Vändningsplatser för Tb-lok ? (Järnväg allmänt)

av Bobo L, Saturday, January 14, 2023, 22:26 (439 dagar sedan)

Av och till har det visats bilder från vändning av Tb-loken med hjälp av deras inbyggda vändskiva. Min fråga handlar om ifall man hade rekognoserat och markerat lämpliga platser för vändning med hänsyn till 1) räls och slipers, 2) fasta hinder såsom stolpar, lastkajer och värmeposter samt 3) underliggande geoteknik.

I en nu aktuell diskussion på Fejsboken visas bilder på vändning av en Tb, och det nämns i diskussionen att SJ (det här var alltså före avreglering och uppdelning) hade satt upp skyltar på vissa platser.

Jag stjäl mina egna kommentarer till bilderna på Fejjan.


Min kommentar (1):

"Alltså, jag får ju galopperande magsår av tanken på att ta ner 80-90 ton som punktlast på två räler, och dessutom med tanke på det ävja, gucka och bös som finns under makadammen. 😳😬"

Min kommentar (2), om förarbete före skyltuppsättning:

"Fast i värsta fall var det väl för att loket vid vändning inte skulle slå omkull någon ktl-stolpe e.d? Eller hade SJ Ba verkligen varit ute och gjort geo-undersökning? Tja, kanske..?"


Tack för bilderna och för interlektell, inlecktu... , intu... ja alltså klok kommentar, Ingenjör Schwimmwagen!

Vändningsplatser för Tb-lok ?

av -ch-, Saturday, January 14, 2023, 23:36 (439 dagar sedan) @ Bobo L

Har missat inläggen på Fejan, kanske lika så bra.
Det fanns inte många ställen som var godkända för vändning. Trycket från vändplattan ton/kvm var i regel för stort för banvallens normala bärighet. vanlitvis vände man efter banan på vägportar där det var betong under rälsen.
Ett udda inslag var ju att inför premiärvisningen av loket visade det sig att axeltrycket var för stort så man fick hastigt och lustigt montera ett 5:e hjul mellan boogierna.

[image]

Vändningsplatser för Tb-lok ?

av OlleThåström, Sunday, January 15, 2023, 12:22 (438 dagar sedan) @ -ch-

Jag lär väl bli nedklubbad för det här inlägget. Får skylla på att jag inte begriper något om spårbunden trafik, däremot är jag mycket (nördigt) intresserad av järnvägens infrastruktur m.m.

På bilden i ditt inlägg ser det ut som om det är två lok, ända mot ända. Med en sådan parkoppling behövs ingen vändningsprocedur för att kunna ploga i båda riktningarna. Alltså om man hade byggt loket tvådelat med plogar i båda ändar så kunde varje del ha gjorts mindre och med mindre axeltryck etc.??????

Och den krångliga och tidsödande vändningen hade reducerats till en promenad för lokföraren.

:-D

Vändningsplatser för Tb-lok ?

av Överkörmästaren, Sunday, January 15, 2023, 14:09 (438 dagar sedan) @ OlleThåström

Jag lär väl bli nedklubbad för det här inlägget. Får skylla på att jag inte begriper något om spårbunden trafik, däremot är jag mycket (nördigt) intresserad av järnvägens infrastruktur m.m.

På bilden i ditt inlägg ser det ut som om det är två lok, ända mot ända. Med en sådan parkoppling behövs ingen vändningsprocedur för att kunna ploga i båda riktningarna. Alltså om man hade byggt loket tvådelat med plogar i båda ändar så kunde varje del ha gjorts mindre och med mindre axeltryck etc.??????

Och den krångliga och tidsödande vändningen hade reducerats till en promenad för lokföraren.

:-D

Tb är väl i första hand avsedd för att ploga bangårdar och behöver inte vändas då, utan det var väl snarare vid dragning av banarbetståg och godståg som det avsågs bli aktuellt?

