Smalspår (Järnväg allmänt)

av vetendel, Sunday, August 07, 2022, 19:02 (599 dagar sedan)

I Sverige byggdes smalspår med många olika spårvidder, bland andra 600 mm, 802 mm, 891 mm, 1067 mm och 1093 mm.

Skulle smalspårens levnadstid blivit längre om man byggt alla smalspårsbanor med samma spårvidd?

Och borde denna spårvidd i så fall varit någon internationellt sett vanligare, t ex 914 mm, 1000 mm eller 1067 mm?

Smalspår

av Överkörmästaren, Sunday, August 07, 2022, 19:14 (599 dagar sedan) @ vetendel

I Sverige byggdes smalspår med många olika spårvidder, bland andra 600 mm, 802 mm, 891 mm, 1067 mm och 1093 mm.

Skulle smalspårens levnadstid blivit längre om man byggt alla smalspårsbanor med samma spårvidd?

Och borde denna spårvidd i så fall varit någon internationellt sett vanligare, t ex 914 mm, 1000 mm eller 1067 mm?

Tja, den enda spårvidden som överlevde var ju den världsunika 891 mm.

Och av de banor som lades ned hade väl de flesta inte överlevt ens om de varit normalspåriga.

Smalspår

av Olof W, Sunday, August 07, 2022, 19:35 (599 dagar sedan) @ Överkörmästaren

I Sverige byggdes smalspår med många olika spårvidder, bland andra 600 mm, 802 mm, 891 mm, 1067 mm och 1093 mm.

Skulle smalspårens levnadstid blivit längre om man byggt alla smalspårsbanor med samma spårvidd?

Och borde denna spårvidd i så fall varit någon internationellt sett vanligare, t ex 914 mm, 1000 mm eller 1067 mm?


Tja, den enda spårvidden som överlevde var ju den världsunika 891 mm.

Och av de banor som lades ned hade väl de flesta inte överlevt ens om de varit normalspåriga.

Det fanns inte något skäl att välja en internationellt vanligare spårvidd. Det var tull på införsel av järnvägsmateriel för att skydda inhemsk industri och bland annat av detta skäl köptes ytterst lite järnvägsmateriel utomlands.

Generellt var inte standardiseringen av fordon större än att alla stora exportfirmor i USA, Tyskland, Frankrike och Storbritannien kunde leverera material i vad spårvidd kunden önskade sig så även i de fall import förekom som till DONJ och VGJ så var spårvidden inget problem.

Smalspår

av Anders Sandgren, Sunday, August 07, 2022, 19:57 (599 dagar sedan) @ Olof W

Från begynnelsen var ju inte omlastningar något problem, arbetskraften var billig och genomgående vagnar var ovanliga. Det var också en del sjöbanesystem.
Däremot valde en del banor senare spårvidd pga tillgång på materiel, t ex woxna-lobonäs som köpte materiel från till stor del avvecklade BDJ.
KURJ's 1093 är ju en egen historia.
Att vissa norrlandsbanor valde 1067 eller 1217 berodde på att staten då planerade att bygga stambanan genom Norrland med dessa spårvidder. Så blev det inte och staten tog över och byggde om.

Smalspår

av Granis, Sunday, August 07, 2022, 20:04 (599 dagar sedan) @ Anders Sandgren

Att vissa norrlandsbanor valde 1067 eller 1217 berodde på att staten då planerade att bygga stambanan genom Norrland med dessa spårvidder

Men vad gäller iallafall 1067 mm så var det väl också så att Norge hade tänkt bygga (alla?) sina banor med denna spårvidd varför norrländska intressenter med banor i öst- västlig riktning hade detta i beaktande när dessa banor byggdes?


/ L G

Smalspår

av Lennart Petersen, Sunday, August 07, 2022, 20:30 (599 dagar sedan) @ Granis

Att vissa norrlandsbanor valde 1067 eller 1217 berodde på att staten då planerade att bygga stambanan genom Norrland med dessa spårvidder


Men vad gäller iallafall 1067 mm så var det väl också så att Norge hade tänkt bygga (alla?) sina banor med denna spårvidd varför norrländska intressenter med banor i öst- västlig riktning hade detta i beaktande när dessa banor byggdes?


