Vattentornet i Vindeln, eller?

Nu är jag här igen med mina vattentorn!
Jag försöker göra en katalogisering av vattentorn och vattenhästar inom järnvägen bl.a. med hjälp(?) av foton från digitaltmuseum.se, men ibland får jag inte bilderna att stämma riktigt. Som t.ex. i Vinden. Jag hittar 4 bilder som anges vara från orten men på den fjärde ser huset inte lika ut. Kan det vara en annan ort, men vilken i så fall?

Jag har infogat en delförstoring på de första bilderna.

Bilderna i tidsordning:

[image]
JvmKBAA05593
Fotografering - 13 juni 1930
FOTOGRAF Hallenius

[image]
JvmKDAE02518
Fotografering - 1940 (Cirka 1940)
FOTOGRAF Fotograf okänd

[image]
JvmKDAE02519
Fotografering - 1940 (Cirka 1940)
FOTOGRAF Fotograf okänd

[image]
JvmKDAD01171
Fotografering - 16 juni 1970
FOTOGRAF Fotograf okänd

Fönstren är inte lika som på övriga bilder och det finns en skorsten som inte syns på de tidigare. Och det syns ingen vattenkastare plus att det ser "enklare" ut.

Jag har några fler på lager att plåga er med, men vi tar en fråga i taget.

Nu är jag här igen med mina vattentorn!
Jag försöker göra en katalogisering av vattentorn och vattenhästar inom järnvägen bl.a. med hjälp(?) av foton från digitaltmuseum.se, men ibland får jag inte bilderna att stämma riktigt. Som t.ex. i Vinden. Jag hittar 4 bilder som anges vara från orten men på den fjärde ser huset inte lika ut. Kan det vara en annan ort, men vilken i så fall?

Jag har infogat en delförstoring på de första bilderna.

Bilderna i tidsordning:

JvmKBAA05593
Fotografering - 13 juni 1930
FOTOGRAF Hallenius

JvmKDAE02518
Fotografering - 1940 (Cirka 1940)
FOTOGRAF Fotograf okänd

JvmKDAE02519
Fotografering - 1940 (Cirka 1940)
FOTOGRAF Fotograf okänd

JvmKDAD01171
Fotografering - 16 juni 1970
FOTOGRAF Fotograf okänd

Fönstren är inte lika som på övriga bilder och det finns en skorsten som inte syns på de tidigare. Och det syns ingen vattenkastare plus att det ser "enklare" ut.

Jag har några fler på lager att plåga er med, men vi tar en fråga i taget.

Ja det är Vindelns vattentorn på sista bilden. Är inte så komplicerat att bygga (delvis?) nytt skyddshölje. Huruvida tanken fanns kvar när bilden togs känner jag ej till. Riven efter 2003. Lokhuset revs tidigare.

[image]
Vindelns lokhus och vattentorn 1986-09

Ja det är Vindelns vattentorn på sista bilden. Är inte så komplicerat att bygga (delvis?) nytt skyddshölje. Huruvida tanken fanns kvar när bilden togs känner jag ej till. Riven efter 2003. Lokhuset revs tidigare.

Tack för snabbt svar!
Men hur som helst så tycker jag att det är lite märkligt att man "kostar på" att hålla tornet vid liv vid den tiden. Med eller utan tank. Många vattentorn tycks ha rivits lite "tanklöst" om man får uttrycka sig så, alltså utan tanke på eventuella kulturvärden.

Svaret på varför finns nog i Connys bild. Så länge det fanns beredskapsånglok fanns det behov av platser att fylla vatten på ångloken. Man skulle nog kunna kalla tornet för beredskapsvattentorn.
Kulturvärdena var säkert helt underordnade.

I tänstetidtabellen gällandes från från den 15 maj 1931 anges att vattentornet eller vattenstationen som den kallas endast är i bruk unde den varma årstiden.

Jag tillverkade en mindre variant som ska sättas upp i Galtström.

https://dromfabriken.primesolutions.se/produkt/vattentorn-av-statsbanemodell/

Detta är bara ett av flera torn som producerats.

Ser fram emot att få ta del av listan/inventeringen när den är klar.
Ta gärna en titt på Helgum station och Arbrå. De had elite roligare färger.
Trångsviken finns ju bevarad men så vitt jag vet är alla andra borta….

Tack för snabba, kunniga och trevliga svar.

Jag börjar förstå att det finns många, många fler vattentorn att utforska. Nu är min ambition något begränsad och jag får nog hålla mig till det. Men det sporrar mig att få kunniga svar.

Ett tips kan vara att dokumentera vattentornet i Värnamo innan det rivs.

Ett tips kan vara att dokumentera vattentornet i Värnamo innan det rivs.

Det är ju en vacker byggnad - eller var? Hittade en fin dokumentation här: https://jasifil.se/vattentorn/index.html
med bra bilder därtill.

"... BAJ lät uppföra tre likadana vattentorn i Värnamo, Gnosjö och Limmared. Värnamos vattentorn är det enda som fortfarande finns kvar."

