också plustecknet upphört i de som haft personnr riktigt länge?

Tilläggsfråga.
1948 fick jag personnummer där de tre siffrorna efter bindestrecket var detsamma som min far fick samt en broder född i början på 1948 fick. Däremot en broder född 1943 fick ett helt annat nummer.
Tilldelningen av födelsenumren skedde tydligen länsvis och tydligen delvis familjevis. Vi bodde 1948 i Köping och de tre siffrorna indikerar var man bodde eller föddes när man tilldelades numret. Följaktligen har jag några gånger tillfrågats om jag är född i Västmanland. Förvåning har uppstått tills dess jag upplyst att tilldelningen av siffrorna skedde 1948 och ej beroende av var man var född utan var man då var bosatt

Q

Det är inte bara populärt utan det ska vara så enligt lag, såvida det inte är obehövligt. Dock ingår inte dessa vid beräkningen av kontrollsiffran.

Inte en järnvägshistorisk, men väl historisk följdfråga:
- När infördes den lagen?

/TKO

Är också nyfiken på den lagen. Jag har frågat Region Värmland när nya personnummer infördes, och de visste inget. Har då också plustecknet upphört i de som haft personnr riktigt länge?

Tilläggsfråga.
1948 fick jag personnummer där de tre siffrorna efter bindestrecket var detsamma som min far fick samt en broder född i början på 1948 fick. Däremot en broder född 1943 fick ett helt annat nummer.
Tilldelningen av födelsenumren skedde tydligen länsvis och tydligen delvis familjevis. Vi bodde 1948 i Köping och de tre siffrorna indikerar var man bodde eller föddes när man tilldelades numret. Följaktligen har jag några gånger tillfrågats om jag är född i Västmanland. Förvåning har uppstått tills dess jag upplyst att tilldelningen av siffrorna skedde 1948 och ej beroende av var man var född utan var man då var bosatt

En liten precisering. De två första siffrorna efter strecket var geografiskt relaterade, den tredje var/är sedan ett ordningstal som dessutom är så beskaffat att män får udda siffra, kvinnor jämn. Det sistnämnda gäller fortfarande, men den strikta geografiska indelningen försvann på 1990-talet.

(min far bodde 1948 i Oskarshamn och fick därför 29 som inledande siffror, det har förekommit att han blivit tagen för född där)

Q

Det är inte bara populärt utan det ska vara så enligt lag, såvida det inte är obehövligt. Dock ingår inte dessa vid beräkningen av kontrollsiffran.

Inte en järnvägshistorisk, men väl historisk följdfråga:
- När infördes den lagen?

/TKO

Är också nyfiken på den lagen. Jag har frågat Region Värmland när nya personnummer infördes, och de visste inget. Har då också plustecknet upphört i de som haft personnr riktigt länge?

Tilläggsfråga.
1948 fick jag personnummer där de tre siffrorna efter bindestrecket var detsamma som min far fick samt en broder född i början på 1948 fick. Däremot en broder född 1943 fick ett helt annat nummer.
Tilldelningen av födelsenumren skedde tydligen länsvis och tydligen delvis familjevis. Vi bodde 1948 i Köping och de tre siffrorna indikerar var man bodde eller föddes när man tilldelades numret. Följaktligen har jag några gånger tillfrågats om jag är född i Västmanland. Förvåning har uppstått tills dess jag upplyst att tilldelningen av siffrorna skedde 1948 och ej beroende av var man var född utan var man då var bosatt

En liten precisering. De två första siffrorna efter strecket var geografiskt relaterade, den tredje var/är sedan ett ordningstal som dessutom är så beskaffat att män får udda siffra, kvinnor jämn. Det sistnämnda gäller fortfarande, men den strikta geografiska indelningen försvann på 1990-talet.

