Mellerud 1959

På norske digitaltmuseum ligger et bilde fra Mellerud som er tatt i 1959. Det viser antakelig Et 22 på vei mot Norge, skyggene tyder på at bildet er tatt omkring kl 19-20. Men jeg trodde tog til og fra Norge brukte triangelsporet som ble åpnet i 1956. Tidligere gikk de inn til stasjonen og loket måtte bytte ende.

Har noen tjenestetidtabell fra den tiden og kan se om Et 22 kjørte triangelsporet eller gikk inn til stasjonen?

Bildet kan ikke være tatt tidligere enn 1959 siden El 13.2133 ble overtatt av NSB i januar 1959.

Mvh
Ove

I Sveriges Kommunikationer från mars 1958 finns inga tåg Göteborg-Oslo som har uppehåll i Mellerud.

På norske digitaltmuseum ligger et bilde fra Mellerud som er tatt i 1959. Det viser antakelig Et 22 på vei mot Norge, skyggene tyder på at bildet er tatt omkring kl 19-20. Men jeg trodde tog til og fra Norge brukte triangelsporet som ble åpnet i 1956. Tidligere gikk de inn til stasjonen og loket måtte bytte ende.

Har noen tjenestetidtabell fra den tiden og kan se om Et 22 kjørte triangelsporet eller gikk inn til stasjonen?

Bildet kan ikke være tatt tidligere enn 1959 siden El 13.2133 ble overtatt av NSB i januar 1959.

Mvh
Ove

Kan ha varit ett större arbete på spåret den vanliga vägen? Kan ha gått över Kil. Stopp i Mellerud i ställe för på hållplatsen nära riksväg 45.
BJ
Trevlig bild

Kanske årtalet inte stämmer, utan kortet är taget några år tidigare innan "Eriksdalssvängen " tagits i bruk. Till vänster står ett tåg. Det är nog 163. Det kom uppifrån och i Ål hade ett BJ snälltågslok Ds/Dr2 /DJ Dk2 kopplats till. Vill minnas att det och 164 - fortsättningen på 42, från och till drogs av O lok - Bk.från Åmål. BJ Ds/Dr2 DJ Dk2 utgick alltid med Åmålsförare till 42 och 41.Nåväl - några vagnar i 163 + lok då, kopplades till i Mellerud för vidare färd som 41 mot Gbg. 163/64 gick ett tag till Grums - lördagar och till sist gick det till och från Falun. Man fick då en eftermiddagsförbindelse Falun -G. Det norska loket stod kvar i Mellerud och väntade på 42. i vissa tdt var det norska lok Kornsjö - Mon och svenska Mon Kornsjö. Som syns står några vagnar i 163 kvar. de väntar på 42 som där delvis omvandlas till 164 för färd norrut, och för Åmålsförarna hemkomst./ Sune.

Kanske årtalet inte stämmer, utan kortet är taget några år tidigare innan "Eriksdalssvängen " tagits i bruk. Till vänster står ett tåg. Det är nog 163. Det kom uppifrån och i Ål hade ett BJ snälltågslok Ds/Dr2 /DJ Dk2 kopplats till. Vill minnas att det och 164 - fortsättningen på 42, från och till drogs av O lok - Bk.från Åmål. BJ Ds/Dr2 DJ Dk2 utgick alltid med Åmålsförare till 42 och 41.Nåväl - några vagnar i 163 + lok då, kopplades till i Mellerud för vidare färd som 41 mot Gbg. 163/64 gick ett tag till Grums - lördagar och till sist gick det till och från Falun. Man fick då en eftermiddagsförbindelse Falun -G. Det norska loket stod kvar i Mellerud och väntade på 42. i vissa tdt var det norska lok Kornsjö - Mon och svenska Mon Kornsjö. Som syns står några vagnar i 163 kvar. de väntar på 42 som där delvis omvandlas till 164 för färd norrut, och för Åmålsförarna hemkomst./ Sune.

