Bilden från Frihamnen (godsvagnsboken). (Järnväg allmänt)

av Rubensgården, Wednesday, August 03, 2022, 16:42 (603 dagar sedan)

Det finns väldigt mycket att studera i den här bilden, som till exempel de två G- finkorna närmast som ser ut att ha lite olika längd. I nästa rad en G- finka som står bredvid en tysk R(?) vagn med stolparna slängda i vagnen. Den har svenska ventiler på gaveln, gångbord och ledstånger längs hela vagnen. Nästan längst bort i vänstra bildkanten står ett par lådvagnar, en med nedfälld lucka och det ser ut som bänkar mot gavelväggarna. Någon som kan berätta mer om dessa vagnar? Sen är det mycket minnesanteckningar på vagnarna 23, osv. Vad är det för nummer? Man ser också att någon räknat stolpar på en del O- vagnar. Gjorde man det för att hålla räkningen när vagnen lastades eller är det tågbolagens notiser? Många frågor som jag inte har kunskap att besvara själv. Här är bilden:
https://digitaltmuseum.se/021018062487/goteborg-frihamnen

Bilden från Frihamnen (godsvagnsboken).

av Bertil Bengtsson, Wednesday, August 03, 2022, 19:47 (603 dagar sedan) @ Rubensgården

De två närmaste G-finkorna tycks båda vara Gsh utan broms. I så fall har de nog samma längd. "Skenet bedrar".
Vagnen med gångbord och ledstänger är en Gq.
Berra

Bilden från Frihamnen (godsvagnsboken).

av Harald, Wednesday, August 03, 2022, 21:07 (603 dagar sedan) @ Bertil Bengtsson

De två närmaste G-finkorna tycks båda vara Gsh utan broms. I så fall har de nog samma längd. "Skenet bedrar".

Vagnarna är ju inte helt lika. Den ena har en lucka på gaveln, den andra två. Sidoväggen har tre fält hitom dörrskenan på båda, men bortom dörrskenan har den vänstra två fält och den högra ett, så antingen är den vänstra längre eller så har den kortare dörrskena. Jag håller nog på att den är längre.

Bilden från Frihamnen (godsvagnsboken).

av Rubensgården, Thursday, August 04, 2022, 05:28 (603 dagar sedan) @ Harald

Dörren är öppen på den hitre.

Bilden från Frihamnen (godsvagnsboken).

av Harald, Thursday, August 04, 2022, 09:41 (603 dagar sedan) @ Rubensgården

Dörren är öppen på den hitre.

Den är öppen på båda men kanske inte lika mycket. Det spelar dock ingen roll för jag skrev om skenan som styr dörrens överkant, och den är lika lång vare sig dörren är öppen eller stängd.

Bilden från Frihamnen (godsvagnsboken).

av Thomas Tell, Thursday, August 04, 2022, 10:32 (603 dagar sedan) @ Harald

De två närmaste G-finkorna tycks båda vara Gsh utan broms. I så fall har de nog samma längd. "Skenet bedrar".


Vagnarna är ju inte helt lika. Den ena har en lucka på gaveln, den andra två. Sidoväggen har tre fält hitom dörrskenan på båda, men bortom dörrskenan har den vänstra två fält och den högra ett, så antingen är den vänstra längre eller så har den kortare dörrskena. Jag håller nog på att den är längre.

Båda vagnarna har 7-meterskorg men den bortre har kortare dörrskena. När vagnarna fick gavelluckor var det till att börja med två mindre luckor men senare försedda vagnar fick en lite större lucka mitt på. Ritningen på de små luckorna är från 1919 och de stora från 1929.
Gq-vagnen är byggd för småkreaturstransport.
/tell

Bilden från Frihamnen (godsvagnsboken).

av Harald, Thursday, August 04, 2022, 12:13 (603 dagar sedan) @ Thomas Tell

De två närmaste G-finkorna tycks båda vara Gsh utan broms. I så fall har de nog samma längd. "Skenet bedrar".


Vagnarna är ju inte helt lika. Den ena har en lucka på gaveln, den andra två. Sidoväggen har tre fält hitom dörrskenan på båda, men bortom dörrskenan har den vänstra två fält och den högra ett, så antingen är den vänstra längre eller så har den kortare dörrskena. Jag håller nog på att den är längre.


Båda vagnarna har 7-meterskorg men den bortre har kortare dörrskena. När vagnarna fick gavelluckor var det till att börja med två mindre luckor men senare försedda vagnar fick en lite större lucka mitt på. Ritningen på de små luckorna är från 1919 och de stora från 1929.
Gq-vagnen är byggd för småkreaturstransport.
/tell

I så fall skulle dörren ha varit mycket smalare. Jag får inte det att stämma riktigt. På den här bilden ser man tre fält på vardera sidan av dörren: https://digitaltmuseum.se/021018059861/godsvagn-sj-gsh-19558-i-bakgrunden-till-hoger-sk...
Golvyta 19,1 kvadratmeter. Korgens sida passar med den högra vagnen på Frihamnsbilden.

