Hur står det till med de smalspåriga museiångloken?

Inte för att jag tror dagens besökare av museijärnvägar har samma krav på ångloksdragna tåg som för 20-40 år sedan. Visst är den ett uppskattat inslag men idag vill museijärnvägsbesökarna främst ha toaletter (välstädade) och någon form av matutbud (fika, varmkorv, våfflor, etc). Ånglok i drift kommer gissningsvis i tredje eller fjärde hand. Nu är det helhetskonceptet med uniformer, snygga stationsområden, städade vagnar, café med bra utbud och många, många toaletter, mm som främst räknas av besökarna. Gärna med någon anslutande kringaktivitet som badplats (typ Gräfsnäs Slottspark) eller industriruin (typ masugnarna i Jädraås eller Pershyttan).

Se också på museispårvägen i Malmköping som vid sina temadagar får mycket folk. Att fira Halloween med en spårvagn går lika bra som med ett ångloksdraget tåg. Återigen är det konceptet och presentationen – inte de historiska fordonen i sig – som besökarna vill uppleva.

Detta faktum hindrar dock inte mig personligen (fast jag inte är ångloksnörd) att ställa frågan ”Hur är det egentligen ställt med vår smalspåriga ånglokspark i Sverige?”.
Flera av de smalspåriga ångloken var helt eller delvis driftdugliga när de blev museilok.
Nu har de fått ställas av i väntan på pengar i form av insamlingar, Riksantikvarie-bidrag, sponsorer, etc.

Samtidigt har vi i den ångloksdrivna museibane-branschen fått klarlagt att:
- Man klarar sig ofta ganska bra med ett eller två trafikånglok. Det är när det uppstår fel på dem som museijärnvägen önskar man hade ett ånglok till i reserv. Det historiska perspektivet tar inte dagens och morgondagens museijärnvägare på samma allvar. Om loken klarar museitrafik är man nöjd. Men ”kravet” eller visionen att ha en representativ samling på fem till åtta smalspåriga ånglok har inte alls samma prioritet som på 1970- och 80-talen.
- Det är ingen ekonomisk katastrof om man tvingas köra diesellok pga av avställda ånglok. Kanske mindre intäkter men inte något avbräck i ekonomin.

Eller har ni en annan mening?

Av museibanorna, var inte Västervik-Hultsfred först ut att köra rälsbuss som "bastrafik" där ångloket (tills för några år sedan) var något extra, och nu är det Z4p och vagnar som står för det extra tills kördugligt lok finns?

ENJ:s trafik torde ju också vara en där rälsbussen alltid varit basen, och egentligen det enda.

GHJ kör ju sedan flera år inte ånglok i väntan på Dalhem.

Och flera andra kör ju motorlok/rälsbuss allt oftare på grund av somrar med längre torrperioder.

Så visst har det svängt från "alltid ånglok" till annat som drar tåget. Och om nu inte intäkterna direkt minskar (eftersom ånglokets bränsle dessutom skenat iväg som kostnad), så är det ju ett annat tåg besökaren ofta möter nu, med en dieselmotor i centrum mer än ångloket.

Bra eller dåligt. Tja, det är väl upp till besökaren och den intäkt man få tänker jag.

Men den som tänker köra ånglok framöver behöver nu inte bara tänka revision och underhåll, utan även bränsleekonomi och brandfara = Kommer vi se ånglok på museibanorna som eldas med flytande miljöbränsle måhända? Vän av historiskt ordning kanske "rasar" men det kanske är det alternativ som bjuds på om vi alls ska se ånglok i framtiden? Eller så består bastrafiken av något annat än ångloket, och ångloket visas upp på stationen med vedeldning.
Jag tycker Brösarp gör en bra kompromiss när man kör diesel, och har ett påeldat lok för besök och visning på stationen.

/HP

Av museibanorna, var inte Västervik-Hultsfred först ut att köra rälsbuss som "bastrafik" där ångloket (tills för några år sedan) var något extra, och nu är det Z4p och vagnar som står för det extra tills kördugligt lok finns?

Tjustbygdens Järnvägsförenings trafik enligt nuvarande mönster kom till i etapper, så något riktigt startdatum för när rälsbussarna kom att bli stommen är svårt att sätta.
1995: lokomotordragna tåg mellan Verkebäck och Ankarsrum.
1996: lokomotordragna tåg som ovan, enbart rälsbuss mellan Ankarsrum och Tuna.
1997: både rälsbussar och lokomotordragna tåg mellan Verkebäck och Tuna.
1998: trafikdagar med renodlad rälsbusstrafik mellan Verkebäck och Hultsfred. Minns inte på rak arm var lokomotortågen vände det året.

