När infördes kilometertavlor?

Kilometertavlor på det normalspåriga helt statliga järnvägsnätet har sin nollpunkt på Stockholm C. Det gäller alltså de banor som är byggda som statliga. Fd privatbanor har egna nollpunkter, som t ex banan mellan Uppsala och Gävle som ju är en fd privatbana.

Men om vi håller oss till normalspår och byggt som statligt. När började systemet byggas ut egentligen? De första statliga banorna var ju mellan Göteborg och Jonsered samt mellan Malmö och Lund. Hade de mätpunkter då borde de utgått från Göteborg och Malmö på den tiden. Fanns det sådana mätpunkter och en äldre märkning med äldre tavlor på den tiden?

Stockholm C öppnades först 1871. Var det då som systemet började byggas ut?

En sak till. De första åren hade Sverige ännu inte infört metriska mått. Så fanns det alltså ett äldre system med gamla svenska mått? Och utgick dessa från Göteborg eller Malmö på den tiden då?

Någon som vet mer?

Kilometertavlor på det normalspåriga helt statliga järnvägsnätet har sin nollpunkt på Stockholm C. Det gäller alltså de banor som är byggda som statliga. Fd privatbanor har egna nollpunkter, som t ex banan mellan Uppsala och Gävle som ju är en fd privatbana.

För många av de från början statliga banorna stämmer detta. Dock inte helt konsekvent. Sträckan Falköping - Nässjö byggdes av staten och var en del av den ursprungliga Södra stambanan. Dess kilometerräkning utgår dock från Falköping. Detta får mig att tro att kilometerräkningen tillkommit efter öppnande av Östra stambanan (Katrineholm - Linköping - Nässjö).

Här ett exempel på en banprofil från 1876, Skövde-Karlsborg. Nollan var i Skövde, sedan mätt i gamla MIL, varje mil indelad i 36 delar, vet inte vad dessa kan ha kallats.

[image]

Här ett exempel på en banprofil från 1876, Skövde-Karlsborg. Nollan var i Skövde, sedan mätt i gamla MIL, varje mil indelad i 36 delar, vet inte vad dessa kan ha kallats.

En gammal mil var 36000 fot, d.v.s. en trettiosjättedel var 1000 fot.

Alla banor som byggts av staten har inte sin längdmätning med utgångspunkten i Stockholm C.
Bohusbanan Göteborg - Strömstad har sin nolla på Göteborg C. Skelleftebanans längdmätning utgick från Bastuträsk. Däremot hade Umeå- och Örnsköldsviksbanorna sin nolla på Stockholm C. Banan Karungi - Övertorneå mättes från Karungi. Forsmo - Hoting mättes från Forsmo och Älvsbyn - Piteå med nollan i Älvsbyn. Detta är några exempel på avvikelser från SJ-mätningen från Stockholm. Det finns säkert flera.
För en månad sedan hade vi i detta forum en diskussion om längdmätningen för banorna i Sverige.
Vi funderade då också över om och eventuellt hur många gånger man mätt om längdmätningen.
Sven B

När dubbelspåret Göteborg-Alingsås byggdes 1912-1916 användes först km-mätning utgående från Göteborg, alla tvärsektioner (geotekniska i alla fall) var vända med Göteborg i ryggen. Denna ändrades sedan till km-mätning från Stockholm. Jag är osäker på när denna ändring skedde men troligen under eller strax efter byggnadstiden för dubbelspåret. Men då måste från år 1862 fram till denna tidpunkt två motriktade längdmätningar mötts någonstans.

När dubbelspåret Göteborg-Alingsås byggdes 1912-1916 användes först km-mätning utgående från Göteborg, alla tvärsektioner (geotekniska i alla fall) var vända med Göteborg i ryggen. Denna ändrades sedan till km-mätning från Stockholm. Jag är osäker på när denna ändring skedde men troligen under eller strax efter byggnadstiden för dubbelspåret. Men då måste från år 1862 fram till denna tidpunkt två motriktade längdmätningar mötts någonstans.