Vändningsplatser för Tb-lok ?

av Sven Bårström, Monday, January 16, 2023, 13:13 (437 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Det är rätt att Tb-loken i första hand skulle användas till tung snöröjning på bangårdar. Man hade en delad frontplog och en vingplog på var sida. Man började med att röja ett spår med frontplogen och ena sidoplogen och fick då en stor snövall över intilliggande spår. Sen körde man en gång på detta och fick därmed en ny större snövall. Och så fortsatte man, spår för spår till dess snösträngen blev så hög, att den måste tas bort, antingen med snöslunga eller med hjullastare. Jag har ett minne av att man någon gång lastade snö på Q44-vagnar, som kördes ut på linjen, där snön tippades i en bankslänt. I allmänhet var det inte nödvändigt att vända loket i samband med snöröjningen, men det hände säkert då och då.
SJ banavdelning var dispositionsansvarig för de 10 Tb- och 20 Tc-loken. De överfördes 1988 till Banverket. Tb-loken var maskinellt i stort sett lika SJ T44-lok. Därför var de utmärkta att använda till grus- och makadamkörning sommartid, då med frontplogen borttagen och ersatt med normal stöt- och draginrättning. Det gick alltså att köra loken med hytten i aktern, men jag kan inse att det inte var så populärt. Sikten bör ha varit ungefär som på den gamla T42:an.
Sven B

Vändningsplatser för Tb-lok ?

av -ch-, Monday, January 16, 2023, 16:55 (437 dagar sedan) @ Sven Bårström

När det gäller snöröjning så finns det på Youtube några ganska trevliga filmer från bangårdsröjning i Ånge. Allan Östlund kör så det ryker.
På det loket monterades extra djupa plogskär så det inte skulle bli så mycket snö kvar.
Tb i Ånge

Tb i Ånge

Vändningsplatser för Tb-lok ?

av Gunnar Lilienberg, Monday, January 16, 2023, 16:58 (437 dagar sedan) @ Sven Bårström

Det är rätt att Tb-loken i första hand skulle användas till tung snöröjning på bangårdar. Man hade en delad frontplog och en vingplog på var sida. Man började med att röja ett spår med frontplogen och ena sidoplogen och fick då en stor snövall över intilliggande spår. Sen körde man en gång på detta och fick därmed en ny större snövall. Och så fortsatte man, spår för spår till dess snösträngen blev så hög, att den måste tas bort, antingen med snöslunga eller med hjullastare. Jag har ett minne av att man någon gång lastade snö på Q44-vagnar, som kördes ut på linjen, där snön tippades i en bankslänt. I allmänhet var det inte nödvändigt att vända loket i samband med snöröjningen, men det hände säkert då och då.
SJ banavdelning var dispositionsansvarig för de 10 Tb- och 20 Tc-loken. De överfördes 1988 till Banverket. Tb-loken var maskinellt i stort sett lika SJ T44-lok. Därför var de utmärkta att använda till grus- och makadamkörning sommartid, då med frontplogen borttagen och ersatt med normal stöt- och draginrättning. Det gick alltså att köra loken med hytten i aktern, men jag kan inse att det inte var så populärt. Sikten bör ha varit ungefär som på den gamla T42:an.
Sven B

Det var krav på dubbelbemanning när Tb och Tc framfördes med hytten bak.

Vändningsplatser för Tb-lok ?

av John T, Monday, January 16, 2023, 17:09 (437 dagar sedan) @ Gunnar Lilienberg

Det är rätt att Tb-loken i första hand skulle användas till tung snöröjning på bangårdar. Man hade en delad frontplog och en vingplog på var sida. Man började med att röja ett spår med frontplogen och ena sidoplogen och fick då en stor snövall över intilliggande spår. Sen körde man en gång på detta och fick därmed en ny större snövall. Och så fortsatte man, spår för spår till dess snösträngen blev så hög, att den måste tas bort, antingen med snöslunga eller med hjullastare. Jag har ett minne av att man någon gång lastade snö på Q44-vagnar, som kördes ut på linjen, där snön tippades i en bankslänt. I allmänhet var det inte nödvändigt att vända loket i samband med snöröjningen, men det hände säkert då och då.
SJ banavdelning var dispositionsansvarig för de 10 Tb- och 20 Tc-loken. De överfördes 1988 till Banverket. Tb-loken var maskinellt i stort sett lika SJ T44-lok. Därför var de utmärkta att använda till grus- och makadamkörning sommartid, då med frontplogen borttagen och ersatt med normal stöt- och draginrättning. Det gick alltså att köra loken med hytten i aktern, men jag kan inse att det inte var så populärt. Sikten bör ha varit ungefär som på den gamla T42:an.
Sven B


Det var krav på dubbelbemanning när Tb och Tc framfördes med hytten bak.