Att bara köra rälsbuss vissa trafikdagar var inte TJF först med, det förekom i Nora tidigare. Samma sak med att ha sträckor med enbart rälsbusstrafik. Hur var det med rälsbusstrafiken mellan Läggesta och Taxinge, vilket år började den?

Av museibanorna, var inte Västervik-Hultsfred först ut att köra rälsbuss som "bastrafik" där ångloket (tills för några år sedan) var något extra, och nu är det Z4p och vagnar som står för det extra tills kördugligt lok finns?

Tjustbygdens Järnvägsförenings trafik enligt nuvarande mönster kom till i etapper, så något riktigt startdatum för när rälsbussarna kom att bli stommen är svårt att sätta.
1995: lokomotordragna tåg mellan Verkebäck och Ankarsrum.
1996: lokomotordragna tåg som ovan, enbart rälsbuss mellan Ankarsrum och Tuna.
1997: både rälsbussar och lokomotordragna tåg mellan Verkebäck och Tuna.
1998: trafikdagar med renodlad rälsbusstrafik mellan Verkebäck och Hultsfred. Minns inte på rak arm var lokomotortågen vände det året.

Att bara köra rälsbuss vissa trafikdagar var inte TJF först med, det förekom i Nora tidigare. Samma sak med att ha sträckor med enbart rälsbusstrafik. Hur var det med rälsbusstrafiken mellan Läggesta och Taxinge, vilket år började den?

Nja, jag tänkte nog så här i mitt stilla sinne: När Vk-Hf blev museibana och inte turistjärnväg, så har jag alltid upplevt att rälsbussarna var stommen i trafiken där ångloket är något extra. De flesta har ju annars ångtåget som stommen där rälsbussen kompletterar. Upplever jag det som./HP

Av museibanorna, var inte Västervik-Hultsfred först ut att köra rälsbuss som "bastrafik" där ångloket (tills för några år sedan) var något extra, och nu är det Z4p och vagnar som står för det extra tills kördugligt lok finns?

Tjustbygdens Järnvägsförenings trafik enligt nuvarande mönster kom till i etapper, så något riktigt startdatum för när rälsbussarna kom att bli stommen är svårt att sätta.
1995: lokomotordragna tåg mellan Verkebäck och Ankarsrum.
1996: lokomotordragna tåg som ovan, enbart rälsbuss mellan Ankarsrum och Tuna.
1997: både rälsbussar och lokomotordragna tåg mellan Verkebäck och Tuna.
1998: trafikdagar med renodlad rälsbusstrafik mellan Verkebäck och Hultsfred. Minns inte på rak arm var lokomotortågen vände det året.

Att bara köra rälsbuss vissa trafikdagar var inte TJF först med, det förekom i Nora tidigare. Samma sak med att ha sträckor med enbart rälsbusstrafik. Hur var det med rälsbusstrafiken mellan Läggesta och Taxinge, vilket år började den?

Nja, jag tänkte nog så här i mitt stilla sinne: När Vk-Hf blev museibana och inte turistjärnväg, så har jag alltid upplevt att rälsbussarna var stommen i trafiken där ångloket är något extra. De flesta har ju annars ångtåget som stommen där rälsbussen kompletterar. Upplever jag det som./HP

Det är svårt att sätta ett datum för när det blev museibana. Sista resandetåget norr om Hultsfreds hembygdspark med någon annan trafikutövare än TJF kördes 1993. Ambitionen från TJF 1995 var bara att köra museitrafik men med Verkebäck som utgångspunkt i väntan på en lösning för trafik från Västervik. Sedan kom trafiken att utökas gradvis då det inte visades intresse från annat håll att trafikera banan. I december 1997 blev TJF ensamma kvar som trafikutövare på banan.

Av museibanorna, var inte Västervik-Hultsfred först ut att köra rälsbuss som "bastrafik" där ångloket (tills för några år sedan) var något extra, och nu är det Z4p och vagnar som står för det extra tills kördugligt lok finns?

