Enköping stn - 1991 - (Järnväg allmänt)

av lars moberg, Thursday, February 02, 2023, 12:34 (443 dagar sedan)

[image]

Enköping stn - 1991 -

av Per K, Friday, February 03, 2023, 10:52 (442 dagar sedan) @ lars moberg

Nog var det väl ett ställverk en gång i tiden i övervåningen närmast i bilden?

Enköping stn - 1991 -. Ställverk?

av Leif B, Friday, February 03, 2023, 15:07 (442 dagar sedan) @ Per K

Enköping stn - 1991 -. Ställverk?

av Calle Wickberg, Friday, February 03, 2023, 18:10 (442 dagar sedan) @ Leif B

Enligt Per Forsströms ställverksregister hade Enköping ett hävstångsställverk "i begynnelsen", senare ersatt med modernare doningar - bland annat ett elektriskt ställarställverk med elektriskt förreglingsregister, som var i bruk till 1984. Det känns inte helt otroligt att även det ställverket fick husera i den byggnaden.

Enköping stn - 1991 -. Ställverk?

av Gunnar Ekeving, Friday, February 03, 2023, 21:46 (442 dagar sedan) @ Calle Wickberg

Oklart under vilken tid det fanns ställverk i det högt belägna utrymmet sammanbyggt med stationshuset. 1940 noterades, inför eventuellt förstatligande, att det fanns två ställverk och att de flesta växlar endast var lokalt omläggbara. Senare under 1940-talet var förreglingen delvis bruten. 1947 fanns det ett vevställverk i en kur samt en signalställbock för två av infartssignalerna. Denna ställbock verkar ha tillkommit efter förstatligandet. Stationsblockering för att tågklareraren skulle ha kontroll över huvudsignalerna fanns redan under SWB-tiden. Stationsblockapparaten var placerad på expeditionen, och det var också där som ställarställverket installerades i början av 1950-talet.

Enköping stn - 1991 -. Ställverk?

av Gunnar Ekeving, Sunday, February 05, 2023, 10:36 (440 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Nu hittade jag en instruktion från 1906, gissningsvis utgiven i samband med att den första fullständiga signalsäkerhetsanläggningen i Enköping togs i bruk. Enligt instruktionen fanns ETT ställverk med bl a sex signalvevar och två växelhävstänger. Om stationsblockering nämns inget, så den tillkom nog senare.

En bangårdsritning från 1924 visar signaler samt ställverkshusets läge (byggnad 3 på ritningen, ännu inte sammanbyggt med stationshuset). Att det 1940 rapporterades att det i Enköping fanns två ställverk hänger kanske samman med att bangården byggts om och gjort det nödvändigt med ytterligare ett ställverk, alternativt att det högt belägna ställverket ersatts av två ställverkskurar. Under 1920- och 1930-talen arbetade både SJ och EJ en del med att få bort ställverk i höga byggnader på sådana stationer där trafikintensiteten inte gjorde det nödvändigt att ständigt ha ställverket bemannat.

Enköping stn - 1991 -. Ställverk?

av z750asn, Sunday, February 05, 2023, 11:08 (440 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

En bangårdsritning från 1924 visar signaler samt ställverkshusets läge (byggnad 3 på ritningen, ännu inte sammanbyggt med stationshuset). Att det 1940 rapporterades att det i Enköping fanns två ställverk hänger kanske samman med att bangården byggts om och gjort det nödvändigt med ytterligare ett ställverk, alternativt att det högt belägna ställverket ersatts av två ställverkskurar.

När man kollar på den bifogade bangårdsritningen finns det två byggnader markerade med nummer 3 som var siffran för ställverksbyggnad.

Den ena vid stationshuset och den andra vid lokstallet.
Vilka delar av bangården styrdes från ställverksbyggnaden borta vid lokstallet?

Enköping stn - 1991 -. Ställverk?

av Gunnar Ekeving, Sunday, February 05, 2023, 12:30 (440 dagar sedan) @ z750asn

En

När man kollar på den bifogade bangårdsritningen finns det två byggnader markerade med nummer 3 som var siffran för ställverksbyggnad.

Den ena vid stationshuset och den andra vid lokstallet.
Vilka delar av bangården styrdes från ställverksbyggnaden borta vid lokstallet?