Fick inte åtminstone Tb-loken med tiden en fjärrkontroll med sladd, så att föraren i sådana lägen skulle kunna flytta sig i hytten? Eller minns jag fel?

Vändningsplatser för Tb-lok ?

av Göran Kannerby, Sunday, January 15, 2023, 16:01 (438 dagar sedan) @ OlleThåström

Jag lär väl bli nedklubbad för det här inlägget. Får skylla på att jag inte begriper något om spårbunden trafik, däremot är jag mycket (nördigt) intresserad av järnvägens infrastruktur m.m.

På bilden i ditt inlägg ser det ut som om det är två lok, ända mot ända. Med en sådan parkoppling behövs ingen vändningsprocedur för att kunna ploga i båda riktningarna. Alltså om man hade byggt loket tvådelat med plogar i båda ändar så kunde varje del ha gjorts mindre och med mindre axeltryck etc.??????

Och den krångliga och tidsödande vändningen hade reducerats till en promenad för lokföraren.

:-D

Fast man hade bara haft hälften så många lok, alternativt behövt lägga dubbelt så mycket pengar. :-)

Vändningsplatser för Tb-lok ?

av -ch-, Sunday, January 15, 2023, 18:35 (438 dagar sedan) @ OlleThåström

Jag lär väl bli nedklubbad för det här inlägget. Får skylla på att jag inte begriper något om spårbunden trafik, däremot är jag mycket (nördigt) intresserad av järnvägens infrastruktur m.m.

På bilden i ditt inlägg ser det ut som om det är två lok, ända mot ända. Med en sådan parkoppling behövs ingen vändningsprocedur för att kunna ploga i båda riktningarna. Alltså om man hade byggt loket tvådelat med plogar i båda ändar så kunde varje del ha gjorts mindre och med mindre axeltryck etc.??????

Och den krångliga och tidsödande vändningen hade reducerats till en promenad för lokföraren.

:-D

Bilden visar Tb-loket i sommarkostym. Frontplogen ersatt med buffertplanka och motvikt.
Multipelkopplingen gör att det funkar bra att dra gods- och makadammvagnar utan att vända loket vid riktningsbyte. Att ha hytten i den ena änden ställer annars till det med sikten framåt.....vid backgång.

Vändningsplatser för Tb-lok ?

av Pelle Björkman, Sunday, January 15, 2023, 14:08 (438 dagar sedan) @ -ch-

Har missat inläggen på Fejan, kanske lika så bra.
Det fanns inte många ställen som var godkända för vändning. Trycket från vändplattan ton/kvm var i regel för stort för banvallens normala bärighet. vanlitvis vände man efter banan på vägportar där det var betong under rälsen.
Ett udda inslag var ju att inför premiärvisningen av loket visade det sig att axeltrycket var för stort så man fick hastigt och lustigt montera ett 5:e hjul mellan boogierna.

[image]

Vill minnas att NOHAB i sina engelskspråkiga broschyrer kallade stödhjulen för "ponny truck".

Vändningsplatser för Tb-lok ?

av Anders Järvenpää, Sunday, January 15, 2023, 16:28 (438 dagar sedan) @ Pelle Björkman

Om man tillämpar den engelska ortografin bör det vara "pony truck" med ett 'n'.

Vändningsplatser för Tb-lok ?

av Bobo L, Sunday, January 15, 2023, 22:58 (438 dagar sedan) @ -ch-

Har missat inläggen på Fejan, kanske lika så bra.

Tja, just du har nog sett samma sak flera gånger IRL så du behöver nog inte stressa dig in på Fejjan. Det var min fråga om vändningsplatser, och sen en diskussion mellan några lokförare om hur loket böjer sig, vilka dörrar och luckor som skulle öppnas mm.

Det fanns inte många ställen som var godkända för vändning. Trycket från vändplattan ton/kvm var i regel för stort för banvallens normala bärighet. vanlitvis vände man efter banan på vägportar där det var betong under rälsen.


** Hick ** **ont i huvudet** **igen** :-D


Var det vissa särskilt kontrollräknade broar som hade utsetts för ändamålet, eller var lok-ps fria att stanna och vända på valfri bro som verkade passa?