(min far bodde 1948 i Oskarshamn och fick därför 29 som inledande siffror, det har förekommit att han blivit tagen för född där)

Dessutom var det inte var man var född utan var föräldrarna var skrivna. En bekants dotter är född i Blekinge 1976 men personnumret är ett Stockholmsnummer då föräldrarna var skrivna i Enskede.

En annan sak är väl att jag har sett att istället för 20yymmdd-xxxx kan man notera dessa med yymmdd+xxxx. Troligen en övergångsregel för att klara begränsade inmatningsfält.

En annan sak är väl att jag har sett att istället för 20yymmdd-xxxx kan man notera dessa med yymmdd+xxxx. Troligen en övergångsregel för att klara begränsade inmatningsfält.

Nej, plustecknet används från och med det år då personen fyller 100 år, och det är ingen övergångsregel utan en grundregel i folkbokföringslagen. Att använda plustecken för någon som är född på 2000-talet måste vara fel!

En annan sak är väl att jag har sett att istället för 20yymmdd-xxxx kan man notera dessa med yymmdd+xxxx. Troligen en övergångsregel för att klara begränsade inmatningsfält.

Nej, plustecknet används från och med det år då personen fyller 100 år, och det är ingen övergångsregel utan en grundregel i folkbokföringslagen. Att använda plustecken för någon som är född på 2000-talet måste vara fel!

2000bc?

Tack. Jag hade sett det någonstans men insåg inte riktigt varför. Det mest positiva med att bli 100år är att man får ett plustecken i personnumret?

Det är väl positivt att man får ett plus, och inte ett minus :-D
Berra

En annan sak är väl att jag har sett att istället för 20yymmdd-xxxx kan man notera dessa med yymmdd+xxxx. Troligen en övergångsregel för att klara begränsade inmatningsfält.

Nej, plustecknet används från och med det år då personen fyller 100 år, och det är ingen övergångsregel utan en grundregel i folkbokföringslagen. Att använda plustecken för någon som är född på 2000-talet måste vara fel!

Kan bara bekräfta att det används för personer födda för över 100 år sedan. Har stött på fenomenet en del när jag beställt bouppteckningar och annat i min släktforskning.

Personnummer infördes den 1 januari 1947 och födelsenumret grundades på var man då var mantalsskriven, vilket var där man var kyrkobokförd den 1 november 1946. Därefter grundades det på födelseorten vilket normalt är där modern är kyrkobokförd vid födelsen. Orsaken till att födelsenumren var länsvis fördelade var densamma som till att bilars registreringsnummer hade en länsbokstav, d.v.s. det var länsstyrelserna som förde registren. Med införandet av centrala register blev detta onödigt.

Personnummer infördes den 1 januari 1947 och födelsenumret grundades på var man då var mantalsskriven, vilket var där man var kyrkobokförd den 1 november 1946. Därefter grundades det på födelseorten vilket normalt är där modern är kyrkobokförd vid födelsen. Orsaken till att födelsenumren var länsvis fördelade var densamma som till att bilars registreringsnummer hade en länsbokstav, d.v.s. det var länsstyrelserna som förde registren. Med införandet av centrala register blev detta onödigt.

En ytterligare anledning till att den 'geografiska fördelningen' av personnummer upphörde var att det tidigare var lätt att se om en person var född utomlands. Det ansågs med tiden inte vara lämpligt.

/TKO

Personnummer infördes den 1 januari 1947 och födelsenumret grundades på var man då var mantalsskriven, vilket var där man var kyrkobokförd den 1 november 1946. Därefter grundades det på födelseorten vilket normalt är där modern är kyrkobokförd vid födelsen. Orsaken till att födelsenumren var länsvis fördelade var densamma som till att bilars registreringsnummer hade en länsbokstav, d.v.s. det var länsstyrelserna som förde registren. Med införandet av centrala register blev detta onödigt.

En ytterligare anledning till att den 'geografiska fördelningen' av personnummer upphörde var att det tidigare var lätt att se om en person var född utomlands. Det ansågs med tiden inte vara lämpligt.