Varför detta rivningsraseri? I Kristianstad har man K-märkt objekten.
Se banvakt.se

Det existerar inte något formellt eller juridiskt förpliktigande begrepp som heter K-märkt. Det används däremot som populäruttryck hos gemene man utan någon egentlig betydelse.
Det finns olika skydds klassningar för kulturhistoriska byggnader eller anläggningar.
Det starkaste är en byggnadsminnesförklaring som aktuell länsstyrelse kan besluta när det gäller "byggnader eller anläggningar som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde".
Byggnaderna inkl vattentorn i Kristianstad är ett exempel på ett byggnadsminne.
Byggnadsminnen kan dock upphävas vilket tidigare skett av vissa järnvägsbyggnader.

Något rivningsraseri är det knappast idag. Nästan alla vattentorn, vattengivningsanläggningar (fristående eller ihop byggda med lokstall / lokstationer) är sedan länge rivna.
Trafikverket har inget kulturhistoriskt uppdrag. Det är naturligt att Trv vill riva / har rivit när dessa inte fyller någon som helst funktion. Beredskapsångloken avvecklades för över 30 år sedan. Dessförinnan fick vattentorn / vattengivningsanläggningar, kol anläggningar m.m ett förlängt liv tack vare att skapa förutsättningar och förenkla för beredskapsånglok vid driftsättningar och provkörningar.
Vattentorn och vattengivnings anläggningar provades även ibland vid provkörningar av beredskapslok. När Vindelns vattentorn användes senast känner jag ej till.
Lokhuset intill byggdes i mitten av 1950 talet så en hypotes är att överdelen (kanske hela) väggarna på vattentornet möjligen byggdes då.

Skorstenen på Vindelns vattentorn är sannolikt rökgång för kamin inne i vattentornet. Bidrar även till luftcirkulation. Lurar möjligen även fienden att tro det är ett civilt boningshus. En del lokhus byggdes med skorstensattrapper av den anledningen.

Tågsommar 2018 hade en översikt över bevarade vattentorn där några illustrerades med bild - se sid 30. //Anders, Tågsommarutgivare emeritus

Tågsommar 2018 hade en översikt över bevarade vattentorn där några illustrerades med bild - se sid 30. //Anders, Tågsommarutgivare emeritus

Tack Anders! Den hade jag missat.
Jag har även en förteckning (mer eller mindre komplett) av kvarvarande vattentorn och vattenhästar 2006 och 2009. Den är dock för komplicerad att lägga ut här. Efter avvecklingen av beredskapsångloken har många försvunnit. En del finns dock bevarade / nybyggda hos museibanor och järnvägsmusei föreningar.
Boken Sveriges lokstationer är också en fantastisk referensbok. Brukar gå att hitta den via antikvariatens samlade web sida för försäljning. Dock till hög kostnad.

Tågsommar 2018 hade en översikt över bevarade vattentorn där några illustrerades med bild - se sid 30. //Anders, Tågsommarutgivare emeritus

Tack Anders! Den hade jag missat.
Jag har även en förteckning (mer eller mindre komplett) av kvarvarande vattentorn och vattenhästar 2006 och 2009. Den är dock för komplicerad att lägga ut här. Efter avvecklingen av beredskapsångloken har många försvunnit. En del finns dock bevarade / nybyggda hos museibanor och järnvägsmusei föreningar.
Boken Sveriges lokstationer är också en fantastisk referensbok. Brukar gå att hitta den via antikvariatens samlade web sida för försäljning. Dock till hög kostnad.

Fast varken den listan eller boken är ju långt från komplett eller aktuell vad gäller kvarvarande torn/hästar (om man nu ska ta med alla oavsett skick/funktionalitet etc). Kanske vore ide att göra en slags wiki-grej i ämnet?

Fin brygga för lastning av kol. Skorstenen? Var det för att förhindra frysning? Vem skötte eldningen?

Fin brygga för lastning av kol. Skorstenen? Var det för att förhindra frysning? Vem skötte eldningen?

Det verkar ha funnits en yrkestitel "pumpare" som stod för skötseln av vattnet och man kan tänka sig att det behövdes eldstäder för att hindra frysning, speciellt uppe i norr. Antalet järnvägsanställda var mångdubbelt större än i dag!

Många bilder visar kolbryggor av olika typer.

Det verkar ha funnits en yrkestitel "pumpare" som stod för skötseln av vattnet och man kan tänka sig att det behövdes eldstäder för att hindra frysning, speciellt uppe i norr. Antalet järnvägsanställda var mångdubbelt större än i dag!

Många bilder visar kolbryggor av olika typer.

Pumpare var den tidiga titeln. Någon gång efter sekelskiftet men före 1910 ändrades titeln till vagn-och stallkarl. Vindeln hade 1919 en bemanning på 1 ordinarie vagn- och stallkarl, 6 extra ordinarie och 1 aspirant till vagn- och stallkarl samt 5 tillfälliga vagn- och stallkarlar. Summa 13 st. Man skulle ha varit 2 ordinarie. Alla lydde under maskinavdelningen och inte under trafikavdelningen som skötte övrig tjänst på stationen. 1919 lydde Vindeln under 14 maskinsektionen, ms, i Vännäs. Hur många som behövdes vet jag inte. Men 1919 var det ju fortfarande högtrafik efter Första världskriget.
1933 ändrades titeln till stationskarl.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Vattentornet i Vindeln, eller? (Fotografier/bildfrågor)