Den grafiska tidtabellen för tdt 107, gällande fr.o.m. 1 oktober 1913, finns på SJK:s webbplats. Hela Västra stambanan har där km-uppgifterna från Stockholm C. Även Bohusbanan ända till Strömstad anges med km-uppgifter från Stockholm C, med avgrening vid Olskroken som det verkar. Södra stambanan mellan Falköping Ranten och Nässjö (nuv. Jönköpingsbanan) har km-uppgifter från Stockholm C från två håll; konnektionspunkten finns mellan Habo och Bankeryd.

Utgångspunkten för mitt inlägg var den grafiska tidtabellen för 1950 och vissa egna minnesbilder.
Intressant är att Bohusbanan från början ingick i längdmätningen från Stockholm och senare fått Göteborg C som utgångspunkt.
Man kan undra varför man ändrade och när det gjordes.
Jag minns själv att banan Varberg - Borås - Herrljunga (f d EJ) fick ny längdmätning från Uddevalla C före elektrifieringen 1948/49. Den gamla utgick från Varberg. Kanske har man också i det sammanhanget angivit ny längdmätning på Bohusbanan - vad vet jag.
Hur som helst: Längdmätningen har säkert gjorts om vid tillfällen då det varit motiverat. Det nutida metersystemet är givetvis ett sådant skäl. Ett annat kan vara att man vid övertagandet av f d EJ-linjer gjort om systemet för att inte få för många lika km-tal ganska nära varandra. Ett exempel skulle kunna vara Borås C, som ligger på km 67 från Göteborg (=nuvarande och ursprunglig längdmätning) samt km 84 från Varberg (=gamla EJ-längdmätningen, nu km 133 från Uddevalla).
En annan iakttagelse är banan Stockholm - Göteborg, vars längdmätning fortfarande tycks vara angiven via Liljeholmen. Den har i så fall inte mätts om sedan Årstabron togs i bruk 1929.
Sven B

En intrssant uppgift är att banan Jönköping-Vaggeryd har Jönköping som nolla, men ursprungligen lär det ha varit Jönköping H, dvs en något kortare bana. Därmed bör vi kunna utgå från att det skett en ommätning när banan byggdes om till att utgå från Jönköping C. Det påstås att den även ändrades när stationshuset vid Jönköping C fick nytt läge (nytt hus), men jag tvivlar på det.

En intressant uppgift är att banan Jönköping-Vaggeryd har Jönköping som nolla, men ursprungligen lär det ha varit Jönköping H, dvs en något kortare bana. Därmed bör vi kunna utgå från att det skett en ommätning när banan byggdes om till att utgå från Jönköping C. Det påstås att den även ändrades när stationshuset vid Jönköping C fick nytt läge (nytt hus), men jag tvivlar på det.

Järnvägsdata 2009 säger, om längdmätningen mellan Jönköping och Vaggeryd:
* Ursprungligen, då banan tillhörde HNJ, var Vaggeryd utgångspunkten för längdmätningen till Jönköpings hamn.
* 1949 ändrade SJ så att Jönköpings hamn blev utgångspunkt för längdmätningen till Vaggeryd.
* 1973, efter 1972 års linjeomläggning via godsbangården och öster om Rocksjön, blev Jönköpings central utgångspunkt; hela längdmätningen till Vaggeryd ändrades alltså igen.

Av graferna på SJK:s webbplats kan man konstatera: Mellan 1972 års linjeomläggning och 1973 år ommätning var det längdmätningskonnektion vid den punkt där nya och gamla banan möttes väster om godsbangården: km 6,3 från Jönköping C = km 2,8 från Jönköping H. Inte särskilt praktiskt. Och mätningen 6,3 km från Jönköping C var i sig ganska ny, för banan från Ulricehamn till Jönköping som lades ner 1960 och vars sträckning i Jönköpingsänden man ju sedan 1972 använder för tågen till/från Vaggeryd, den var mätt från Göteborg via Borås och Ulricehamn.