Enligt trådstarten levererades loket till NSB i januari 1959 så det kan inte vara tidigare än så.

Jag är inte hemmastadd i Mellerud så jag måste fråga: Är det helt säkert att bilden är från Mellerud?

Jag är inte hemmastadd i Mellerud så jag måste fråga: Är det helt säkert att bilden är från Mellerud?

På den punkten tror jag att vi kan vara säkra. Huset till höger finns kvar:

https://www.google.se/maps/@58.7008434,12.4632193,3a,19.2y,90.03h,91.06t/data=!3m7!1e1!...

Ja det ser jag nu, men jag är förvånad över hur ett så nytt lok i så fall har kunnat bli så skitigt överallt. Kan den uppgiften verkligen vara rätt...../ Sune.

Det är nog Mellerud ja.. Övre tråden ligger på isolatorer så det är säkert BJ. Det är också den enda stn. som har plattformar och spår i den storleken. Huset som syns ligger på samma sida som stn. för på andra sidan var godsmagasin och ödemark mer eller mindre. Tåget har med största sannolikhet kommit från Norge och skall här byta färdriktning med tillkoppling av lok och vagnar i andra ändan enligt samma system som tillämpades även på ånglokstiden.

På norske digitaltmuseum ligger et bilde fra Mellerud som er tatt i 1959. Det viser antakelig Et 22 på vei mot Norge, skyggene tyder på at bildet er tatt omkring kl 19-20. Men jeg trodde tog til og fra Norge brukte triangelsporet som ble åpnet i 1956. Tidligere gikk de inn til stasjonen og loket måtte bytte ende.

Har noen tjenestetidtabell fra den tiden og kan se om Et 22 kjørte triangelsporet eller gikk inn til stasjonen?

Bildet kan ikke være tatt tidligere enn 1959 siden El 13.2133 ble overtatt av NSB i januar 1959.

Mvh
Ove

Kan ha varit ett större arbete på spåret den vanliga vägen? Kan ha gått över Kil. Stopp i Mellerud i ställe för på hållplatsen nära riksväg 45.
BJ
Trevlig bild

Inte så troligt. Om det hade gått över Kil så skulle det vara väg från Oslo. Fjärrtågen hade inte uppehåll i Gärdserud 1959.

Kan ha varit ett större arbete på spåret den vanliga vägen? Kan ha gått över Kil. Stopp i Mellerud i ställe för på hållplatsen nära riksväg 45.
BJ
Trevlig bild

Inte så troligt. Om det hade gått över Kil så skulle det vara väg från Oslo. Fjärrtågen hade inte uppehåll i Gärdserud 1959.

Tänkte fel där, på väg mot Oslo inte Göteborg.

När slutade man att bruka Gärdsrud? För det var väll hållplatsen nära riksvägen. Kommer ihåg att familjen hämtade min moster från Oslo där med bil från Åmål. Det känns som det är senare än 59.
BJ

Kan ha varit ett större arbete på spåret den vanliga vägen? Kan ha gått över Kil. Stopp i Mellerud i ställe för på hållplatsen nära riksväg 45.
BJ
Trevlig bild

Inte så troligt. Om det hade gått över Kil så skulle det vara väg från Oslo. Fjärrtågen hade inte uppehåll i Gärdserud 1959.

Tänkte fel där, på väg mot Oslo inte Göteborg.

När slutade man att bruka Gärdsrud? För det var väll hållplatsen nära riksvägen. Kommer ihåg att familjen hämtade min moster från Oslo där med bil från Åmål. Det känns som det är senare än 59.
BJ

Enligt Banvakt låg den kvar till 1995.

Intressant sammansättning på tåget! Efter vagnen närmast loket ser det ut att vara en resgodsvagn litt FV2 eller möjligen en FV3. De hette förresten F5a och F5b när bilden togs. Det intressanta är att resgodsvagnen alltså inte går först eller sist i tåget utan mellan två vanliga vagnar, som dessutom helt klart har resenärer med.