Tjustbygdens Järnvägsförenings trafik enligt nuvarande mönster kom till i etapper, så något riktigt startdatum för när rälsbussarna kom att bli stommen är svårt att sätta.
1995: lokomotordragna tåg mellan Verkebäck och Ankarsrum.
1996: lokomotordragna tåg som ovan, enbart rälsbuss mellan Ankarsrum och Tuna.
1997: både rälsbussar och lokomotordragna tåg mellan Verkebäck och Tuna.
1998: trafikdagar med renodlad rälsbusstrafik mellan Verkebäck och Hultsfred. Minns inte på rak arm var lokomotortågen vände det året.

Att bara köra rälsbuss vissa trafikdagar var inte TJF först med, det förekom i Nora tidigare. Samma sak med att ha sträckor med enbart rälsbusstrafik. Hur var det med rälsbusstrafiken mellan Läggesta och Taxinge, vilket år började den?

Nja, jag tänkte nog så här i mitt stilla sinne: När Vk-Hf blev museibana och inte turistjärnväg, så har jag alltid upplevt att rälsbussarna var stommen i trafiken där ångloket är något extra. De flesta har ju annars ångtåget som stommen där rälsbussen kompletterar. Upplever jag det som./HP

Det är svårt att sätta ett datum för när det blev museibana. Sista resandetåget norr om Hultsfreds hembygdspark med någon annan trafikutövare än TJF kördes 1993. Ambitionen från TJF 1995 var bara att köra museitrafik men med Verkebäck som utgångspunkt i väntan på en lösning för trafik från Västervik. Sedan kom trafiken att utökas gradvis då det inte visades intresse från annat håll att trafikera banan. I december 1997 blev TJF ensamma kvar som trafikutövare på banan.

Ett annat intressant faktum är att resandet i TJF ökat rejält de sista åren om man bortser från pandemiåren. För fem år sedan räckte det med 2 rälsbussar i morgon- och kvällståget och 1 på lunchsvängen. Idag är det nya normala tre rälsbussar i morgon och kvällståget och 2 på lunchsvängen i högtrafik, så uppenbarligen går det att attrahera nya resenärer trots att vi inte kört ånglok sedan 2017. Sen ska vi ju inte tala om chartertågen och julbordstågen som gick all time high i år...

//Fredrik

Att bara köra rälsbuss vissa trafikdagar var inte TJF först med, det förekom i Nora tidigare. Samma sak med att ha sträckor med enbart rälsbusstrafik. Hur var det med rälsbusstrafiken mellan Läggesta och Taxinge, vilket år började den?

SkJ körde rälsbuss på delsträcka på sent 70-tal, S:t Olof - Ö Vemmerlöv.

Det går aldrig att komma ifrån: Ånglok drar. Inte bara bokstavligen. Och ju färre som kör dom, ju unikare blir de. Sen är det då avvägningen: Kan ett ånglok kompensera för dåliga eller rentav obefintliga toaletter och kaféer? Det tror jag nog inte generellt och f f a inte i längden. Men nu har ju de flesta museibanor sådant, så…

Däremot att lägga ner stora resurser på att renovera Det Unika Ångloket XYJ 2 i stället för ”dussin(ång)loket” SJ E2 11xx; det är nog nåt man i så fall gör för oss n*rdar och andra finsmakare/ förståsigpåare. Samt för föreningens aktiva, vilket inte ska underskattas. Men för de besökande barnfamiljerna gör det ingen skillnad; "...det är svart, ryker, pyser, stånkar och visslar". Om det finns toaletter och kaféer.

/ L G :-)

Det går aldrig att komma ifrån: Ånglok drar.

Inte nu längre som för 10-60 år tillbaka.
Så visst går det att komma ifrån! :-)

Se även inlägg på Facebook!

Hilsen
Johan

Se även inlägg på Facebook!

(Jag vill inte skriva inlägg där -jag kan bli spårad av CIA! :-P )

Förvisso. Men noterade då vad Christer Karlsson skrev från SkJ. Så det kanske är olika, på banor som SkJ och ULJ t ex där ånglok s a s är "basen" i trafiken blir besökarna besvikna då dom helt enkelt är vana vid det, och därmed förväntar sig ånglok. Undantag blir då vid t ex torka, men om man då kungör det ordentligt och förklarar blir folk sällan jättebesvikna. De förstår varför och kan ofta åka ånglok vid ett annat besök framöver.

På banor som tydligt annonserar att de inte kör ånglok, och kanske inte gjort det på flera år (eller aldrig!), blir ju situationen en annan. I dessa fall kan ("enbart" ) en vacker bana, fina resmål o dyl bli ett skäl till ett besök och en åktur. Och då utan besvikelse över dragkraften.