/ L G

Norge byggde så mycket 1067 att detta nät ett tag dominerade över normalspåret men sedan började man ändra inriktning.
Sundsvall-Torpshammar byggdes med smalspår med tanke på en fortsättning mot Norge men när man ändrade planerna i Norge så ändrade man även i Sverige. Men det fanns flera beslut om smalspår för de svenska statsbanorna men alla ändrades till förmån för normalspår.
Ett sådant var Östra stambanan Katrineholm-Norrköping där det i riksdagsdebatten framfördes att ”vill dom ha något annat i Norrköping så får dom betala det själva.
Redan första etappen av Norra stambanan via Krylbo till Storvik var tänkt som smalspår och redan byggda Stockholm-Uppsala skulle smalas.
Ett argument emot var samtrafik med den redan byggda GDJ Gävle-Falun.
Men man kan ju fundera över hur det hade sett ut med smalspår hela vägen Stockholm-Norrland. Hade man byggt fast sig i smalspår intill nutid ?
Väl fungerande smalspår finns ju annars i Sydafrika, Australien.
Indien å andra sodan är på god väg att konvertera sitt meterspår (ca 30000km) och smalspår (ca 4000km ) till bredspår.

Smalspår

av Leif B, Sunday, August 07, 2022, 23:23 (599 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Att vissa norrlandsbanor valde 1067 eller 1217 berodde på att staten då planerade att bygga stambanan genom Norrland med dessa spårvidder


Men vad gäller iallafall 1067 mm så var det väl också så att Norge hade tänkt bygga (alla?) sina banor med denna spårvidd varför norrländska intressenter med banor i öst- västlig riktning hade detta i beaktande när dessa banor byggdes?


/ L G


Norge byggde så mycket 1067 att detta nät ett tag dominerade över normalspåret men sedan började man ändra inriktning.
Sundsvall-Torpshammar byggdes med smalspår med tanke på en fortsättning mot Norge men när man ändrade planerna i Norge så ändrade man även i Sverige. Men det fanns flera beslut om smalspår för de svenska statsbanorna men alla ändrades till förmån för normalspår.
Ett sådant var Östra stambanan Katrineholm-Norrköping där det i riksdagsdebatten framfördes att ”vill dom ha något annat i Norrköping så får dom betala det själva.
Redan första etappen av Norra stambanan via Krylbo till Storvik var tänkt som smalspår och redan byggda Stockholm-Uppsala skulle smalas.
Ett argument emot var samtrafik med den redan byggda GDJ Gävle-Falun.
Men man kan ju fundera över hur det hade sett ut med smalspår hela vägen Stockholm-Norrland. Hade man byggt fast sig i smalspår intill nutid ?

---

Jag tycker svaret finns i vårt västra grannland, där byggdes ju alla smalspåriga stambanor om till normalspår. Samma ska hade säkert skett även med Norra stambanorna i Sverige, med mycket mer godstrafik.

Smalspår

av mormorsgruvan, Sunday, August 07, 2022, 19:55 (599 dagar sedan) @ vetendel

Om man byggt med samma spårvidd skulle man slippa en del omlastning i Växjö och Torsås.

Smalspår

av Granis, Sunday, August 07, 2022, 20:08 (599 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Om man byggt med samma spårvidd skulle man slippa en del omlastning i Växjö och Torsås.

Fast i Växjö hade man resurser och möjligheter att lasta om mellan tre spårvidder. Låter ju lite effektivt, liksom. I Torsås handlade det ju om mellan två smalspårsvidder, så kom godset bortom dessa nät (läs "med normalspår" ) hade man ju behövt lasta om godset redan en gång innan det ens kom till Torsås.


/ L G

Smalspår

av Överkörmästaren, Sunday, August 07, 2022, 20:14 (599 dagar sedan) @ Granis

Det lastas väl om enorma mängder gods i biltrafiken idag, för den delen…

Smalspår

av Granis, Sunday, August 07, 2022, 19:57 (599 dagar sedan) @ vetendel

Anledningen till att ha en gemensam spårvidd -normalspår då- var att gods (och i viss mån personer) skulle kunna förflyttas utan omlastning/ omstigning mellan orterna A och B. På långa ="över-regionala" avstånd t o m. Alltså var det då nåt Staten och SJ förordade. Och genomförde genom breddningar.