Det hade varit enklare om SJ inte hade ändrat 1949 -- då hade man 1972 i stället enkelt kunnat skarva på den ursprungliga längdmätningen som hade km 0 i Vaggeryd.

... för banan från Ulricehamn till Jönköping som lades ner 1960 och vars sträckning i Jönköpingsänden man ju sedan 1972 använder för tågen till/från Vaggeryd, den var mätt från Göteborg via Borås och Ulricehamn.

Där håller jag inte med. Banan från Ulricehamn mättes från Gånghester och hade kring km 90 när man ankom till staden Jönköping.

Lindman

... för banan från Ulricehamn till Jönköping som lades ner 1960 och vars sträckning i Jönköpingsänden man ju sedan 1972 använder för tågen till/från Vaggeryd, den var mätt från Göteborg via Borås och Ulricehamn.

Där håller jag inte med. Banan från Ulricehamn mättes från Gånghester och hade kring km 90 när man ankom till staden Jönköping.

Lindman

Javisst, slarvigt avläst av mig. Glöm det där jag skrev om Göteborg och Borås. Km 0 i Gånghester, km 37,6 i Ulricehamn och km 98,0 står det på grafen för tdt 153-154.
/up

Du nämner ändringen på HNJ-systemet 1949. Jag hänvisar också till detta år, då Varberg - Borås - Herrljunga - (kanske till Uddevalla) mättes om. Kanske var det flera f d EJ som fick ny längdmätning vid den tiden? Möjligen en vanlig förändring efter förstatligandeperioden?
Sven B

Du nämner ändringen på HNJ-systemet 1949. Jag hänvisar också till detta år, då Varberg - Borås - Herrljunga - (kanske till Uddevalla) mättes om. Kanske var det flera f d EJ som fick ny längdmätning vid den tiden? Möjligen en vanlig förändring efter förstatligandeperioden?
Sven B

Undrar om inte Alvesta-Karlskrona ändrades då också. Gamla nollan var i Karlskrona, men då ändrade man till att utgå från Göteborg.

Nej, Karlskrona-Alvesta ändrades först senare, under början av 60-talet fanns gamla kilometerstolpar i sten med påmålade siffror. På gamla stationshuset i Lessebo, rivet 1957, stod "80 kilometer från C-krona".

Nej, Karlskrona-Alvesta ändrades först senare, under början av 60-talet fanns gamla kilometerstolpar i sten med påmålade siffror. På gamla stationshuset i Lessebo, rivet 1957, stod "80 kilometer från C-krona".

Aha. Tack!

Ja, några av stenstolpar står kvar, normalt bara några meter från de nyare kilometertavlorna. Exempelvis finns det en intill Lekarydsvägen i Alvesta.

En intressant uppgift är att banan Jönköping-Vaggeryd har Jönköping som nolla, men ursprungligen lär det ha varit Jönköping H, dvs en något kortare bana. Därmed bör vi kunna utgå från att det skett en ommätning när banan byggdes om till att utgå från Jönköping C. Det påstås att den även ändrades när stationshuset vid Jönköping C fick nytt läge (nytt hus), men jag tvivlar på det.

Järnvägsdata 2009 säger, om längdmätningen mellan Jönköping och Vaggeryd:
* Ursprungligen, då banan tillhörde HNJ, var Vaggeryd utgångspunkten för längdmätningen till Jönköpings hamn.
* 1949 ändrade SJ så att Jönköpings hamn blev utgångspunkt för längdmätningen till Vaggeryd.
* 1973, efter 1972 års linjeomläggning via godsbangården och öster om Rocksjön, blev Jönköpings central utgångspunkt; hela längdmätningen till Vaggeryd ändrades alltså igen.

Av graferna på SJK:s webbplats kan man konstatera: Mellan 1972 års linjeomläggning och 1973 år ommätning var det längdmätningskonnektion vid den punkt där nya och gamla banan möttes väster om godsbangården: km 6,3 från Jönköping C = km 2,8 från Jönköping H. Inte särskilt praktiskt. Och mätningen 6,3 km från Jönköping C var i sig ganska ny, för banan från Ulricehamn till Jönköping som lades ner 1960 och vars sträckning i Jönköpingsänden man ju sedan 1972 använder för tågen till/från Vaggeryd, den var mätt från Göteborg via Borås och Ulricehamn.