Intressant sammansättning på tåget! Efter vagnen närmast loket ser det ut att vara en resgodsvagn litt FV2 eller möjligen en FV3. De hette förresten F5a och F5b när bilden togs. Det intressanta är att resgodsvagnen alltså inte går först eller sist i tåget utan mellan två vanliga vagnar, som dessutom helt klart har resenärer med.

Då är ju chansen stor att det är en F5b(FV3) efter som den har korridor förbi godsutrymmet

Intressant sammansättning på tåget! Efter vagnen närmast loket ser det ut att vara en resgodsvagn litt FV2 eller möjligen en FV3. De hette förresten F5a och F5b när bilden togs. Det intressanta är att resgodsvagnen alltså inte går först eller sist i tåget utan mellan två vanliga vagnar, som dessutom helt klart har resenärer med.

Då är ju chansen stor att det är en F5b(FV3) efter som den har korridor förbi godsutrymmet

FV3 har inbyggd plattform istället för öppen plattform på FV2. Sedan har FV3 öglor i underredet för tågfärja vilket FV2 saknar. Om vagnen har öppen eller inbyggd plattform syns inte på bilden. Jag har försökt att se om det sitter surrningsöglor i underredet. Eventuellt anar jag sådana, men är inte helt säker. Kanske med en extrem förstoring av bilden att man kan se det.

Men FV3 är logisk. FV2 användes i inrikestrafik medan FV3 i internationella tåg. Och tåget på bilden kan mycket väl vara ett tåg som går mellan Köpenhamn och Oslo :-)

Intressant sammansättning på tåget! Efter vagnen närmast loket ser det ut att vara en resgodsvagn litt FV2 eller möjligen en FV3. De hette förresten F5a och F5b när bilden togs. Det intressanta är att resgodsvagnen alltså inte går först eller sist i tåget utan mellan två vanliga vagnar, som dessutom helt klart har resenärer med.

Då är ju chansen stor att det är en F5b(FV3) efter som den har korridor förbi godsutrymmet

FV3 har inbyggd plattform istället för öppen plattform på FV2. Sedan har FV3 öglor i underredet för tågfärja vilket FV2 saknar. Om vagnen har öppen eller inbyggd plattform syns inte på bilden. Jag har försökt att se om det sitter surrningsöglor i underredet. Eventuellt anar jag sådana, men är inte helt säker. Kanske med en extrem förstoring av bilden att man kan se det.

Men FV3 är logisk. FV2 användes i inrikestrafik medan FV3 i internationella tåg. Och tåget på bilden kan mycket väl vara ett tåg som går mellan Köpenhamn och Oslo :-)

Ser ut som att det är en 1 klass rand på hela 30-talsvagnen bakom resgodsvagnen, i så fall är det troligtvis en Ao14c (senare A4K) vilket tyder på genomgående vagnar Köpenhamn-Oslo. Då är kanske inte placeringen av vagnen framför resgodsvagnen så konstig, "lokal" vagn Göteborg-Oslo tillkopplad i samband med riktnings och lokbytet i Göteborg.

/Måns

Intressant sammansättning på tåget! Efter vagnen närmast loket ser det ut att vara en resgodsvagn litt FV2 eller möjligen en FV3. De hette förresten F5a och F5b när bilden togs. Det intressanta är att resgodsvagnen alltså inte går först eller sist i tåget utan mellan två vanliga vagnar, som dessutom helt klart har resenärer med.

Då är ju chansen stor att det är en F5b(FV3) efter som den har korridor förbi godsutrymmet

FV3 har inbyggd plattform istället för öppen plattform på FV2. Sedan har FV3 öglor i underredet för tågfärja vilket FV2 saknar. Om vagnen har öppen eller inbyggd plattform syns inte på bilden. Jag har försökt att se om det sitter surrningsöglor i underredet. Eventuellt anar jag sådana, men är inte helt säker. Kanske med en extrem förstoring av bilden att man kan se det.