På den här bilden är det tre fält på den ena sidan och fyra på den andra: https://digitaltmuseum.se/021018091479/statens-jarnvagar-sj-gsh-31287/media?slide=0
Golvyta 21,8 kvadratmeter. Det är en vagn med broms, men korgens sida passar med den vänstra vagnen.

Bilden från Frihamnen (godsvagnsboken).

av Rubensgården, Thursday, August 04, 2022, 12:31 (603 dagar sedan) @ Harald

Är någon av dom en tyskbyggd vagn med svenska ventiler? Är på jakt efter bilder på såfana. Det är inte enkelt för oss modellbyggare. Jag vill ha en stor mångfald på vagnarna men man blir så förvirrad och hittar en massa varianter som är svåra att hitta ritning på. Tänkte först att man byggt in bromsplattformen men här är en med udda hjul, bromsplattform och hylsbuffertar:
https://digitaltmuseum.se/021018058953/godsvagn-littera-sj-gsh-31332

Bilden från Frihamnen (godsvagnsboken).

av Mats Björkelund, Thursday, August 04, 2022, 13:29 (603 dagar sedan) @ Rubensgården

När det gäller SJ litt G3 (senare Gs/Gsh/Gsk) så kan man se det som tre olika typer:

Typ 1: Under åren 1898-1906 tillverkades ca 1700 obromsade littera G3.
Korgen hade tre segment på varje sida om dörren och en korglängd på 7m.
Vid tryckluftens införande på 1920-talet fick de tryckluftsbroms eller genomgående tryckluftsledning.

Typ 2: 1899-1922 anskaffades ca 1130 bromsade vagnar med bromskupé, inrymt i ett extra segment i ena änden av vagnen (dvs 3+4 segment) och då en korglängd på 8m. De hade också en liten plattform utanför bromskupén.
Efter införande av tryckluftsbroms försvann behovet av bromskupé och den togs bort och man gjorde ett utökat lastutrymme men behöll plattformen. Oftast flyttades ventilen i den änden ut ett segment.

Typ 3: Mellan 1910-17 inköptes ytterligare 690 nya bromsade vagnar men dessa fick 7m korg med på tyskt vis upphöjd bromshytt. Senare gjordes ytterligare 1120 sådana vagnar men med plåtlagergafflar.
När tryckluftsbroms monterades togs hytten ner och i stället gjorde man en öppen plattform, på liknande sätt som för typ 2.

Så på bilden är den högra finkan en 7m Gs av typ 1.
Jag tycker den vänstra finkan ser längre ut och då skulle den kunna vara en ombyggd 8m Gs av typ 2 med utflyttad ventil. Plattformen sitter i så fall i den bortre änden men syns inte. Som på bilden: https://digitaltmuseum.se/021018058953/godsvagn-littera-sj-gsh-31332

Luckor på gaveln var som Thomas skrev något som infördes på dessa vagnar efterhand för att lättare kunna lasta långa saker. Inget som avgör vilken typ det är. Och blandade skiv- och stjärnekerhjul var också något som förekom. Man tog nog de axlar som stod bäst till.

/Mats B

Bilden från Frihamnen (godsvagnsboken).

av Thomas Tell, Thursday, August 04, 2022, 13:35 (603 dagar sedan) @ Harald

I så fall skulle dörren ha varit mycket smalare. Jag får inte det att stämma riktigt. På den här bilden ser man tre fält på vardera sidan av dörren: https://digitaltmuseum.se/021018059861/godsvagn-sj-gsh-19558-i-bakgrunden-till-hoger-sk...
Golvyta 19,1 kvadratmeter. Korgens sida passar med den högra vagnen på Frihamnsbilden.

På den här bilden är det tre fält på den ena sidan och fyra på den andra: https://digitaltmuseum.se/021018091479/statens-jarnvagar-sj-gsh-31287/media?slide=0
Golvyta 21,8 kvadratmeter. Det är en vagn med broms, men korgens sida passar med den vänstra vagnen.

[image]

Titta närmare här där jag ritat in väggståndarna på de båda lika långa vagnarna. Båda har en korg på 7-meter. Jag har även antytt dörrens läge vid stängd dörr.
Skyddsplåten över dörrskenan förlängdes fr.o.m. 1914 men verkar inte gjorts på den vänstra vagnen. Den kan vara en f.d. privatbanevagn.