/TKO

Du menar att de styrande i Sverige var så chauvinistiska att de ansåg det skamligt att inte vara född i Sverige? F.ö. var det så att de numren även kunde användas för födda i Sverige om ordinarie nummer tog slut för något datum.

Personnummer infördes den 1 januari 1947 och födelsenumret grundades på var man då var mantalsskriven, vilket var där man var kyrkobokförd den 1 november 1946. Därefter grundades det på födelseorten vilket normalt är där modern är kyrkobokförd vid födelsen. Orsaken till att födelsenumren var länsvis fördelade var densamma som till att bilars registreringsnummer hade en länsbokstav, d.v.s. det var länsstyrelserna som förde registren. Med införandet av centrala register blev detta onödigt.

En ytterligare anledning till att den 'geografiska fördelningen' av personnummer upphörde var att det tidigare var lätt att se om en person var född utomlands. Det ansågs med tiden inte vara lämpligt.

/TKO

Du menar att de styrande i Sverige var så chauvinistiska att de ansåg det skamligt att inte vara född i Sverige? F.ö. var det så att de numren även kunde användas för födda i Sverige om ordinarie nummer tog slut för något datum.

Från tidigare länkad sida: "Därmed försvann också möjligheten att se var någonstans en person var född och orsaken (från politikerna) till ändringen var främst att invandrare hade kunnat urskiljas, vilket nu inte längre ansågs passande."

I sammanhanget kan nämnas att hade det funnits lite bättre politisk vidsynthet hade medborgarskap framgått på våra körkort och vi hade kunna åka inom Schengen enbart medförande svenskt körkort. Det ansågs dock som utpekande mot de som inte var svenska medborgare att det av deras körkort skulle framgå att de saknade svenskt medborgarskap.

Q

Det är inte bara populärt utan det ska vara så enligt lag, såvida det inte är obehövligt. Dock ingår inte dessa vid beräkningen av kontrollsiffran.

Inte en järnvägshistorisk, men väl historisk följdfråga:
- När infördes den lagen?

/TKO

Är också nyfiken på den lagen. Jag har frågat Region Värmland när nya personnummer infördes, och de visste inget. Har då också plustecknet upphört i de som haft personnr riktigt länge?

Här är saken väl genomlyst, även vad gäller hur kontrollsiffran beräknas:

Personnumrens historik

Vi är väääldigt lååångt från UIC-nummer... Men, kontrollsiffran i slutet fungerar ju likadant...
1947 bodde jag i Boden. Jag är även född (några år tidigare) i Boden. Min far var född i Luleå, men bodde då i Boden. Jag har ett födelsenummer 89X (X:et avser en udda siffra, eftersom jag är av manskön), min far exakt samma. Om det har betydelse vet jag inte, men förmodligen är det så. Min syrra 89W (siffran "före" min, en jämn siffra eftersom hon är av kvinnokön). Min mor fick aldrig personnummer, eftersom hon dog 1945.
De kvinnor jag levt ihop med, nåja, är från Närke. Deras f-nummer börjar på 67x.
Jag var löneredovisare under några år på 70-talet; jag kan berätta hur tokigt det kunde bli ibland när SKATTEMYNDIGHETEN hade schabblat med personnummer - och själva hade TVÅ olika personnummer för en och samma person. Jodå, det finns kontrollsiffra - men om två siffror, med EN siffra emellan, BYTER PLATS - då hjälper inte kontrollsiffra!
Berra

För att komma kanske ääännnu lääängre från UIC-numreringen - men ändå hålla oss till "tåg":

I DDR utvecklade någon matematiker, samtidigt som UIC-numreringen infördes, ett liknande system för kommunala organ i DDR. Säg, tunnelbanan och spårvagnarna i Berlin - som båda underhölls av DR:s huvudverkstad i Niederschöneweide i Berlin (sedan Berlins ursprungliga huvudverkstad för exempelvis spårvagnar hamnat i Västberlin på Ufergasse), i DDR behövde man hitta en annan verkstad - nämligen DR:s huvudverkstad för S-Bahn! Där nybyggde man många spårvagnar för hela DDR, med återanvändning av allehanda, mest elektriska, detaljer. Men hur skilja ut tunnelbanevagnar och spårvagnar från S-Bahn i nummersystemet?