Men om det nu blir så att färre banor och föreningar kan köra ånglok "ofta och regelbundet" så får vi väl se om det kan bli ett marknadsföringsargument, f f a för att locka till sig nya resenärer "långbortifrån". Ty som HP skriver så kommer det att bli allt tuffare att köra dylikt av ekonomiska och miljöskäl inte minst....

/ L G

Hej Johan!
En mycket kort replik på din fråga så har i alla fall JTJ för närvarande fyra driftsdugliga ånglok och det femte, malletlok nr 8, torde vara i drift om ca två år efter en pannrevision och som är i huvudsak avslutad våren 2023 av en svensk verkstad....! Det blir ju sedan lite jobb med att lägga pannan i ramverket och i samband med detta förknippade arbeten!
Hälsningar
Tobbe

Toaletter finns väl på järnvägsstationerna. Hur många toaletter anser du att det behövs(räcker en toalett per 80 sittplatser i tåget). Vad skall göras ?
Nordsjällands veterantog har många resande på sina jultåg Köpenhamn-Helsingör. Inte finns det väl någon svensk förening som har lika många sittplatser.
En gång för många år sedan (1970-talet) hade svenska järnvägsklubben omkring 900 personer med på en resa.
Kanske är det tråkigt att inte alla föreningar har cafe- och rest.vagn.
Tror inte majoriteten (av järnvägsentusiaster) håller med dig om att det går lika bra med spårvagn på halloween.

Toaletter finns väl på järnvägsstationerna. Hur många toaletter anser du att det behövs(räcker en toalett per 80 sittplatser i tåget). Vad skall göras ?
Nordsjällands veterantog har många resande på sina jultåg Köpenhamn-Helsingör. Inte finns det väl någon svensk förening som har lika många sittplatser.
En gång för många år sedan (1970-talet) hade svenska järnvägsklubben omkring 900 personer med på en resa.
Kanske är det tråkigt att inte alla föreningar har cafe- och rest.vagn.
Tror inte majoriteten (av järnvägsentusiaster) håller med dig om att det går lika bra med spårvagn på halloween.

Hur många sittplatser har Nordsjällands veterantog då i sina jultåg? För utan att veta det så går det inte svara på om någon svensk förening har lika många sittplatser.

Toaletter finns väl på järnvägsstationerna. Hur många toaletter anser du att det behövs(räcker en toalett per 80 sittplatser i tåget). Vad skall göras ?
Nordsjällands veterantog har många resande på sina jultåg Köpenhamn-Helsingör. Inte finns det väl någon svensk förening som har lika många sittplatser.
En gång för många år sedan (1970-talet) hade svenska järnvägsklubben omkring 900 personer med på en resa.
Kanske är det tråkigt att inte alla föreningar har cafe- och rest.vagn.
Tror inte majoriteten (av järnvägsentusiaster) håller med dig om att det går lika bra med spårvagn på halloween.

Hur många sittplatser har Nordsjällands veterantog då i sina jultåg? För utan att veta det så går det inte svara på om någon svensk förening har lika många sittplatser.

Ja hur må ga ?
För nog. finns det svenska föreningar som kan ställa upp ett rejält långt persontåg om det behövs.
BJs, SKÅJ, Nässjö, Kalmar och även Jvm Gävle
Kanske upp mot 14 vagnar om allt är helt och kördugligt.
För SJK kan väl nämnas F1200 -resan 1970-10-31 med 536 deltagare
Det var ett samarrangemang med Dagens Nyheter och visar väl vikten av marknadsföring, tidningen gick ut med ett erbjudande till läsarna och det blev succé.
I övrigt finns en del arrangemang i samband med Extravaganza där man redovisar 600-1200 deltagare men då har man kört t.o.r en eller fleta gånger och inte med samma resenärer (man fick åka båt en väg)
Någon resa med 900 deltagare på samma tåg kan jag inte hitta i SJK historia.

Du har rätt, SJK har aldrig haft 900 resande. Men NBJ resan 1978 samlade 705 deltagare.

Du har rätt, SJK har aldrig haft 900 resande. Men NBJ resan 1978 samlade 705 deltagare.

Du svara inte på hur många platser Nordsjällands veterantog har i sina tåg.