Så i dagsläget med alla (återinförda, typ) länstrafik- och privatbolag är sådant inte aktuellt längre. T o m inom de järnvägsföretag som bedriver både gods och persontrafik. Visst; ”Tågåkeriet” kan ju låta samma Rc-lok dra både gods och persontåg, men det är väl också enda exemplet? Annars handlar det ju om ”inriktningar” vilket medför att fler och fler persontåg utgörs av motorvagnar och inte loktåg. Så loken får gå i godståg. Förvisso, genom samverkan kan ju just lok användas i olika tåg. ”Snälltåget” som dras av ”Hectorrail”-lok då t ex.

Men nån samhällsvinst genom att t ex bygga om Roslagsbanan till normalspår -inte minst med beaktande på hur mycket som satsats och satsas på denna som smalspårig järnväg- kan inte vara vettig om man inte räknar med en jättemycket större resandeström Nynäshamn- Österskär om dessa slapp byta såväl vid Stockholm City som Tekniska Högskolan/ Stockholm Östra. Och det tror väl ingen?

Och genomförs Roslagsbanans utbyggnad via Odenplan till just Stockholm City lär väl dessa argument försvinna helt. Eller åtminstone med 50 % ( =ett bytte vid sistnämnda ställe)


/ L G

Smalspår

av Lennart Petersen, Sunday, August 07, 2022, 20:14 (599 dagar sedan) @ vetendel

I Sverige byggdes smalspår med många olika spårvidder, bland andra 600 mm, 802 mm, 891 mm, 1067 mm och 1093 mm.

Skulle smalspårens levnadstid blivit längre om man byggt alla smalspårsbanor med samma spårvidd?

Och borde denna spårvidd i så fall varit någon internationellt sett vanligare, t ex 914 mm, 1000 mm eller 1067 mm?

Nej knappast, det spm blev döden för smalspåren var dels att de (oftast) var byggda där det var litet trafikunderlag och när bilismen kom var smalspåren de första offren. Ofta nog var det också de sist byggda som lades ner först.
Nästa problem var omlastningarna som blev allt dyrare med ökade arbetskostnader, lite gick det med system av överföringsvagnar men det var också otympligt, tids och arbetskrävande . Gemensam spårvidd hade inte påverkat nämnvärt.
Kamske med ett undantag, jag har ibland undrat om de smalaste 600 banorna hade haft bättre chans med 750 eller 760 som ju överlevde längre i bl.a. Österrike.

Smalspår

av mormorsgruvan, Tuesday, August 09, 2022, 08:38 (597 dagar sedan) @ Lennart Petersen

600mm spårvidd
avser frågeställaren även småbanor ?
Det finns 600mm småbanor i Sverige som har överlevt in på 2000-talet.

Smalspår

av Hugo K, Tuesday, August 09, 2022, 16:54 (597 dagar sedan) @ mormorsgruvan

600mm spårvidd
avser frågeställaren även småbanor ?
Det finns 600mm småbanor i Sverige som har överlevt in på 2000-talet.

Jo, men jag tror inte att en torvjärnväg hade överlevt längre om den varit normalspårig. Snarare tvärtom.

Smalspår

av Lennart Petersen, Tuesday, August 09, 2022, 17:44 (597 dagar sedan) @ mormorsgruvan

600mm spårvidd
avser frågeställaren även småbanor ?
Det finns 600mm småbanor i Sverige som har överlevt in på 2000-talet.

Nej.
Det var 600 banorna med allmän trafik som avsågs.

Smalspår

av Olle E, Sunday, August 07, 2022, 20:48 (599 dagar sedan) @ vetendel

Om man leker med tanken att malmbanan byggts med (säg) 1067-geometri och i pricip krävt nyanläggning för att bredda, hade man då gjort det?

Smalspår

av PeO, Sunday, August 07, 2022, 22:35 (599 dagar sedan) @ Olle E

Om man leker med tanken att malmbanan byggts med (säg) 1067-geometri och i pricip krävt nyanläggning för att bredda, hade man då gjort det?

Beror nog mer på vilka axellaster banan klarat. Jämför med malmtågen i Australien, som kör på C.A.Pihls spårvidd.

Smalspår

av Lennart Petersen, Sunday, August 07, 2022, 22:55 (599 dagar sedan) @ Olle E

Om man leker med tanken att malmbanan byggts med (säg) 1067-geometri och i pricip krävt nyanläggning för att bredda, hade man då gjort det?

Förmodligen inte.
Exempelvis kan man ju jämföra med malmbanan Sisen-Saldhana i Sydafrika som kör längre och tyngre malmtåg än vad som går på Malmbanan.