Alltså, antag att brons dimensionerande största vikt per löpmeter spår på den tiden var 10 ton/m. Stax 30 hade nog inte kommit in i kristallkulorna ännu. Sen vill brokonstruktörer ha marginal (kallas säkerhet) så säg 50 % överdimensionering. Ähh, vi antar 100 % ! Dvs, bron ska bära 20 ton/löpm dvs utbredd last längs med spåret.

Sen ska vi beakta att spåret sprider ut punktlast från EN axel över drygt två slipers, och underliggande ballast som tar emot dom där tonnen ger en ytterligare spridning innan alla dom 22,5 tonnen per axel är nere vid betongen och börjar belasta brokonstruktionen. Här förutsätter jag att det är en betongbro med spåret i ett ballast-tråg, och att ballasten är makadam och inte grus eller matjord.

Lokets totalvikt om det står med alla fyra axlarna (jag bortser från mittaxeln nu) i kontakt med moder Jord är alltså inget problem, ty avståndet mellan boggierna är väl ca 10 m. Kan även uttryckas som två förenklade punktlaster om 45 ton på ca 10 meters avstånd ifrån varandra.

Nu brukar ju inte järnvägsbroar kollapsa i parti och minut när stax D-tåg (dvs 22,5 tons axellast) rullar över, så ovanstående grova angreppssätt ryms uppenbarligen inom de beräknade och tillåtna lasterna.


Men, om det nu inte är 10 meter mellan de båda 45 tons punktlasterna utan 1-2 meter? 90 ton som med hjälp av räler, slipers och makadam fördelas på säg 4 meter?

Nu är vi framme vid ett belastningsfall som jag hoppas att någon med rätt slags förstånd grubblade över en stund i sällskap med starkt kaffe, millimeterpapper och Facit-snurra. Eller, WTF, det funkade ju tydligen. Strunta i kontrollberäkningen...


* * * * * * *


Och så, från en ganska nylig diskussion i Postvagnen i vilken Ingschenjör Kapspår redogjorde för laster på broar på ett bra sätt:

"Resonemang om metervikt synes mig inte helet relevant när det gäller broar och viadukter i annat än egenvikt och snölast. Tåg åstadkommer punktlaster och dynamiskt tillskott. Det lyfter här och trycker där och momentkurvorna åker upp och ner som tjejernas hopprep en majdag på skolgården. Dessutom vibrerar alltihop med en massa cykler per sekund. Är det underbågreglar med bågverkan så håller de på och borrar i upplagen på ett intressant sätt. Dessutom gillar lokförare att koppla upp och ned och bromsa och ha sig, vilket rycker och sliter i broarna. Men inte lika mycket om spåret ligger i makadamtråg. Det är inte hälsosamt at rycka igång ett malmtåg när Dm3an står på stålbro med vagnarna bortom brolagret.

Men:

Hellre räkna med dynamisk last
än att bygga för punktlast med råge

Hellre lyss till det stål som brast
än att aldrig spänna en båge"

https://www.tydal.nu/postvagnen/115363.htm

/Bobo L, Ingschenjör som också räknade på brokonstruktioner en gång i början av förra årtusendet :-)

Vändningsplatser för Tb-lok ?

av Göran Kannerby, Monday, January 16, 2023, 09:02 (438 dagar sedan) @ Bobo L

Jag inbillar mig att bland det värsta som kan vara aktuellt är att vända Tb på en relativt kort bro. På en sådan ryms normalt på sin höjd två hjulaxlar, dvs 45 ton, men belastningen från Tb blir det dubbla. Kan man ens vara säker på att upplagen klarar det?

Vändningsplatser för Tb-lok ?

av Bobo L, Monday, January 16, 2023, 09:56 (438 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Jag inbillar mig att bland det värsta som kan vara aktuellt är att vända Tb på en relativt kort bro. På en sådan ryms normalt på sin höjd två hjulaxlar, dvs 45 ton, men belastningen från Tb blir det dubbla. Kan man ens vara säker på att upplagen klarar det?


Haha, ja, det är en intressant aspekt, den bommade jag! Men, å andra sidan, korta betongbroar är väl (?) alltid utförda som balkrambro eller plattrambro? Därmed lite styvare, så åtminstone aspekten "kvadda lager" borde vara elminerad.

