Fråga om Malmbanan under ånglokens tid(Vintertid)! (Järnväg allmänt)

av Merlin, Sunday, September 18, 2022, 05:16 (17 dagar sedan)

Hur såg vagnssättningen ut under vintertid med väldigt kallt under vintern?

Var inte det väldigt kallt i hytten eller var hytten inbyggd?

Alltså en stängd hytt?

Hade tåget med sig vagn där lokförarbesättningen värma sig om det skulle behöva stanna någonstans ut med linjen för att hålla värmen?

Hur hölls vattnet varmt för att förhindra frysning i tendern?

Och hur såg det ut i resten av landet med ånglok under vintertid?

Fråga om Malmbanan under ånglokens tid(Vintertid)!

av BD, Sunday, September 18, 2022, 08:13 (17 dagar sedan) @ Merlin

Hur såg vagnssättningen ut under vintertid med väldigt kallt under vintern?

Var inte det väldigt kallt i hytten eller var hytten inbyggd?

Alltså en stängd hytt?

Hade tåget med sig vagn där lokförarbesättningen värma sig om det skulle behöva stanna någonstans ut med linjen för att hålla värmen?

Hur hölls vattnet varmt för att förhindra frysning i tendern?

Och hur såg det ut i resten av landet med ånglok under vintertid?

[image]

[image]

[image]

När Norra Stambanan börjat byggas, loken litt Kc kom och Greshams injektorer infördes och utvändiga matarvattenledningar och matarvattenventiler slopats och ersatts av invändiga matarrör blev loken mycket köldtåligare än tidigare.

Fråga om Malmbanan under ånglokens tid(Vintertid)! - KTH OT

av Peter Lidskog, Sunday, September 18, 2022, 11:12 (16 dagar sedan) @ BD

Noterar att efter examen från KTH börjar han som hantlangare. Undrar vilken examen han hade? Hade KTH sin början som Chalmers i Göteborg, "slöjdeskola"?

Fråga om Malmbanan under ånglokens tid(Vintertid)! - KTH OT

av Sven A ⌂, Uppsala, Sunday, September 18, 2022, 11:38 (16 dagar sedan) @ Peter Lidskog

Noterar att efter examen från KTH börjar han som hantlangare. Undrar vilken examen han hade? Hade KTH sin början som Chalmers i Göteborg, "slöjdeskola"?

Tror att det var "praktik"tjänstgöring han sysslade med, dvs även om man var utbildad så måste man lära sig verksamheten.

Fråga om Malmbanan under ånglokens tid(Vintertid)!

av Anders Sandgren, Bredäng, Sunday, September 18, 2022, 12:57 (16 dagar sedan) @ Merlin
Redigerad av Anders Sandgren, Sunday, September 18, 2022, 13:05

Hur såg vagnssättningen ut under vintertid med väldigt kallt under vintern?

Var inte det väldigt kallt i hytten eller var hytten inbyggd?

Alltså en stängd hytt?

De äldre loken på malmbanan, dels de små byggloken fråpn Black, Hawthorne (senare SJ Å & Qå) liksom de stora åttakopplarna från Sharp, Stewart hade öppna hytter. Även de G-lok som ersatte de åttakopplade loken (vilka inte följde med konkursboet) hade öppna hytter. Så det gällde nog att vara väl klädd vintertid. dock hade tenderloken skärmvägg på tendrarna som skydd.
Ma/Mb-loken torde varit de första med sluten hytt tillsammans med N-loken. Även R-loken hade sluten hytt och även E-lok med sluten hytt användes. Det fanns även något Kd-lok med malmtågsbroms och det torde haft öppen hytt.
Men det var nog ännu kallare för bromsarna som satt på vagnarna helt öppet. S&NJ hade varit förutseende och beställt tenderloken och malmvagnarna med tryckluftsbroms men de små byggloken som nog drog de flesta malmtågen under S&NJ-tiden saknade den utrustningen. Det tog många år innan SJ litade på tryckluftsbromsen och även om G-loken efter några år fick tryckluftsbromsutrustning eller genomgångsledning (det var ju rätt normalt tre G-lok per tåg) så hade man bromsare kvar.

Hade tåget med sig vagn där lokförarbesättningen värma sig om det skulle behöva stanna någonstans ut med linjen för att hålla värmen?

Man hade sex vagnskötarvagnar (resgodsvagnar) i stål som gick sist i malmtågen. De flesta slopades 1930 men en överfördes till järnvägsmuseet vilka lät skrota vagnen 1967. MBV har återskapat en från sålda vagnskorgar som överlevt som sommarstugor. Jag hoppas att den överlevde branden.
Men lokpersonalen gick nog inte dit, de hade ett lok att sköta och en panna som värmde. Däreomt kan nog bromsare gått dit för att värma sig.


Hur hölls vattnet varmt för att förhindra frysning i tendern?

Man stänger spillkranen och låter ånga gå till tendern i kallvattenledningen. Jag antar att detta fungerade även för de injektorer som G-loken hade.
G-lokens injektorer och matarledningen till pannan satt utanför hytten och kunde frysa om man inte spolade då och då. C/D/K-loken hade injektorn i hytten (men matarledningen längs pannan) och möjligen kan något G-lok fått det, men på de bilder som jag sett sitter de framför hytten.
Sedan kunde ju även tryckluftskompressorn frysa om den inte går.

Och hur såg det ut i resten av landet med ånglok under vintertid?

Öppna hytter på de flesta tenderlok. På L-loken, som byggts för Norrland, hade de äldre loken länge öppen hytt men de placerades då inte i V:e distriktet.
De första B-loken (Prins August mfl) hade utvändiga matarvattenpumpar drivna av tvärstycket samt en donkeypump. Den tvärstycksdrivna pumpen lär ha haft frysproblem. De innercylindrade loken som kom strax efter (A, F, G, O mfl) liksom de senare B-loken fick matarvattenpumparna placerade framför fyrboxen och torde inte fryst lika lätt. På 1870-talet försvinner donkeypumpar och matarvattenpumpar på de lok som haft det och ersätts av injektorer.
Hur man klarade tendern mot frysning innan injektorn vet jag inte, kanske man stannade och hade fyrfat med kol? Eller hade man någon form av eldstad?