Min källa är boken om Berlins S-bahn (titeln är så lååång, så jag avstår från att redogöra för den) från Eisenbahnkurier Verlag, Freiburg, 2007.

Fordonsnumren såg likadana ut: säg, 123 456. Till det tillkommer kontrollsiffran.

MEN - de räknades ut på ett helt annorlunda sätt.

På UIC-maner, eller om man så vill, på Skattemyndighetens sätt, multiplicerades de sifforna enligt följande:
Nr 1 2 3 4 5 6
ggr 1 2 1 2 1 2
vilket blir:
1 4 3 8 5 12 .
12 summeras till: 3 .

På UIC-maner - eller Skatteverkets - blir summan 1+4+3+8+5+3 : 24
Kontrollsiffran blir 6 - eftersom det är den siffra "som fattas" till nästa högre tiotal.
123 456-6 !

Men i DDR räknades kontrollsiffran (inte järnvägsfordon, alltså) ut på ett annat vis:

nr 1 2 3 4 5 6
ggr 1 5 7 8 4 2
vilket blir:
1 10 21 32 20 12
Alla summorna adderades: 1+10+21+32+20+12 = 84
Från summan - 84 - dras 4 ifrån. Det blir 80.
Den näst högre summa som är delbar med 9, är 81 (9 ggr 9: 81).
Kontrollsiffran är den näst högre skillnaden mellan 80 och 81 : 81: dvs 1 !
Dvs 123 456-1 .

Det var väl enkelt, eller hur?

Det borde både UIC och Skatteverket anamma!

Reservationer för min bristande intelligens i sammanhanget..

Berra

För att komma kanske ääännnu lääängre från UIC-numreringen - men ändå hålla oss till "tåg":

I DDR utvecklade någon matematiker, samtidigt som UIC-numreringen infördes, ett liknande system för kommunala organ i DDR. Säg, tunnelbanan och spårvagnarna i Berlin - som båda underhölls av DR:s huvudverkstad i Niederschöneweide i Berlin (sedan Berlins ursprungliga huvudverkstad för exempelvis spårvagnar hamnat i Västberlin på Ufergasse), i DDR behövde man hitta en annan verkstad - nämligen DR:s huvudverkstad för S-Bahn! Där nybyggde man många spårvagnar för hela DDR, med återanvändning av allehanda, mest elektriska, detaljer. Men hur skilja ut tunnelbanevagnar och spårvagnar från S-Bahn i nummersystemet?

Min källa är boken om Berlins S-bahn (titeln är så lååång, så jag avstår från att redogöra för den) från Eisenbahnkurier Verlag, Freiburg, 2007.

Fordonsnumren såg likadana ut: säg, 123 456. Till det tillkommer kontrollsiffran.

MEN - de räknades ut på ett helt annorlunda sätt.

På UIC-maner, eller om man så vill, på Skattemyndighetens sätt, multiplicerades de sifforna enligt följande:
Nr 1 2 3 4 5 6
ggr 1 2 1 2 1 2
vilket blir:
1 4 3 8 5 12 .
12 summeras till: 3 .

På UIC-maner - eller Skatteverkets - blir summan 1+4+3+8+5+3 : 24
Kontrollsiffran blir 6 - eftersom det är den siffra "som fattas" till nästa högre tiotal.
123 456-6 !