Men ja, en tillräckligt kort bro kommer ju aldrig att bära ett helt långt och tungt fordon. Däremot torde ju fortfarande två halva tunga vagnar dvs boggi-koppel-boggi få plats mellan brons lager/lådans väggar? Fast även i det fallet är det ju mera frågan om utbredd last än om en punktlast.

Bra synpunkt! Vi enas i ett kollektivt **HICK!** :)

Vändningsplatser för Tb-lok ?

av Sven Bårström, Monday, January 16, 2023, 12:40 (437 dagar sedan) @ Bobo L

Man måste först fundera över hur lastfallen för broar är angivna. Dels handlar det om en viss statisk last, dels utbredd (definierad som ton/m), dels i form av axellaster (ton/axel) med visst minimiavstånd. Båda är statiska mått, alltså angivna för stillastående fordon. För att beräkna brons verkliga påkänningar måste man också ta med ett dynamiskt tillägg, alltså det krafttillskott som följer av att fordonen under gång också i varierande grad rör sig vertikalt, beroende på spårlägesfel, varierande elasticitet i ballasten eller dynamiska ojämnheter hos fordonen. Jag minns inte hur stora dessa dynamiska tillägg ska vara enligt beräkningsnormerna, men de är betydande.
När man ska vända ett Tb-lok, står det stilla. Några dynamiska tillägg behöver man alltså inte räkna med för belastningen på spåret och dess underbyggnad.
Därför är det nog inte speciellt krävande ur lastsynpunkt att vända ett Tb-lok i stort sett överallt där de kan gå.
Jag har också sett Tb-lok vändas på eget stöd på bangårdarna både i Sundsvall och Luleå.
Principerna för Tb- och Tc-loken var utarbetade av dåvarande banavdelningen inom SJ.
Sven B

Vändningsplatser för Tb-lok ?

av Göran Kannerby, Monday, January 16, 2023, 18:31 (437 dagar sedan) @ Sven Bårström

Man måste först fundera över hur lastfallen för broar är angivna. Dels handlar det om en viss statisk last, dels utbredd (definierad som ton/m), dels i form av axellaster (ton/axel) med visst minimiavstånd. Båda är statiska mått, alltså angivna för stillastående fordon. För att beräkna brons verkliga påkänningar måste man också ta med ett dynamiskt tillägg, alltså det krafttillskott som följer av att fordonen under gång också i varierande grad rör sig vertikalt, beroende på spårlägesfel, varierande elasticitet i ballasten eller dynamiska ojämnheter hos fordonen. Jag minns inte hur stora dessa dynamiska tillägg ska vara enligt beräkningsnormerna, men de är betydande.
När man ska vända ett Tb-lok, står det stilla. Några dynamiska tillägg behöver man alltså inte räkna med för belastningen på spåret och dess underbyggnad.
Därför är det nog inte speciellt krävande ur lastsynpunkt att vända ett Tb-lok i stort sett överallt där de kan gå.
Jag har också sett Tb-lok vändas på eget stöd på bangårdarna både i Sundsvall och Luleå.
Principerna för Tb- och Tc-loken var utarbetade av dåvarande banavdelningen inom SJ.
Sven B

Efter att ha rådfrågat EN 1991-2 kommer jag fram till att i ett normalt underhållet spår är dynamik-faktorn (fi) just precis över 2,0, dvs bron ska tåla dubbelt så mycket vid stillastående som vid passage.

Dock kan faktorn krypa ned till 1,67 om spåret är väl underhållet. Skulle dock förvåna mig om någon bro-konstruktör vågar utgå från att spåret är så väl underhållet, i vart fall inte på broar som byggts innan Tb stundom vändes på spåren.

Vändningsplatser för Tb-lok ?

av -ch-, Monday, January 16, 2023, 11:20 (437 dagar sedan) @ Bobo L

Har fått mej berättat om brovändning där lokföreren inte noterade att spåret krökte en aning.
Det gick givetvis bra att kyfta och vända....
men att få de fyra axlarna på spåret ställde till det
- Lyftannordningen drivs av startbatteriet
- Hängandes i luften hindrades övrig trafik förbi platsen
- När axlarna sedan hittat sin rätta plats på spåret var batteriet för klent så dieseln inte gick att starta.

