Har du några uppgifter om förbränningstemperaturen för ved och stenkol? Jag har sökt "moderna" uppgifter men har svårt att hitta några bra jämförelsetal. Ved med "medelhög" fukthalt uppges brinna med omkring 850 grader, stenkol uppges "teoretiskt" kunna brinna med 2000 grader men i praktiken något över 1000. Det är i alla lägen viktigt ur miljöhänseende att ligga över 800 grader för att förbränna PAH. Blålågeteknik på ett ånglok, kanske vedeldat, hade varit intressant att klura på.

Att kol drar luft 11:1 och ved 5:1 tycker jag bara visar på skillnaden just i energiinnehåll.
Det som betyder något är hur mycket ånga 1 kg bränsle kan alstra och syreförbrukningen blir ju ett mått på hur "mycket" 1 kg bränsle brinner. 11:1 och 5:1 bekräftar mitt påstående om att ved har halva energiinnehållet av stenkol, eftersom luftåtgången berättar något om hur mycket sting det är i 1 kg av bränslet. Ja, det är mer komplicerat än så, förbränningstemperaturen ha betydelse för var den effekten sätts i arbete men en högre temperatur är också en effektivare förbränning.

Att luftgenomsläppet i rostern kan vara lägre med ved än med stenkol beror ju på att ved kräver mindre syre, för att ved per kg inte har samma energimängd att frigöra genom reaktionen med kol och syre till koldioxid. Stenkol innehåller ungefär 85-90% rent kol. Det är svårare att hitta samma tal för ved men efter pyrolys där vatten och kolväten avgår så återstår ungefär 55% kol. Även med kolvätena inräknade så skiljer det ändå en del, kan man ana. Poängen med träkol och koks är att ingen värme åtgår för att avgasa och förbränna det som inte är kol, vilket gör dem till ännu effektivare bränslen än i sitt "ursprungstillstånd". Vi kan då förstå att ved måste "kämpa mer" för att komma åt sitt kol, att en stor del energi åtgår till att avgasa och förbränna det som inte är kol.

I några fall satte man upp rökgastermometrar i sotskåpet på koleldade lok, det är heller inte bra att det blir för kallt där (svavelsyrautfällning vid 185 grader) men de togs ner, som jag fattat det för att tempen genom pannans design inte varierade särskilt mycket och inte var ett problem. Att släppa ut en alldeles för hög rökgastemp tyder på en felaktig panndesign. Franco Crosti-pannor är ett exempel på en bra idé som inte alls fungerade i längden eftersom rökgastempen efter ekonomizern/matarvattenförvärmaren blev på tok för låg så allt rostade bort på några få år.

Alltså, om någon säger att tiden är inne för vedeldade ånglok även i kommersiell drift, då säger jag "Ja!" Dels för att det är kul, och dels för att det är ett inhemskt bränsle som ger oberoende i orostider. Relativt enkel teknik jämfört med transformator/generator och strömriktare med traktionsomriktare samt en mängd datorer som inte borde vara alltför kostsam, med stor oprövad förbättringspotential i detta sammanhang. Även panntekniken har utvecklats på 50 år, och PLC-datorer med jämförelsevis enkla styrprogram räcker fortfarande väldigt långt i de sammanhangen. Verkningsgraden på ett ånglok byggt med dagens teknik skulle absolut kunna ökas påtagligt, tror jag. Kanske t o m så att ett konventionellt diesellok med motsvarande maskineffekt skulle komma på skam? (Man kan ju hoppas) Avgasvärmen från en förbränningsmotor kan ju aldrig återföras till nytta för motorn, och där kanske mer avancerad ångteknik kan hämta hem en hel del poäng.

Men det gör inte att energiinnehållet ökar i bränslet. Att den inte gör det betyder inte att ett bränsle är "sämre" än ett annat, eller att en optimering där val av bränsle ingår alltid leder till att det "sämre" bränslet är fel val. Man måste titta på uppgiften som ska utföras och kostnaden för att få det gjort. Ved kan mycket väl vara rätt väg att gå under de rätta omständigheterna.

Längst ned på den här sidan finns en bra tabell över olika bränslens energivärden i MJ. https://www.energihandbok.se/branslen

Nu har vi en fast rostyta som vi kan täcka med ett bränsle. Vi kan utgå från vikt eller volym, men om vi bestryker fyren med samma andel av två olika bränslen så är det inte långt borta att se att vi kommer att koka mindre vatten med det mindre effektiva bränslet. Om det är ett problem för oss eller inte är en helt annan fråga. Om vi kan vidta effektiviseringsåtgärder för det mindre effektiva bränslet utan att vidta samma åtgärder för det andra bränslet i syfte att minska effekivitetsgapet är också en helt annan fråga.

Trådstartens fundering: Kan ved ersätta stenkol? Svar: Det beror på.