Toaletter finns väl på järnvägsstationerna. Hur många toaletter anser du att det behövs(räcker en toalett per 80 sittplatser i tåget). Vad skall göras ?

Jag avsåg museibanorna i Sverige. Utflyktståg på TrVs när har jag inget som helst kunskaper om.:-)

Nordsjällands veterantog har många resande på sina jultåg Köpenhamn-Helsingör. Inte finns det väl någon svensk förening som har lika många sittplatser.
En gång för många år sedan (1970-talet) hade svenska järnvägsklubben omkring 900 personer med på en resa.

Jaha....OK?

Kanske är det tråkigt att inte alla föreningar har cafe- och rest.vagn.

Som sagt jag avsåg museibanorna inte utflyktstågen.

Tror inte majoriteten (av järnvägsentusiaster) håller med dig om att det går lika bra med spårvagn på halloween.

Jaså jaha - det får stå för dig! Men på nytt - jag avsåg museibanorna vars 97-98% besökare (och därmed nödvändiga biljettintäkter). Inte är tågentusiaster, utan alldagliga familjer, pensionärspar, ensamstående som söker en upplevelseturistisk resa och inte en charteresa på TrV:s spår avsedd för järnvägsentusiaster. ;-)

PS. I Northhumbria säljer man biljetter för ca 60.000 Pund ´Sterling för att åka med historisk spårvagn på Hallowen under två tre dagar. Men så är det icke järnvägsnördiga britter som utgör kundunderlaget. MUMA i MAlmköping har lyckats få med sig sin hemstad på motsvarande arrangeman. Jättekul!

Jaså jaha! Men på nytt - jag avsåg museibanorna vars 97-98% besökare (och därmed nödvändiga biljettintäkter). Inte är tågentusiaster, utan alldagliga familjer, pensionärspar, ensamstående som söker en upplevelseturistisk resa och inte en charteresa på TrV:s spår avsedd för järnvägsentusiaster. ;-)

Något som vi sett i SMoK är att det börjar komma resenärer som inte är nördar. Jag tycker mig se en klar skillnad mot för 20 år sedan. Vi försöker även bredda den tänkbara kundkretsen genom att till tågresan ta med möjlighet till museibesök, båtresor och liknande. Många tycker också att fika är viktigt. På korta resor dyker det även upp en och annan barnfamilj. Ska vi överleva behöver vi vidga marknadspotentialen.

Den här diskussionen handlar om (smalspåriga) museijärnvägar (på egen bana) med rullande materiel vars eventuella primitiva avträden inte kan eller får användas i dagsläget.

Med 40 års erfarenhet i branschen håller jag med Johan om att det är helhetsupplevelsen som är väsentlig ur den ordinare besökarens synvinkel.

Och till det hör väsentligen bl.a. att vi har snygga toaletter vid stationerna och att vi kan erbjuda någon form av fika till rimliga villkor. Toaletterna är hur galet den än låter viktigare än ångloken. Man kan inte bortförklara en toalett som saknas eller som inte är fräsch. Däremot accepteras annan dragkraft än ånglok, måhända stundom med viss motvilja, om man kan komma med en rimlig förklaring till varför man inte kan köra med ånga i dag.

Sedan behöver vi förklara för våra gäster att vi arbetar ideellt eftersom vi tycker att det är givande (?) och vänligen uppmana våra besökare att beakta detta i eventuell respons.

I dagsläget har vi 11 vattenklosetter vid Jockisbanan varav 4 för personalen. Tre torrdass tillkommer.

[image]
Smalspårigt toalettlöst vedeldat ångtåg mot Jockis inväntar avgång i Minkiö 5/12 2021 i frisk kyla.

För att svara på frågan ovan så tror jag att åtminstone de två föreningar jag är medlem i så är det ganska bra. De har skapat bra verkstäder och kan göra många ångloksreparationer i egen regi. Vid mera komplicerade fall tar man hjälp av externa verkstäder. Man har t.ex tillverkat nya pannor till några lok. Men det krävs förstås att man har god ekonomi.
Problem för ångloksverksamheten är de nya bestämmelserna som kommit och ska komma. Myndigheterna har ibland dålig kunskap om ånglok och museiföreningars ekonomiska förutsättningar.
En förutsättning för fortsatta ånglok i drift är också att det tillkommer yngre förmågor som är intresserade och kan läras upp att ta över när de äldre försvinner.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Hur står det till med de smalspåriga museiångloken? (Järnvägs- och Museiföreningar)