Men i DDR räknades kontrollsiffran (inte järnvägsfordon, alltså) ut på ett annat vis:

nr 1 2 3 4 5 6
ggr 1 5 7 8 4 2
vilket blir:
1 10 21 32 20 12
Alla summorna adderades: 1+10+21+32+20+12 = 84
Från summan - 84 - dras 4 ifrån. Det blir 80.
Den näst högre summa som är delbar med 9, är 81 (9 ggr 9: 81).
Kontrollsiffran är den näst högre skillnaden mellan 80 och 81 : 81: dvs 1 !
Dvs 123 456-1 .

Det var väl enkelt, eller hur?

Det borde både UIC och Skatteverket anamma!

Enda skillnaden mot Skatteverkets nuvarande system är att i DDR-systemet kan siffran 9 aldrig bli aktuell som kontrollsiffra.

Jag säger emot dig - jag ÄR inte matematiker: men hittar det östtyska systemet inte sådana fel, som UIC/Skatteverket missar: varannan siffra fel?
Bera

Q

Det är inte bara populärt utan det ska vara så enligt lag, såvida det inte är obehövligt. Dock ingår inte dessa vid beräkningen av kontrollsiffran.

Inte en järnvägshistorisk, men väl historisk följdfråga:
- När infördes den lagen?

/TKO

2009, genom SFS 2009:272 (sista stycket nedan)
"Födelsetiden anges med sex siffror, två för året, två för månaden och två för dagen i nu nämnd ordning. Födelsenumret består av tre siffror och är udda för män och jämnt för kvinnor. Mellan födelsetiden och födelsenumret sätts ett bindestreck som byts mot ett plustecken det år en person fyller 100 år.

...

Om det inte är obehövligt ska födelsetiden i personnumret lagras med åtta siffror i register som förs med hjälp av automatisk databehandling; fyra för året, två för månaden och två för dagen."

Det är således inte så att personnumret innehåller 12 siffror, däremot ska personnumrets egentliga 10 siffror alltid kompletteras med ytterligare två vid datalagring.

Bestämmelsen infördes redan den 1 januari 1998 (se proposition 1997/98:9 och SFS 1997:989), 2009 års ändring var bara språklig och redaktionell och innebar ingen ändring i sak. / GNl

Vagnen är Gbls 156 3357-7 och kom dit på 1980 talet när nämnd personvagn (ursprungligen 2169) - tjänstevagn blev ombyggd till turistbyrå. Minnet säger att det var den senare delen av 1980 talet.

I så fall är det f.d. Gu 42934.

Och landskoden för SJ/Sverige var 72, så numret bör åtminstone var xx-74-156 3357-7. Sen bör väl xx vara 20 eller 21, men nu har jag inte mitt braiga beräkningsprogam nära mig för att kolla om 21 eller 20 stämmer med kontrollsiffra 7. Jag har fortfarande inte fattat hur man tänkte förr med att ha kontrollsiffra på kortversioner av UIC-numren.

Upp på spåret igen!

7-siffriga vagnsnummer ska väl helt enkelt inte anges med kontrollsiffra?

På bilden i Connys inlägg kan man ju ana att layouten luras lite.

Kontrollsiffran 7 på vagnen i exemplet hör ju hemma i det 12-siffriga vagnsnumret.

Förfarandet för hur kontrollsiffran beräknas brukar kallas Luhn-algoritmen.

Ett enkelt kontrollprogram finns t ex här: https://planetcalc.com/2464/

Speciellt med EVN-numren så blir det ibland "spännande" med kortformer:
000 0001 är ju minst två olika svenska fordon.
000 0001-5 resp. 000 0001-9 gör det ju lite tydligare.
95 74 000 0001-5 resp. 91 74 000 0001-9 skiljer dem ju helt åt med olika kategorier.

Sen har vi också 000 0001-8, som faktiskt kan rulla ungefär på samma ställe som 000 0001-9.