Men FV3 är logisk. FV2 användes i inrikestrafik medan FV3 i internationella tåg. Och tåget på bilden kan mycket väl vara ett tåg som går mellan Köpenhamn och Oslo :-)

Ser ut som att det är en 1 klass rand på hela 30-talsvagnen bakom resgodsvagnen, i så fall är det troligtvis en Ao14c (senare A4K) vilket tyder på genomgående vagnar Köpenhamn-Oslo. Då är kanske inte placeringen av vagnen framför resgodsvagnen så konstig, "lokal" vagn Göteborg-Oslo tillkopplad i samband med riktnings och lokbytet i Göteborg.

/Måns

När jag förstorade bilden såg jag att den nitade vagnen hade öglor för tågfärja i underredet. Och jag håller med om att det är gul rand längs med hela vagnen. Och öglorna för tågfärja utesluter A5-vagnar och då håller jag med om att det blir en A4K. Och om jag tittar noga så verkar resgodsvagnen ha öglor också vilket helt klart gör den till en FV3.

Så helt klart är detta ett internationellt tåg, som dessutom går i tre länder :-)

Takk for kommentarene!

Da ser dette mer ut som tog 141/142 enn Et 22, Skandiapilen. Et 22 hadde fire - fem vogner, og ingen Ao14c. Dette ser ut som et tog med flere vogner.

Tog 141 hadde sommeren 1959 følgende sammensetning fra Oslo: Bo8b (Hälsingborg), F5b, Ao14c, Bo8f (alle til Kbh), Ro3c, Ao14b, Bo8b, Bo8f (alle til Malmö), NSB DFo-32 (Göteborg).

Et flott internasjonalt tog. I dag kan man ikke reise gjennomgående fra Oslo til København.

Takk for kommentarene!

Da ser dette mer ut som tog 141/142 enn Et 22, Skandiapilen. Et 22 hadde fire - fem vogner, og ingen Ao14c. Dette ser ut som et tog med flere vogner.

Tog 141 hadde sommeren 1959 følgende sammensetning fra Oslo: Bo8b (Hälsingborg), F5b, Ao14c, Bo8f (alle til Kbh), Ro3c, Ao14b, Bo8b, Bo8f (alle til Malmö), NSB DFo-32 (Göteborg).

Et flott internasjonalt tog. I dag kan man ikke reise gjennomgående fra Oslo til København.

Ja tyvärr! Den som ska från Oslo får åka till Göteborg först och byta där och därifrån går det direkta tåg till Köpenhamn. Och tyvärr inga nattåg.

Fast det planeras visst igen. Satsningarna med direkta tåg från Stockholm till Hamburg och Berlin har väl varit inspiration till att göra likadant med Oslo. För det pratas om att sätta in direkta nattåg från Oslo till Hamburg. Och det vore ju trevligt.

Ja, vi får håpe en direkte forbindelse mellom Oslo og København kommer tilbake. Og kanskje til Hamburg og Berlin.

Men jeg lurte på om togsammensetningen jeg beskrev i det forrige innelegget kan stemme med toget på bildet fra Mellerud? Det er neppe mulig å si om det stemmer lenger enn til og med den fjerde vognen fra loket.

Men jeg lurte på om togsammensetningen jeg beskrev i det forrige innelegget kan stemme med toget på bildet fra Mellerud? Det er neppe mulig å si om det stemmer lenger enn til og med den fjerde vognen fra loket.

Ser ut att stämma på de 3 första vagnarna i alla fall. Fjärde vagnen tycker jag är svårt att se vad det är.

/Måns

Men jeg lurte på om togsammensetningen jeg beskrev i det forrige innelegget kan stemme med toget på bildet fra Mellerud? Det er neppe mulig å si om det stemmer lenger enn til og med den fjerde vognen fra loket.

Ser ut att stämma på de 3 första vagnarna i alla fall. Fjärde vagnen tycker jag är svårt att se vad det är.