Smalspår

av Anders.k., Monday, August 08, 2022, 11:26 (598 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Om man leker med tanken att malmbanan byggts med (säg) 1067-geometri och i pricip krävt nyanläggning för att bredda, hade man då gjort det?


Förmodligen inte.
Exempelvis kan man ju jämföra med malmbanan Sisen-Saldhana i Sydafrika som kör längre och tyngre malmtåg än vad som går på Malmbanan.

Banan i Sydafrika är från 70-talet , då hade nog teknikutvecklingen kommit långt .

Hade Malmbanan byggts smalspårig så hade man nog redan på 20-talet börjat fundera på kapacitetshöjande åtgärder och breddning i det läget hade nog varit väldigt lockande sätt att höja kapaciteten på och hade Norra stambanan då varit Normalspårig med en väldans massa omlastning i tex Boden så hade nog saken varit klappad och klar redan då tror jag.

Man ansåg tex väldigt tidigt att ånglok var väldigt hämmande för kapaciteten.

M.V.H Anders.k.

Smalspår

av Anders Sandgren, Monday, August 08, 2022, 11:47 (598 dagar sedan) @ Anders.k.

Om S&NJ varit smalspårig hade nog SJ tämligen omgående byggt om den. Åtminstone när stambanan nått dit. Vid den tiden (1894) hade man väl byggt om delar av norska kapspåren. Jag tror inte att banan till Narvik hade byggts med annan spårvidd. Men om banan byggts 10-15år tidigare kanske sannolikheten för smalspår varit större. Då kanske med inslag av båt också likt de tidiga värmländska banorna.
UWHJ o BHJ hade redan insett sitt misstag och byggde om strax efter.
Redan på 1880-talet började man bygga om, först ut var de tvärbanor SJ tagit över. Då bortser jag från ev hästbanor som kan ha breddats för lokdrift.
Annars var HRRJ tidigt ute. För de måste decauvillespåren ganska snart visat sin begränsning för det tog ju bara 15år innan man byggde om. Dessutom med den moderna elektriciten som dragkraft. Det fanns ju även spårvägar som breddade inför elektrifiering, Göteborg var väl en sådan.
De smalspåriga banor som hade trafikunderlag byggdes ju om senare, som fd BKB och KBJ. Redan på 1920-talet var ju omlastningen en belastning och det byggdes 3-skenspår på en del av en 891-bana i Västergötland, har jag för mig. JGJ breddades till Huskvarna medan resten lades ner. Man kan undra om inte den hade kunnat överleva som breddad bana om den byggts färdig till Gripensberg för att underlätta kommunikationen Jönköping-Östergötland-Stockholm.

Smalspår

av Granis, Monday, August 08, 2022, 12:30 (598 dagar sedan) @ Anders Sandgren

Precis. Och av 1067-banorna började ju "Kustbanan" BKB att breddas sedan SJ tagit över. Förberedelser gjordes även på södra delen av KVBJ, men därav blev inget mer än att normalspårslipers lades in på några (?) sträckor. Och det fanns väl planer för BTJ upp till Tingsryd också?

/ L G

Smalspår

av Staffan Myrenberg, Tuesday, August 16, 2022, 23:37 (590 dagar sedan) @ Granis

Ett bra exempel på hur "snacket" gick är NKlJ. Delen Deje Karlstad lades ner 1979 när Billerud ansåg att det var urmodigt att köa virke på tåg. Karlstad - Skoghall blev kvar på grund av godstransporterna från Elektrokemiska fabriken och en del godstrafik från skogssidan. Deje - Hagfors gick med gods till Munkfors och Hagfors. En massa gasol kördes på järnväg. När Uddeholms ägare inte längre ville driva järnvägen 1990 ville inte heller samhället driva järnvägstrafik. Deje - Hagfors kunde läggas ner utan mycket protester medan Karlstad - Skoghall under stor vånda tvingades på SJ/Trafikverket. Det skulle bara bli vut-bana och absolut ingen upprustning. Diskussionen vände så i samhället och Karlstad - Skoghall rustades ordentligt för en massa järnvägstransporter för Stora Enso, som hållit på med en mängd olika transportidéer, bland annat vänerskyttlarna.
Sensmoralen är att inget smalspår skulle ha överlevt den allmänna oviljan för järnväg. Nu pratar alla om att "rusta järnvägen", det är ju valår. Det betyder inte rustning av tex Fryksdalsbanan utan snabbtåg för alla stockholmare mellan Stockholm, Malmö och Göteborg. Gamla BJ är väl inte tänkt att rustas tex. Det kunde ju avlasta en del godstrafik på västra stambanan. Inlandsbanan från Kristinehamn och norrut kunde också avlasta alla redan överbelastade spår, som trafikeras idag. Omledningar vore möjliga då. Örebro-Svartå användes för omledning innan man lyckades lägga ner den banan. Samhället var inte intresserat av järnväg helt enkelt.