Svaren på vilka fordon det är skriver jag i nästa inlägg. För ni kan inte enkelt söka på dem i TS sökfunktion, för det behövs alla 12 siffror. :-)

91 74 000 0001-9 SSRT Rc6 1323, som på fordonet skrivs 91740000001-9
92 74 000 0001-8 LKAB T46 1
95 74 000 0001-5 fd SJ ELRBp 3823

Visst var det väl så, i alla fall i Sverige, att i gamla UIC-system kunde inte två fordon ha samma siffra 5-11? Så då kunde man inte blanda ihop två fordon med eftersom de inte kunde ha samma kortform av numret?

91 74 000 0001-9 SSRT Rc6 1323, som på fordonet skrivs 91740000001-9
92 74 000 0001-8 LKAB T46 1
95 74 000 0001-5 fd SJ ELRBp 3823

Visst var det väl så, i alla fall i Sverige, att i gamla UIC-system kunde inte två fordon ha samma siffra 5-11? Så då kunde man inte blanda ihop två fordon med eftersom de inte kunde ha samma kortform av numret?

Egentligen vet jag inte, men jag antar att de 7-siffriga numren för godsvagnar var unika.

Däremot fanns och finns ju massor av dubbletter när det gäller lok, motorvagnar och personvagnar. Men dessa särskiljs ju vid behov med hjälp av sina typbeteckningar.

91 74 000 0001-9 SSRT Rc6 1323, som på fordonet skrivs 91740000001-9
92 74 000 0001-8 LKAB T46 1
95 74 000 0001-5 fd SJ ELRBp 3823

Visst var det väl så, i alla fall i Sverige, att i gamla UIC-system kunde inte två fordon ha samma siffra 5-11? Så då kunde man inte blanda ihop två fordon med eftersom de inte kunde ha samma kortform av numret?

Nej, i Sverige har det nog aldrig förekommit, däremot har man "återvunnit" nummer .
SJ/TGOJ/NBJ kom aldrig upp i den mängden vagnar .
Sedan så har jag observerat att på vagnlistor och dyl skriver man bara dom sju sista siffrorna på 74 registerarde vagnar så det kan ha blivit en datateknisk anledning till det också.
Siffra 5-7 är litteran, 8 typnumret 9-11 löpnummer
Så du kan ju ha teorin ha 9990 vagnar med samma littera ,med olika nummer 8-11 sedan så ändrar man siffra 7 så får man 9990 vagnar till med samma littera.
Konstig nog så har man ändrat siffran 7 på vissa vagnstyper, Lnps är väl vanligast som man kan se idag men det beror inte på att man har mer än 9990 vagnar utan man började serien på 412 9 sedan slog man i taket , och fortsatte med 413 1

Tyskland däremot , speciellt tankvagnar då större delen av Europas flotta är registrerad där , då ändrar man bara siffra 1-2 , varierar tex mellan 33 och 37 vilket betyder samma sak, då kan man ju dubblera numren utan att börja härja i litterasiffran 7 .
Shimmns har jag också sett att man har slår i taket så där, varierar man mellan 31 och 33, även 35 på siffra 1 och 2.

M.V.H Anders.k.

Tyskland däremot , speciellt tankvagnar då större delen av Europas flotta är registrerad där , då ändrar man bara siffra 1-2 , varierar tex mellan 33 och 37 vilket betyder samma sak, då kan man ju dubblera numren utan att börja härja i litterasiffran 7 .
Shimmns har jag också sett att man har slår i taket så där, varierar man mellan 31 och 33, även 35 på siffra 1 och 2.

M.V.H Anders.k.

31, 33 och 35 har ändå helt olika betydelse och hänger väl närmast ihop med hur vagnarna används i trafiken. Ägandet har mindre roll eftersom DB med efterföljare har hyrt in privatägda vagnar och gett dem 31-... nummer. Vanligt när det gäller t ex Shimmns- och Sgns-varianter.