Bra iakttagelse! Man skulle kunna tänka sig att ställverket vid lokstallet kom till i samband med UEJ 1912, och antagligen manövrerade signaler och låste växlar i den bangårdsänden. Mycket möjligt att stationsblockeringen installerades i samband med att det blev två ställverk.

Att det första ställverket antagligen tillkom 1906 kan ha samband med att EHRJ öppnades det året.

Enköping stn - 1991 -. Ställverk?

av Lennart Fransson, Saturday, February 04, 2023, 10:43 (441 dagar sedan) @ Calle Wickberg

Enligt Per Forsströms ställverksregister hade Enköping ett hävstångsställverk "i begynnelsen", senare ersatt med modernare doningar - bland annat ett elektriskt ställarställverk med elektriskt förreglingsregister, som var i bruk till 1984. Det känns inte helt otroligt att även det ställverket fick husera i den byggnaden.

Jag vill minnas att signaturen Stinsx la in bilder från Enköping tagna tidigt 80-tal i ett inlägg i Postvagnen, inklusive bilder från tågx Ep med ställverk. Troligen tagna inför fjärrstyrningen. Tyvärr finns ju inte Stinsx längre (vi var f.ö. kollegor under några år i slutet av 90-talet), så risken är väl att bilderna är borta.

En googling gav ett resultat (https://postvagnen.com/forum/index.php?id=230228), men resultatet kan jag inte kontrollera, för Postvagnen finns ju inte heller, i alla fall inte nu,

Enköping stn - 1991 -

av Svante Andersson, Saturday, February 04, 2023, 13:58 (441 dagar sedan) @ Per K

Nog var det väl ett ställverk en gång i tiden i övervåningen närmast i bilden?

Behöver vi ens ifrågasätta om det var ställverk en gång i tiden i den aktuella byggnadsdelen? Så länge det var hävstångsställverk i Enköping huserade det i den aktuella byggnadsdelen. Jämför även det hela stilmässigt med ställverken i Tillberga.

Och... en gång ca 1977 avhölls styrelsemöte i dåvarande mfSWB i övervåningen på denna byggnad. Med tillåtelse från stationspersonalen att låna nyckeln till det gamla ställverket så att vi kunde komma in. Däremot är tjänstegrad för den person som gav detta tillstånd förlorad i tidens töcken.

SA

Enköping -- "fri genomfart" på nätterna 1975--1984

av Ulf Pålsson, Sunday, February 05, 2023, 00:34 (440 dagar sedan) @ lars moberg

Fjärrblockeringen nådde fram till Enköping från Stockholmshållet 1973. Då blev Enköping det som då kallades 'gränsstation till fjärrblockeringssträcka', alltså fortsatte att vara en tågklarerarbemannad (nu: lokalbevakad) station. 1975 var det dags för nästa etapp i fjb-utbyggnaden, (Enköping) - (Västerås C). Enköping fick inget nytt ställverk, utan måste därför enligt trafikreglerna (säo) fortsatt vara tågklarerarbemannad gränsstation till fjbsträcka. På nätterna hade tkl inte mycket annat att göra än att ställa tågväg rakt igenom; stationen behövdes inte då för möten eller växling. Man kom då på att man kan skulle kunna dra in tågklarerarens nattjänst genom använda det som nu kallas 'obevakad drift', d.v.s. låsa tågvägar från båda riktningar till huvudtågspåret (nu: normalhuvudspåret) och låta signalerna fungera automatiskt och styras av linjeblockeringen på intilliggande sträckor mot Grillby och Lundby.

Detta med en obevakad station så att säga mitt inne på en fjärrblockeringssträcka, det var något som säo inte hade förutsatt, och ett undantag från säo tillverkades. Medan stationen var obevakad var det fjärrtågklareraren i Stockholm som skulle lämna eventuella stoppassagemedgivanden för signaler i Enköping, på samma sätt som om stationen hade varit fjärrmanövrerad, om det skulle uppstå något krångel. I tågens tjänstetidtabeller angavs 'obevakad'.

(Om ett liknande fall skulle uppkomma i dag, skulle man nog i stället ha sagt att stationen var fjärrbevakad av fjärrtågklareraren trots det faktum att fjärrtågklareraren inte skulle ha möjlighet att fjärrstyra något i driftplatsens ställverk.)

Den udda lösningen upphörde 1984, när ställarställverket i Enköping ersattes av ett ställverk typ 59 som kunde fjärrstyras "på riktigt".