Bilden är från 1956 enligt Digitalt museum.
/tell

Bilden från Frihamnen (godsvagnsboken).

av Harald, Thursday, August 04, 2022, 14:13 (603 dagar sedan) @ Thomas Tell

OK, dörrskenan är alltså lika lång på båda vagnarna, men plåten över dörrskenan är olika lång. Då går det ihop.

Bilden från Frihamnen (godsvagnsboken).

av Anders Jansson, Thursday, August 04, 2022, 20:02 (602 dagar sedan) @ Thomas Tell

Motsvarande delförstoring av den högupplösta bildfil som användes vid den aktuella bokproduktionen:

[image]

Om man jämför de båda vagnarna så tycker nog jag att mycket talar för att det inte finns något fält mellan dörröppningen och fältet med ventilen på den högra vagnen. På den vänstra finns det dock otvivelaktigt. Dörrarna på de båda vagnarna är öppnade ungefär lika mycket. Vagnen till höger tycks ha gjutna littera- och nummertavlor modell SJ. Vagnen till vänster ser ut att ha en målad plåt med ett högt nummer (fd EJ-vagn?).

Vad gäller de båda udda öppna vagnarna i bakgrunden så tycker jag mig se att de är märkta som tjänste- eller bangårdsvagnar. Räcket vid ena gaveln skulle kunna tyda på att vagnarna fungerade som plattform vid någon form av underhållsarbete på halvhög höjd.

[image]

Bilden från Frihamnen (godsvagnsboken).

av Thomas Tell, Thursday, August 04, 2022, 21:09 (602 dagar sedan) @ Anders Jansson

Motsvarande delförstoring av den högupplösta bildfil som användes vid den aktuella bokproduktionen:

[image]

Om man jämför de båda vagnarna så tycker nog jag att mycket talar för att det inte finns något fält mellan dörröppningen och fältet med ventilen på den högra vagnen. På den vänstra finns det dock otvivelaktigt. Dörrarna på de båda vagnarna är öppnade ungefär lika mycket. Vagnen till höger tycks ha gjutna littera- och nummertavlor modell SJ. Vagnen till vänster ser ut att ha en målad plåt med ett högt nummer (fd EJ-vagn?).

[image]

Ok jag håller med. Då ser det ut som ovan. Då ser man att regnblecken över dörrskenan är lika långa.
Den vänstra en Gsh med borttagen bromskupé och ventilen flyttad ett snäpp mot bromsplattformen vilken inte syns alls. I hitre änden är vagnarna lika förutom gavelluckorna.
Vänstra vagnen tycker jag kan ha nummer i 27000-serien där 100 vagnar tillverkades 1915 och den högra i 18000-serien vilken nästan är fylld med vagnar utan broms.

2008 skrev jag följande i forumet.

G3/Gs utan broms tillverkades för SJ 1898-1906, med bromskupé tillverkades de 1899-1922 och med bromskur 1910-1917.
Plåtlagergafflar fick vagnarna med bromskur från 1912 och bromskupévagnarna från 1915. Jag tror inte SJ bytte lagergafflar på sina Gs.

Alla vagnar levererades med spindelbuffertar men en del fick hylsbuffertar därav 200 st 1930. Om de fick behåll dem är jag inte säker på. Man bytte ibland till mer behövande vagnar.

Två gavelluckor i icke bromsänden sattes upp vid leverans från ca 1920. Övriga vagnar försågs med dubbla luckor efter bestämmelse 1925. Måtten på dessa var 57 x 88 cm. Dubbla luckor i ena vagnsänden alltså. Vid vardera hörnet.
Från 1929 sattes i stället en enkel lucka mitt på upp med måtten 68 x 120 cm.

Bromskurarna tog ned efter en bestämmelse 9/6 1927. De ersattes av en bromsplattform med en bromsratt mitt på gaveln.
Bromskupéerna togs bort efter en bestämmelse 29/10 1931. Även dessa ersattes med en bromsplattform men bromsratten satt här till vänster sett mot gaveln.

1933 bestämdes att på fd bromskupévagnarna skulle ventilen närmast bromsplattformen flyttas ett fält närmare gaveln. Ventilernas spegelglas ersattes med trådglas efter 1934.

U-balkarna på gavlarna utsattes för krafter av lasten. Från 1927 ersattes de med nya med "sidan" mot väggen i stället för "ryggen".

Littratavlan som satt till höger på vagnssidan flyttades till vänster under nummertavlan efter 1933.

Rullager monterades på vagnarna från 1940-talet och framåt. 1950 hade ca 25% rullager.

De diagonalstag många kvarvarande vagnar har i dag sattes upp vid revisioner från 1962. De var ett försök att öka livslängden några år. Några hundra vagnar byggdes om. Diagonalerna på var sida om sidodörrana är det fråga om.