/Måns

Jag tittar noga på fjärde vagnen. Jag tycker faktiskt att det ser ut som en BF1 eller BFo4 som de hette på den tiden. Fönstren och sidoplåtarna i kombination med dörrarna talar för BF1, liksom fotstegen. Den ser också ut att kunna ha resgodsdörr. Och är bilden från 1959 så kan det tidsmässigt i alla fall vara BF1 då dessa vagnar levererades 1957-1959.

BF1 var inte tågfärjevagnar. Tittar man noga på fjärde vagnen ser den inte heller ut att ha surrningsöglor i underredet. Alltså bara två vagnar till och från Köpenhamn i detta tåg?

Men jeg lurte på om togsammensetningen jeg beskrev i det forrige innelegget kan stemme med toget på bildet fra Mellerud? Det er neppe mulig å si om det stemmer lenger enn til og med den fjerde vognen fra loket.

Ser ut att stämma på de 3 första vagnarna i alla fall. Fjärde vagnen tycker jag är svårt att se vad det är.

/Måns

Jag tittar noga på fjärde vagnen. Jag tycker faktiskt att det ser ut som en BF1 eller BFo4 som de hette på den tiden. Fönstren och sidoplåtarna i kombination med dörrarna talar för BF1, liksom fotstegen. Den ser också ut att kunna ha resgodsdörr. Och är bilden från 1959 så kan det tidsmässigt i alla fall vara BF1 då dessa vagnar levererades 1957-1959.

BF1 var inte tågfärjevagnar. Tittar man noga på fjärde vagnen ser den inte heller ut att ha surrningsöglor i underredet. Alltså bara två vagnar till och från Köpenhamn i detta tåg?

2 sittvagnar + en tvåaxlig resgodsvagn enligt Oves vagnslista. Var rätt vanligt med 2-3 vagnar till/från Köpenhamn, rätt få dagtåg var planerade att föras över med mer än 1 färja. Tänk också på att 1959 fanns det bara en modern färja (Helsingör från 1955) som kunde ta 3 moderna 23,5 meter långa vagnar. Övriga äldre färjor hade bara 66 meters spårlängd.

/Måns

Det stemmer, to sittevogner og en F. Det er veldig vanskelig å se hva den fjerde vognen er. Jeg synes også at det så ut som den har dører på vognsiden, men jeg tror det er skyggene fra kontaktledningsåkene. På samme måte som vognen nærmest loket.

Men det er ser ut til å være enighet om de tre første vognene, så da tyder det på tog 141 eller 142. Takk for hjelpen, alle sammen!

Men jeg lurte på om togsammensetningen jeg beskrev i det forrige innelegget kan stemme med toget på bildet fra Mellerud? Det er neppe mulig å si om det stemmer lenger enn til og med den fjerde vognen fra loket.

Ser ut att stämma på de 3 första vagnarna i alla fall. Fjärde vagnen tycker jag är svårt att se vad det är.

/Måns

Jag tittar noga på fjärde vagnen. Jag tycker faktiskt att det ser ut som en BF1 eller BFo4 som de hette på den tiden. Fönstren och sidoplåtarna i kombination med dörrarna talar för BF1, liksom fotstegen. Den ser också ut att kunna ha resgodsdörr. Och är bilden från 1959 så kan det tidsmässigt i alla fall vara BF1 då dessa vagnar levererades 1957-1959.

BF1 var inte tågfärjevagnar. Tittar man noga på fjärde vagnen ser den inte heller ut att ha surrningsöglor i underredet. Alltså bara två vagnar till och från Köpenhamn i detta tåg?

2 sittvagnar + en tvåaxlig resgodsvagn enligt Oves vagnslista. Var rätt vanligt med 2-3 vagnar till/från Köpenhamn, rätt få dagtåg var planerade att föras över med mer än 1 färja. Tänk också på att 1959 fanns det bara en modern färja (Helsingör från 1955) som kunde ta 3 moderna 23,5 meter långa vagnar. Övriga äldre färjor hade bara 66 meters spårlängd.