Vändningsplatser för Tb-lok ?

av Bertil Bengtsson, Monday, January 16, 2023, 11:41 (437 dagar sedan) @ -ch-

På bilden är det barmark, det är inte snöröjning. Jag tror det är förarutbildning. Jag har flera foton av Tb 'rygg mot rygg' under förarutbildning. Dock har jag inte tillgång till dessa nu, befinner mig utomlands.
Jag har också foton av Tb under vändning framför lokstallet i Kiruna och i närheten av lokstallet i Boden. Det gick tydligen bra.
Berra

Vändningsplatser för Tb-lok ?

av Sven Bårström, Monday, January 16, 2023, 13:25 (437 dagar sedan) @ -ch-

Det står på bilden att axeln är "stumt monterad". Är det verkligen möjligt? Den skulle i så fall bli mycket reducerat belastad då den befann sig över en "svacka" i spåret, eller tvärtom vid en höjdpunkt, t ex en frosthävning. Jag vill tro att axeln måste ha varit fjädrat upphängd, justerad för en nominell axellast av ca 8 ton för snöröjningsutrustat lok. (Jag har för mig att den angavs till 8 ton, vilket ger 20 ton på boggiaxlarna).
Sven B

Vändningsplatser för Tb-lok ?

av Göran Kannerby, Monday, January 16, 2023, 15:28 (437 dagar sedan) @ Sven Bårström

Det står på bilden att axeln är "stumt monterad". Är det verkligen möjligt? Den skulle i så fall bli mycket reducerat belastad då den befann sig över en "svacka" i spåret, eller tvärtom vid en höjdpunkt, t ex en frosthävning. Jag vill tro att axeln måste ha varit fjädrat upphängd, justerad för en nominell axellast av ca 8 ton för snöröjningsutrustat lok. (Jag har för mig att den angavs till 8 ton, vilket ger 20 ton på boggiaxlarna).


Tror att "stumt monterad" ska tolkas som att den inte var vridbar men däremot fjädrad.

Vändningsplatser för Tb-lok ?

av Sven Bårström, Monday, January 16, 2023, 16:10 (437 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Jo men visst! Kanske det!
Sven B

Vändningsplatser för Tb-lok ? Femte axeln

av Leif B, Monday, January 16, 2023, 19:32 (437 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Det står på bilden att axeln är "stumt monterad". Är det verkligen möjligt? Den skulle i så fall bli mycket reducerat belastad då den befann sig över en "svacka" i spåret, eller tvärtom vid en höjdpunkt, t ex en frosthävning. Jag vill tro att axeln måste ha varit fjädrat upphängd, justerad för en nominell axellast av ca 8 ton för snöröjningsutrustat lok. (Jag har för mig att den angavs till 8 ton, vilket ger 20 ton på boggiaxlarna).

Tror att "stumt monterad" ska tolkas som att den inte var vridbar men däremot fjädrad.

Men den måste väl varit sidoförskjutbar också?

Vändningsplatser för Tb-lok ? Femte axeln

av -RB-, Monday, January 16, 2023, 19:57 (437 dagar sedan) @ Leif B

Det var 2 separata hjul på en "gaffel" som grenslade lokets lyftdomkraft och orsakade någon/några urpårningar och försvann efter bara några år .

mvh Rolf Berg

Vändningsplatser för Tb-lok ? Femte axeln

av Leif B, Monday, January 16, 2023, 21:47 (437 dagar sedan) @ -RB-

Det var 2 separata hjul på en "gaffel" som grenslade lokets lyftdomkraft och orsakade någon/några urpårningar och försvann efter bara några år .

mvh Rolf Berg

Men då borde gaffeln varit sidoförskjutbar på något sätt.

Vändningsplatser för Tb-lok ? Femte axeln

av -RB-, Monday, January 16, 2023, 23:18 (437 dagar sedan) @ Leif B

Jo det var den men jag kan inte minnas hur den var monterad uppe under loket . Men jag tyckte själv att det inte "såg bra ut" och möjligen var den för lättrörlig då man rätt snabbt tog bort anordningen .
Jag hittar inga (när)bilder , ritningar eller skrivelser rörande anordningen .

mvh Rolf Berg

Vändningsplatser för Tb-lok ?

av Nizze, Wednesday, January 25, 2023, 18:11 (428 dagar sedan) @ Bobo L

Det fanns en plats på spår 2 i Gnesta med slipersförtätning uppmärkt med tavla vändplats för TB
har tyvärr ingen bild