Smalspår

av David Sohlberg, Wednesday, August 17, 2022, 00:52 (589 dagar sedan) @ Staffan Myrenberg

Ett bra exempel på hur "snacket" gick är NKlJ. Delen Deje Karlstad lades ner 1979 när Billerud ansåg att det var urmodigt att köa virke på tåg. Karlstad - Skoghall blev kvar på grund av godstransporterna från Elektrokemiska fabriken och en del godstrafik från skogssidan. Deje - Hagfors gick med gods till Munkfors och Hagfors. En massa gasol kördes på järnväg. När Uddeholms ägare inte längre ville driva järnvägen 1990 ville inte heller samhället driva järnvägstrafik. Deje - Hagfors kunde läggas ner utan mycket protester medan Karlstad - Skoghall under stor vånda tvingades på SJ/Trafikverket. Det skulle bara bli vut-bana och absolut ingen upprustning. Diskussionen vände så i samhället och Karlstad - Skoghall rustades ordentligt för en massa järnvägstransporter för Stora Enso, som hållit på med en mängd olika transportidéer, bland annat vänerskyttlarna.
Sensmoralen är att inget smalspår skulle ha överlevt den allmänna oviljan för järnväg. Nu pratar alla om att "rusta järnvägen", det är ju valår. Det betyder inte rustning av tex Fryksdalsbanan utan snabbtåg för alla stockholmare mellan Stockholm, Malmö och Göteborg. Gamla BJ är väl inte tänkt att rustas tex. Det kunde ju avlasta en del godstrafik på västra stambanan. Inlandsbanan från Kristinehamn och norrut kunde också avlasta alla redan överbelastade spår, som trafikeras idag. Omledningar vore möjliga då. Örebro-Svartå användes för omledning innan man lyckades lägga ner den banan. Samhället var inte intresserat av järnväg helt enkelt.

Intressanta tankar. Men något Trafikverk fanns inte då. Det kom först 2010.

Smalspår

av Göran Kannerby, Wednesday, August 17, 2022, 09:02 (589 dagar sedan) @ David Sohlberg

Ett bra exempel på hur "snacket" gick är NKlJ. Delen Deje Karlstad lades ner 1979 när Billerud ansåg att det var urmodigt att köa virke på tåg. Karlstad - Skoghall blev kvar på grund av godstransporterna från Elektrokemiska fabriken och en del godstrafik från skogssidan. Deje - Hagfors gick med gods till Munkfors och Hagfors. En massa gasol kördes på järnväg. När Uddeholms ägare inte längre ville driva järnvägen 1990 ville inte heller samhället driva järnvägstrafik. Deje - Hagfors kunde läggas ner utan mycket protester medan Karlstad - Skoghall under stor vånda tvingades på SJ/Trafikverket. Det skulle bara bli vut-bana och absolut ingen upprustning. Diskussionen vände så i samhället och Karlstad - Skoghall rustades ordentligt för en massa järnvägstransporter för Stora Enso, som hållit på med en mängd olika transportidéer, bland annat vänerskyttlarna.
Sensmoralen är att inget smalspår skulle ha överlevt den allmänna oviljan för järnväg. Nu pratar alla om att "rusta järnvägen", det är ju valår. Det betyder inte rustning av tex Fryksdalsbanan utan snabbtåg för alla stockholmare mellan Stockholm, Malmö och Göteborg. Gamla BJ är väl inte tänkt att rustas tex. Det kunde ju avlasta en del godstrafik på västra stambanan. Inlandsbanan från Kristinehamn och norrut kunde också avlasta alla redan överbelastade spår, som trafikeras idag. Omledningar vore möjliga då. Örebro-Svartå användes för omledning innan man lyckades lägga ner den banan. Samhället var inte intresserat av järnväg helt enkelt.


Intressanta tankar. Men något Trafikverk fanns inte då. Det kom först 2010.

