Ursäkta detta lokalpatriotiska och fullständigt ovidkommande inlägg men jag kan inte låta bli att påpeka att fotot är taget på min barndoms favoritplats, nämligen Tiskens bangård nedanför banvaktshuset.

Olle S

Några noteringar till bilden från 1941 i DM:

• Texten RESGODS och vagnsnumret 133 ser ut att till formen överensstämma med SJ:s tidigare märkning (SJ hade vid denna tid övergått till ett Futuraliknande teckensnitt utan seriffer). Dock var SJ:s tidigare märkning vitemaljerad och inte förkromad. Däremot ser bokstäverna ut att ha samma rundning som SJ:s emaljerade varför man kan misstänka att det är ämnen till SJ:s bokstäver som förkromats.
  
• Texten TGOJ ser utifrån bokstaven J inte ut att vara tagen från SJ utan är troligen en design framtagen av TGOJ, och bokstäverna ser ut att vara plana med skarpa kanter, vare sig de är gjutna eller skurna ur en plåt.
  
• Bokstaven G i TGOJ är för övrigt placerad så den inkräktar på en av nitraderna, verkar vara tre nitar som fått uteslutas. Bokstavens skruvar i fästöronen ersätter inte nitningen då de sitter vid sidan av profilen som korgplåten är nitad i. Man hade kunnat välja att låta nitraden passera mellan G och O genom att märkningen flyttats något åt vänster. Men, ser också att man gjort motsvarande upphåll i nitraderna vid de två märkningnarna RESGODS...
  
• Bokstaven T som SA visar är av senare utförande utan seriffer och motsvarar inte märkningen på bilden i DM även om det verkar antagligt att ytbehandlingen är densamma.

Vid första anblick så tyckte jag också att det såg ut som SJ tecken, de som användes före 39.
Men det är absolut en helt egen produkt som TGOJ använder. Det finns stora likheter men också skillnader. Detta som G, E, R och D. Även 3orna är "krulligare" hos TGOJ

Stora J i TGOJ är ganska så typiskt för privatbanor och polerade metalltecken.

Kanske användes försänkta nitar på ställen med risk för "kollision"

BJ