/Måns

Det förekom redan innan Helsingör var levererad 1955 att vagnar med längden 23,5 meter. Men de föredrog gärna kortare vagnar. Jag har sett bilder tagna ca 1940 där man ser bland annat tågfärjan Dan med svensk vagn som är 23,5 m lång. Men de gick givetvis bara en i taget då.

har jag dessvärre inte, men från 11 juni 1945 utgjordes tågen 41/42 av, från Oslo till Malmö och vice versa; till Malmö 1 NSB CFO med 2 hundkupéer,1 BCo7 NSB/ GDG och 1 NSB DFo och från Oslo till Hbf; 1 ABo3 SJ/GDG, 1 Co8a med barnkupé SJ/GDG, 1 CFo SJ. Dessutom gick det på nedgång v f SoH Ål-G 1 F3 och 1 BCo och med tåg 42 upp till Grums v f SoH 1 F3 och 1 BCo. Det var nog enahanda åtminstone kring 1950. Man använde då de ABo vagnar som 40/41 byggts i Åmål. De framgick nog då till och från Köpenhamn. Allt enligt GDG normalplan för tågsätten. Nattågen 37 och 38 hade då ej börjat gå till Norge, utan gick Göteborg Gävle utan sovvagnar. Dessa hade vid krigsutbrottet vänt i Daglösen./ Sune.

Jag har rättat samman som stavas med två M/ Sune.

2 sittvagnar + en tvåaxlig resgodsvagn enligt Oves vagnslista. Var rätt vanligt med 2-3 vagnar till/från Köpenhamn, rätt få dagtåg var planerade att föras över med mer än 1 färja. Tänk också på att 1959 fanns det bara en modern färja (Helsingör från 1955) som kunde ta 3 moderna 23,5 meter långa vagnar. Övriga äldre färjor hade bara 66 meters spårlängd.

/Måns

Det förekom redan innan Helsingör var levererad 1955 att vagnar med längden 23,5 meter. Men de föredrog gärna kortare vagnar. Jag har sett bilder tagna ca 1940 där man ser bland annat tågfärjan Dan med svensk vagn som är 23,5 m lång. Men de gick givetvis bara en i taget då.

Menar inte att det inte förekom 23,5 meters vagnar innan dess men däremot var det vanligt med bara 2 vagnar till Köpenhamn eftersom de flesta färjor inte rymde 3st 23,5 meters vagnar och man ogärna skeppade över tågen på två färjor.
Och som du säger använde man delvis korta vagnar för att få möjlighet att få över 3 vagnar (ombyggnaderna till AB5 och B11 (om vi använder 1970 års littra) gordes ju just av denna anledning).

/Måns

Jag kollade i 1959 års kommunicka. Avg. Köbenhavn H 07,30 Helsingör 08,15 Färjor avgår 08,35 och 45, Överfarten tar 25 min. I Hbf ihopkopplas K vagnarna med de som kommit från Malmö till Helsingborgs C och dragits genom stan till hamnstn. Avg som 42 9,22. Man har två färjor tätt ihop så man hade möjlighet att dela upp dem på två färjor så man kunde ta med förstärkningsvagnar. Omvänt för 41 gällde väl samma då./ Sune.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Mellerud 1959 (Järnväg allmänt)

Mellerud 1959

Mellerud 1959

Mellerud 1959

Mellerud 1959

Mellerud 1959

Mellerud 1959

Mellerud 1959

Mellerud 1959

Mellerud 1959

Mellerud 1959

Mellerud 1959

Mellerud 1959

Mellerud 1959

Mellerud 1959

Mellerud 1959

Mellerud 1959

Mellerud 1959

Mellerud 1959

Mellerud 1959

Mellerud 1959

Mellerud 1959

Mellerud 1959

Mellerud 1959

Vagnsamansättningen för 1959

Vagnsammansättningen för 1959

Mellerud 1959

Mellerud 1959