Enköping -- "fri genomfart" på nätterna 1975--1984

av Lennart Fransson, Sunday, February 05, 2023, 10:52 (440 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Fjärrblockeringen nådde fram till Enköping från Stockholmshållet 1973. Då blev Enköping det som då kallades 'gränsstation till fjärrblockeringssträcka', alltså fortsatte att vara en tågklarerarbemannad (nu: lokalbevakad) station. 1975 var det dags för nästa etapp i fjb-utbyggnaden, (Enköping) - (Västerås C). Enköping fick inget nytt ställverk, utan måste därför enligt trafikreglerna (säo) fortsatt vara tågklarerarbemannad gränsstation till fjbsträcka. På nätterna hade tkl inte mycket annat att göra än att ställa tågväg rakt igenom; stationen behövdes inte då för möten eller växling. Man kom då på att man kan skulle kunna dra in tågklarerarens nattjänst genom använda det som nu kallas 'obevakad drift', d.v.s. låsa tågvägar från båda riktningar till huvudtågspåret (nu: normalhuvudspåret) och låta signalerna fungera automatiskt och styras av linjeblockeringen på intilliggande sträckor mot Grillby och Lundby.

Detta med en obevakad station så att säga mitt inne på en fjärrblockeringssträcka, det var något som säo inte hade förutsatt, och ett undantag från säo tillverkades. Medan stationen var obevakad var det fjärrtågklareraren i Stockholm som skulle lämna eventuella stoppassagemedgivanden för signaler i Enköping, på samma sätt som om stationen hade varit fjärrmanövrerad, om det skulle uppstå något krångel. I tågens tjänstetidtabeller angavs 'obevakad'.

(Om ett liknande fall skulle uppkomma i dag, skulle man nog i stället ha sagt att stationen var fjärrbevakad av fjärrtågklareraren trots det faktum att fjärrtågklareraren inte skulle ha möjlighet att fjärrstyra något i driftplatsens ställverk.)

Den udda lösningen upphörde 1984, när ställarställverket i Enköping ersattes av ett ställverk typ 59 som kunde fjärrstyras "på riktigt".

Enligt Järnvägsdata inkopplades Fjb (Hässleholm)-(Höör)-(Eslöv) 1981-06-29, och i Höör 1981-11-30. Tillämpades samma princip i Höör som i Enköping under dessa 5 månader?

Höör -- "fri genomfart" i st för fjbgrst? -- troligen inte

av Ulf Pålsson, Sunday, February 05, 2023, 22:37 (440 dagar sedan) @ Lennart Fransson

Enligt Järnvägsdata inkopplades Fjb (Hässleholm)-(Höör)-(Eslöv) 1981-06-29, och i Höör 1981-11-30. Tillämpades samma princip i Höör som i Enköping under dessa 5 månader?

Jag har inte hört talas om något slags motsvarande undantag för Höör. Det borde jag ha gjort om något sådant hade funnits, för när jag började jobba på Trafiksäkerhetsenheten vid Statens järnvägar i oktober 1982 försågs jag med kopior av de undantag från 1979 års säo som då hade utfärdats.

Men helt säkert är ju detta inte. Jag ser på grafen från tdt 180 (alltså före fjb-inkopplingen i juni 1981) att Höör var bevakad bara M-F 0700-1800. Det skulle alltså ha krävt en väldigt stor utökning av tågklarerarbemanningen för att ha Höör bevakat dygnet om under de kommande fem månaderna.
/up

Höör -- "fri genomfart" i st för fjbgrst? -- troligen inte

av Lennart Fransson, Monday, February 06, 2023, 07:59 (439 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Enligt Järnvägsdata inkopplades Fjb (Hässleholm)-(Höör)-(Eslöv) 1981-06-29, och i Höör 1981-11-30. Tillämpades samma princip i Höör som i Enköping under dessa 5 månader?


Jag har inte hört talas om något slags motsvarande undantag för Höör. Det borde jag ha gjort om något sådant hade funnits, för när jag började jobba på Trafiksäkerhetsenheten vid Statens järnvägar i oktober 1982 försågs jag med kopior av de undantag från 1979 års säo som då hade utfärdats.