Nej, det var Banverket som spelade den rollen. Jag kan komplettera med att Banverket även fick frågan att hålla liv i Deje-Hagfors, men bedömde det som alltför dyrbart.

Smalspår

av Lennart Petersen, Wednesday, August 17, 2022, 19:45 (589 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Intressanta tankar. Men något Trafikverk fanns inte då. Det kom först 2010.


Nej, det var Banverket som spelade den rollen. Jag kan komplettera med att Banverket även fick frågan att hålla liv i Deje-Hagfors, men bedömde det som alltför dyrbart.

Banverket var erbjudna att ta över hela infrastrukturen för Deje-Hagfors mot att man breddade till normalspår.

Smalspår

av Thomas K Ohlsson, Wednesday, August 17, 2022, 20:31 (589 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Intressanta tankar. Men något Trafikverk fanns inte då. Det kom först 2010.


Nej, det var Banverket som spelade den rollen. Jag kan komplettera med att Banverket även fick frågan att hålla liv i Deje-Hagfors, men bedömde det som alltför dyrbart.


Banverket var erbjudna att ta över hela infrastrukturen för Deje-Hagfors mot att man breddade till normalspår.

Var det inte ett lite märkligt krav?
UHB tänkte väl knappast fortsätta med smalspårig järnvägstrafik på sträckan...

/TKO

Smalspår

av Lennart Petersen, Wednesday, August 17, 2022, 23:37 (589 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson

Intressanta tankar. Men något Trafikverk fanns inte då. Det kom först 2010.


Nej, det var Banverket som spelade den rollen. Jag kan komplettera med att Banverket även fick frågan att hålla liv i Deje-Hagfors, men bedömde det som alltför dyrbart.


Banverket var erbjudna att ta över hela infrastrukturen för Deje-Hagfors mot att man breddade till normalspår.


Var det inte ett lite märkligt krav?
UHB tänkte väl knappast fortsätta med smalspårig järnvägstrafik på sträckan...

/TKO

Inte så märkligt, Uddeholm delades ju upp på flera verksamheter och någon samlad koncern fanns inte längre.
Man såg att fortsatt banunderhåll blev för dyrt och ingen ville ta ansvar för själva banan.
Men det fanns transportbehov , att fortsätta med den otympliga trafiken med överföringsvagnar var knappast önskvärt.
Så staten , och då Banverket , blev erbjudet hela infrastrukturen gratis mot att man breddade banan så det kunde köras rationella transporter.
Inte märkligare än att staten , nu genom Trv, tillhandahåller infrastruktur för järnväg på exempelvis, Kil-Torsby, Kimstad-Finspång, Älmhult-Olofström. Breddningen i sig kan knappast ha varit något problem när banprofilen medgav normalspårsvagnar på överföringsvagnar
Och elektrifiering fanns ju redan.

Smalspår

av Göran Kannerby, Thursday, August 18, 2022, 11:30 (588 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Inte märkligare än att staten , nu genom Trv, tillhandahåller infrastruktur för järnväg på exempelvis, Kil-Torsby, Kimstad-Finspång, Älmhult-Olofström. Breddningen i sig kan knappast ha varit något problem när banprofilen medgav normalspårsvagnar på överföringsvagnar
Och elektrifiering fanns ju redan.

Breddning hade ändå inte varit okomplicerad. Järnvägsbanken måste breddas för att normalspårsslipers ska rymmas. Många breddade smalspår lider fortfarande av att banken är alltför smal.

Smalspår

av Olle E, Monday, August 08, 2022, 13:20 (598 dagar sedan) @ Anders.k.

Man ansåg tex väldigt tidigt att ånglok var väldigt hämmande för kapaciteten.

Förvisso, men här var ju flera parallella utvecklingsspår med bla utbyggnad av vattenkraft som påverkade.

Smalspår

av PeO, Sunday, October 30, 2022, 21:27 (515 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Om man leker med tanken att malmbanan byggts med (säg) 1067-geometri och i pricip krävt nyanläggning för att bredda, hade man då gjort det?


Förmodligen inte.
Exempelvis kan man ju jämföra med malmbanan Sisen-Saldhana i Sydafrika som kör längre och tyngre malmtåg än vad som går på Malmbanan.