Det hade varit enklare om SJ inte hade ändrat 1949 -- då hade man 1972 i stället enkelt kunnat skarva på den ursprungliga längdmätningen som hade km 0 i Vaggeryd.

Jag har konsulterat en del dokument/längdmätningsprotokoll som jag kom över när jag jobbade på Banverket Produktion i Jönköping:

-Längdmätningen Jönköping hamn - Vaggeryd ändras 1948 enligt vad det gäller riktning. Jöh stnhus blev då km 0+000 (var förut km 34+903,3). Dock kom Vaggeryd att hamna på 34+918. Undrar var de 15 m kom ifrån?

-Hovslätt låg då på km 5+797. När banan lades om 1972 kom räkningen att gå från Jönköping C med km 0+000 och Hovslätt fick km 9+288. Vaggerydsbanan blev nu 38,4 km lång. Banan blev alltså 3491 m längre. Observera att den då inte gick på gamla Ulricehamnsbanan via Västerbrunn, utan på ny banvall direkt till Jönköpings gbg.

-Förbindelsespåret Jönköping C hade km 0+000 där och gick till km 0+509 mitt för Jö hamn stationshus.

-Enligt ett annat protokoll vändes längdmätningen Halmstad-Nässjö 1947. Gamla mätningen gick från Halmstad till Nässjö och vändes då.

-Ulricehamnsbanan revs från km 38+202 i Ulricehamn till km 89+602 i Jönköping. Km 96+117 var Bks i växel 43 till banan N-F (vid Rocksjön). Bks i densamma var då på km 71+353,1. Stnhus Jönköping C = Km 69+337. Det innebär att stationshuset låg på km 98+133 från Ulricehamn om man räknat så.

Fotnot: Bks = Bakre stödrälsskarv.

Mvh HP

-Längdmätningen Jönköping hamn - Vaggeryd ändras 1948 enligt vad det gäller riktning. Jöh stnhus blev då km 0+000 (var förut km 34+903,3). Dock kom Vaggeryd att hamna på 34+918. Undrar var de 15 m kom ifrån?

Troligen från noggrannare mätning. Västerdalsbanan mättes om inför införandet av E3 och visade sig vara omkring 30 m längre än vad km-tavlorna visar.

-Längdmätningen Jönköping hamn - Vaggeryd ändras 1948 enligt vad det gäller riktning. Jöh stnhus blev då km 0+000 (var förut km 34+903,3). Dock kom Vaggeryd att hamna på 34+918. Undrar var de 15 m kom ifrån?

Troligen från noggrannare mätning. Västerdalsbanan mättes om inför införandet av E3 och visade sig vara omkring 30 m längre än vad km-tavlorna visar.

Undrar om högre rälsförhöjning för högre sth för rälsbuss, kan ha till följd att spåret baxats eller kurvradier/övergångskurvor justerats och därmed skapat en längre bana? Vad tror Sven Bårström mfl bankunniga?/HP

-Längdmätningen Jönköping hamn - Vaggeryd ändras 1948 enligt vad det gäller riktning. Jöh stnhus blev då km 0+000 (var förut km 34+903,3). Dock kom Vaggeryd att hamna på 34+918. Undrar var de 15 m kom ifrån?

Troligen från noggrannare mätning. Västerdalsbanan mättes om inför införandet av E3 och visade sig vara omkring 30 m längre än vad km-tavlorna visar.

Undrar om högre rälsförhöjning för högre sth för rälsbuss, kan ha till följd att spåret baxats eller kurvradier/övergångskurvor justerats och därmed skapat en längre bana? Vad tror Sven Bårström mfl bankunniga?/HP

Jag tror i vart fall inte på det. Tvivlar på om det överhuvudtaget skett linjerätningar och om så ändå är bör det huvudsakligen handlat om förkortningar. Visserligen kan enstaka kurva ändras som du skiver, men det är inte så att sträckan domineras av sådana korta kurvor som lämpar sig för det.