Men helt säkert är ju detta inte. Jag ser på grafen från tdt 180 (alltså före fjb-inkopplingen i juni 1981) att Höör var bevakad bara M-F 0700-1800. Det skulle alltså ha krävt en väldigt stor utökning av tågklarerarbemanningen för att ha Höör bevakat dygnet om under de kommande fem månaderna.
/up

Anledningen till min fråga är en diskussion med min dåvarande kollega L-G B för dryga 30 år sedan, och det jag tror jag minns var att det gjordes en speciell lösning för Höör, men inte vilken. Alternativt att man slutligen bestämde sig för att inte göra en speciell lösning, men det är inte så jag minns det. Höör byggdes väl om till krysstation i sammanhanget, för att senare få en sidotågväg i samband med förlängningen av Pågatågen?

Enköping -- "fri genomfart" på nätterna 1975--1984.

av Leif B, Sunday, February 05, 2023, 11:25 (440 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Fjärrblockeringen nådde fram till Enköping från Stockholmshållet 1973. Då blev Enköping det som då kallades 'gränsstation till fjärrblockeringssträcka', alltså fortsatte att vara en tågklarerarbemannad (nu: lokalbevakad) station. 1975 var det dags för nästa etapp i fjb-utbyggnaden, (Enköping) - (Västerås C). Enköping fick inget nytt ställverk, utan måste därför enligt trafikreglerna (säo) fortsatt vara tågklarerarbemannad gränsstation till fjbsträcka. På nätterna hade tkl inte mycket annat att göra än att ställa tågväg rakt igenom; stationen behövdes inte då för möten eller växling. Man kom då på att man kan skulle kunna dra in tågklarerarens nattjänst genom använda det som nu kallas 'obevakad drift', d.v.s. låsa tågvägar från båda riktningar till huvudtågspåret (nu: normalhuvudspåret) och låta signalerna fungera automatiskt och styras av linjeblockeringen på intilliggande sträckor mot Grillby och Lundby.

Detta med en obevakad station så att säga mitt inne på en fjärrblockeringssträcka, det var något som säo inte hade förutsatt, och ett undantag från säo tillverkades. Medan stationen var obevakad var det fjärrtågklareraren i Stockholm som skulle lämna eventuella stoppassagemedgivanden för signaler i Enköping, på samma sätt som om stationen hade varit fjärrmanövrerad, om det skulle uppstå något krångel. I tågens tjänstetidtabeller angavs 'obevakad'.

(Om ett liknande fall skulle uppkomma i dag, skulle man nog i stället ha sagt att stationen var fjärrbevakad av fjärrtågklareraren trots det faktum att fjärrtågklareraren inte skulle ha möjlighet att fjärrstyra något i driftplatsens ställverk.)

Den udda lösningen upphörde 1984, när ställarställverket i Enköping ersattes av ett ställverk typ 59 som kunde fjärrstyras "på riktigt".

Hade fjtkl indikeringar från spårledningar inne på stationen eller försvann tågen i ett "savrt hål" inne på stationen och dök sedan upp på andra sidan?

Enköping -- "fri genomfart" på nätterna 1975--1984.

av Ulf Pålsson, Sunday, February 05, 2023, 22:44 (440 dagar sedan) @ Leif B

Hade fjtkl indikeringar från spårledningar inne på stationen eller försvann tågen i ett "svart hål" inne på stationen och dök sedan upp på andra sidan?

Jag vet inte vilka indikeringar som fjtkl hade från Enköping mellan 1975 och 1984, men något "svart hål" tror jag inte på. Indikering huruvida det var belagt eller fritt på huvudtågspåret i Enköping torde åtminstone ha funnits.

Rimligen torde spärrning av av linjeblocket i Grillby eller Lundby ha påverkat infarts-, utfarts- och blocksignaler (vid stationsgränsen) i Enköping på samma sätt som sådan spärrning påverkade mellanblocksignaler. Kanske fanns det också möjlighet för fjtkl att spärra linjeblocket i Enköpings båda ändar.

Enköping -- "fri genomfart" på nätterna 1975--1984

av Göran Kannerby, Sunday, February 05, 2023, 19:39 (440 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

(Om ett liknande fall skulle uppkomma i dag, skulle man nog i stället ha sagt att stationen var fjärrbevakad av fjärrtågklareraren trots det faktum att fjärrtågklareraren inte skulle ha möjlighet att fjärrstyra något i driftplatsens ställverk.)


Samtidigt kräver signalteknikerna att det som borde vara linje ska vara driftplats om det är möjligt för fjtkl att styra det som annars skulle vara blocksignaler. :-)