Man kan också jämföra med Schweiz, exempelvis Rhätishe Bahn/Viafer Retica, där man igår körde ett 1910 meter långt, runt 3000 ton tungt persontåg med 8600 passagerare på en meterspårig bana med 3,5 % lutning.
Här är det topografin som omöjliggör normalspårets krav på utrymme och vägar med plats för fordon av vår storlek. Blandade tåg förekommer, än mer på grannbanan söderut, där lutningen till största delen är 7%. Inga höghastighetståg, det handlar om att överhuvudtaget kunna komma fram.

Smalspår

av Lennart Fransson, Monday, October 31, 2022, 07:51 (514 dagar sedan) @ PeO

Om man leker med tanken att malmbanan byggts med (säg) 1067-geometri och i pricip krävt nyanläggning för att bredda, hade man då gjort det?


Förmodligen inte.
Exempelvis kan man ju jämföra med malmbanan Sisen-Saldhana i Sydafrika som kör längre och tyngre malmtåg än vad som går på Malmbanan.


Man kan också jämföra med Schweiz, exempelvis Rhätishe Bahn/Viafer Retica, där man igår körde ett 1910 meter långt, runt 3000 ton tungt persontåg med 8600 passagerare på en meterspårig bana med 3,5 % lutning.
Här är det topografin som omöjliggör normalspårets krav på utrymme och vägar med plats för fordon av vår storlek. Blandade tåg förekommer, än mer på grannbanan söderut, där lutningen till största delen är 7%. Inga höghastighetståg, det handlar om att överhuvudtaget kunna komma fram.

Nu var det väl 150 passagerare i tåget, som mer eller mindre rullade nerför den 25 kilometer långa sträckan mellan Preda och Alenau manövrerat av 7 lokförare eftersom tågsätten bara går att multipelkoppla 4 och 4. Rent praktiskt förstår jag att man nu innehar ett rekord, och fick bevisat att det gick att genomföra, men vad är värdet för RhB förutom publiciteten?

Smalspår. Världsrekordet i lördags

av Leif B, Tuesday, November 01, 2022, 17:29 (513 dagar sedan) @ Lennart Fransson

Om man leker med tanken att malmbanan byggts med (säg) 1067-geometri och i pricip krävt nyanläggning för att bredda, hade man då gjort det?


Förmodligen inte.
Exempelvis kan man ju jämföra med malmbanan Sisen-Saldhana i Sydafrika som kör längre och tyngre malmtåg än vad som går på Malmbanan.


Man kan också jämföra med Schweiz, exempelvis Rhätishe Bahn/Viafer Retica, där man igår körde ett 1910 meter långt, runt 3000 ton tungt persontåg med 8600 passagerare på en meterspårig bana med 3,5 % lutning.
Här är det topografin som omöjliggör normalspårets krav på utrymme och vägar med plats för fordon av vår storlek. Blandade tåg förekommer, än mer på grannbanan söderut, där lutningen till största delen är 7%. Inga höghastighetståg, det handlar om att överhuvudtaget kunna komma fram.


Nu var det väl 150 passagerare i tåget, som mer eller mindre rullade nerför den 25 kilometer långa sträckan mellan Preda och Alenau manövrerat av 7 lokförare eftersom tågsätten bara går att multipelkoppla 4 och 4. Rent praktiskt förstår jag att man nu innehar ett rekord, och fick bevisat att det gick att genomföra, men vad är värdet för RhB förutom publiciteten?


Det var mycket riktigt publiciteten som var syftet med hela övningen: för en järnväg och en landsdel som lever huvudsakligen på turismen är det livsfarligt om man blivit bortglömd under två pandemiår. Direktörn säger i den här intevjun är att förhoppningen är att bilderna ska gå över världen [schweizertysk språkövning].

Man rullade visserligen nedför men eftersom man tvungen att elbromsa så var det åtskilliga ampere som kontaktledningen och matande nät måste klara att transportera bort från tåget. På den här filmen hör man hur alla 25 motorvagnarna elbromsar.

Självfallet har detta jippo inget med RhB:s kapacitet i normalfallet att göra. Man körde från ingenstans (Albulatunneln) till ingenstans (den nedlagda stationen Alvaneu) med som nämnts 150 (särskilt inbjudna) passagerare. Dock är det en imponerande ingenjörsprestation att klara av att göra det utan att få ryck i tåget som knuffade några vagnar ur spår i någon av 100 metersradierna! Och tjusiga bilder blev det!


PS. Ett annat påkostat publicitetsjippo på ännu smalare spår under coronan.