/tell

Bilden från Frihamnen (godsvagnsboken).

av M.Svenson, Friday, August 05, 2022, 09:22 (602 dagar sedan) @ Thomas Tell

Med den största respekt för Tell och Jansons imponerande kunskap men, Ursäkta en okunnig ungdom ;-) , menar herrarna Tell och Janson att vagnen till höger endast har två fält mellan skjutdörrs uppningen och bortre gavelen?

Mot detta talar att den högra vagnens skjutdörr är mer öppen än på den vänstra, dessutom ser man på den högra vagnen att förlängningen av U balken på korg sidan som sticker ned under golvytan visar sig införbi och nästan mitt på skjutdörren. Så denna "ungdom" påstår fräckt att den högra vagnen har tre fält mellan skjutdörrs öppningen och bortre gavel.

Mvh Martin :-)

Bilden från Frihamnen (godsvagnsboken).

av Thomas Tell, Friday, August 05, 2022, 10:22 (602 dagar sedan) @ M.Svenson

Med den största respekt för Tell och Jansons imponerande kunskap men, Ursäkta en okunnig ungdom ;-) , menar herrarna Tell och Janson att vagnen till höger endast har två fält mellan skjutdörrs uppningen och bortre gavelen?

Mot detta talar att den högra vagnens skjutdörr är mer öppen än på den vänstra, dessutom ser man på den högra vagnen att förlängningen av U balken på korg sidan som sticker ned under golvytan visar sig införbi och nästan mitt på skjutdörren. Så denna "ungdom" påstår fräckt att den högra vagnen har tre fält mellan skjutdörrs öppningen och bortre gavel.

Jo visst har den det. Den högra vagnen har fyra fält. Se åter min bild som jag kompletterat med att rita dörrarna.
[image]

/tell

Bilden från Frihamnen (godsvagnsboken).

av Sven Grönquist, Thursday, August 04, 2022, 14:13 (603 dagar sedan) @ Rubensgården

En mycket spännande bild.

... Man ser också att någon räknat stolpar på en del O- vagnar. Gjorde man det för att hålla räkningen när vagnen lastades eller är det tågbolagens notiser?

Hur ser man det?

Jag noterar Ou-vagnen i vänsterkant som väl en av de som GDG-banorna beställde från ASJ i Falun (med spännstag av pressad plåt).

I mitten är det en dansk kylvagn litra IA-nånting, jag är lite rostig på deras underlitteror, men jag tror på IAR eftersom den inte har ventiler på gaveln.

/Sven

Bilden från Frihamnen (godsvagnsboken).

av Rubensgården, Thursday, August 04, 2022, 14:24 (603 dagar sedan) @ Sven Grönquist

Jag menar avprickning. Räkna stolpar är något jag har ett minne av att man sa.

Bilden från Frihamnen (godsvagnsboken).

av Per Ljungberg, Thursday, August 04, 2022, 19:03 (602 dagar sedan) @ Rubensgården

Kritsiffrorna på gavlarna kan vara till vilket spår vagnen skulle växlas. Vid växelvallar skrev man ibland på bufferttallriken till vilket spår vagnen skulle växlas. På den tiden manövrerades växlarna manuellt med växelklot. I Nässjö förekom också högtalarutrop till vilket spår som vagnen skulle rulla. Då var det också för att skjutspassaren skulle veta på vilket spår han skulle lägga bromsskor. Var det tunga släpp behövdes bromsskor på båda skenorna.

Bilden från Frihamnen (godsvagnsboken).

av Rubensgården, Friday, August 05, 2022, 10:28 (602 dagar sedan) @ Per Ljungberg

Jo, jag har sett filmen ”Där vagnarna rulla” som är ett bra exempel men 21 och 27- hur många bangårdar hade så många spår. Har också sett 16 på en vagn i Glissjöberg. Höga nummer. När det gäller avprickning ser jag det mest på O- vagnars sidolämmar, som att man räknat säckar eller liknande. Inte helt sällan även ortsnamn.

Bilden från Frihamnen (godsvagnsboken).

av Oskar F, Friday, August 05, 2022, 21:53 (601 dagar sedan) @ Rubensgården

Jo, jag har sett filmen ”Där vagnarna rulla” som är ett bra exempel men 21 och 27- hur många bangårdar hade så många spår. Har också sett 16 på en vagn i Glissjöberg. Höga nummer. När det gäller avprickning ser jag det mest på O- vagnars sidolämmar, som att man räknat säckar eller liknande. Inte helt sällan även ortsnamn.

Det är nog inte rangerbangårdens spår som kritas på G-vagnarnas korggavel, utan spår eller möjligen lastport på magasinet på en större godsstation som Stockholms Norra eller Stockholms Södra. Någon som vet bestämt?