Jag tillåter mig också tvivla på det. Ändrade man överhuvudtaget rälsförhöjning för högre hastighet för rälsbussar? I äldre tider tillät man generellt upptill 20 km/h högre hastighet i kurvor för rälsbuss jämfört med sth för loktåg, medan loktågshastigheten var dimensioneringsgrund för kurvornas rälsförhöjning.
Om man av någon anledning ändrade rälsförhöjning och övergångskurvor, kan det knappast ha motiverat annan ändring i längdmätningen än justering inom den tidigare angivna kilometern.
Sven B

Från VI distriktet, distriktsförvaltningens arkiv:

[image]

Hur som helst: Längdmätningen har säkert gjorts om vid tillfällen då det varit motiverat. Det nutida metersystemet är givetvis ett sådant skäl. Ett annat kan vara att man vid övertagandet av f d EJ-linjer gjort om systemet för att inte få för många lika km-tal ganska nära varandra. Ett exempel skulle kunna vara Borås C, som ligger på km 67 från Göteborg (=nuvarande och ursprunglig längdmätning) samt km 84 från Varberg (=gamla EJ-längdmätningen, nu km 133 från Uddevalla).
En annan iakttagelse är banan Stockholm - Göteborg, vars längdmätning fortfarande tycks vara angiven via Liljeholmen. Den har i så fall inte mätts om sedan Årstabron togs i bruk 1929.
Sven B

Borås ligger på km 72 från Göteborg. Någon tavla om detta har inte funnits tidigare men kom på plats vid den gångna sommarens ombyggnadsarbeten. Den sitter f ö lågt placerad precis intill plattformsövergången.

Jovisst, Du har helt rätt i att Borås C ligger 72 km från Göteborg C. Jag menade 67 km från Almedal, som var och är grenpunkten mellan Västkustbanan och Boråsbanan. Ursäkta tabben!
Enligt grafiska tidtabellen från 1950 är Göteborg - Borås längdmätt med 0-an i Almedal.
Sven B

Du har säkert rätt. Det var av allt att döma så att man införde en särskild bygglängdmätning för dubbelspårsutbyggnaden. Eftersom man inte med dubbelspåret helt följde det gamla enkelspåret var det säkert olämpligt att ha en längdmätning som kunde förväxlas om man inte tydligt angav vilket spår som avsågs. Efter dubbelspåret Göteborg-Alingsås var klart införde man längdmätningen till detta utgående från Stockholm och fick då antagligen ett antal korta kilometrar. Att man skulle förskjutit km-stolparna successivt mer ju närmare Göteborg man kom låter mindre troligt pga förväxlingsrisken. Särskilt vid Ubbaredstunnlarna förkortades banan väsentligt.

Men hur det såg ut under enkelspårstiden kan man fundera på. Från 1889 verkar det som metersystemet infördes. Då måste det ju tidigare funnits en längdmätning i alnar, gamla lantmil osv. Från år 1856 utgick den nog från Göteborg, men när hela enkelspåret Stockholm-Göteborg var klart 1862 kanske man vände på mätningen?

Illustration från SJ:s geotekniska kommissions slutbetänkande 1922: [image]

Har tittat på grafer från 1876 och framåt för Skövde-Karlsborg

1876 visas avståndet i mil från både Stockholm och Skövde. Detta fortsätter till 18790515.
18790515 visas avståndet i km från både Stockholm och Skövde. Detta fortsätter till 18900601.
18900601 visas avståndet i km från Stockholm.
18960601 visas avståndet i km från Stockholm med en decimal.

Km skyltarna finns beskrivna i banläran 1915. Jag har sett en tidigare blåkopia på ritningen av km-tavla, daterad 1912, men denna är en bilaga till ett protokoll om byggandet av Brunflo-Sveg, så originalet är antagligen äldre. Ritningsnumret är tyvärr oläsligt.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

När infördes kilometertavlor? (Bana)