Bk 742 på Sävenäs - 1969 - (Järnväg allmänt)

av lars moberg, Saturday, August 13, 2022, 16:30 (622 dagar sedan)

[image]

Bk 742 på Sävenäs - 1969 -!Varför inte koppelstänger?

av Merlin, Wednesday, August 17, 2022, 21:19 (618 dagar sedan) @ lars moberg

Varför byggdes Bk-loken som boggielok och inte med koppelstänger?

Bk 742 på Sävenäs - 1969 -!Varför inte koppelstänger?

av Överkörmästaren, Wednesday, August 17, 2022, 21:36 (618 dagar sedan) @ Merlin

Varför byggdes Bk-loken som boggielok och inte med koppelstänger?

Frågan är väl snarare ”Varför envisades SJ med koppelstångslok”?

GDG var väl lite mer framåt helt enkelt, sen kanske O-loken inte var helt fulländade men för sin tid får de anses moderna.

Bk 742 på Sävenäs - 1969 -!Varför inte koppelstänger?

av tobbe, Thursday, August 18, 2022, 00:16 (618 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Man kan väl säga samma sak ang. TGOJ Bt-lok o SJ Da-lok, eller hur? TGOJ Bt är väl ett Da-lok med boggier i stora drag??:-) :-)
tobbe

Bk 742 på Sävenäs - 1969 -!Varför inte koppelstänger?

av Anders Jansson, Thursday, August 18, 2022, 14:52 (617 dagar sedan) @ tobbe

Att Da utvecklades med koppelstångsdrift har en enkel förklaring. När elektrifiering av Ostkustbanan och delar av Kust-till-Kust projekterades konstaterades att banorna inte tillät mer än 15 tons axellast. Högre axellast skulle medföra krav på rälsbyte och kostnaden för detta skulle göra elektrifiering olönsam. Samtidigt så konstaterades att befintliga ellok med tillåten axellast inte hade tillräcklig dragkraft för den aktuella trafiken.

Att utveckla fyraxliga boggilok med 15 tons axellast och tillräcklig dragkraft bedömdes inte som möjligt inom givna tidsramar. Lösningen blev Da-loken där vikten fördelades på 5 i stället för 4 axlar och där ombalansering gav 15 tons axellast. Som jämförelse kan nämnas att TGOJ Bt hade drygt 18 tons axellast.

Vad gäller Bk-loken så får väl de närmast anses som samtida med Mg även om de första Bk-loken kom några år tidigare.