Får ej utsättas för stöt (begrepp)?

Någon gång på åttiotalet rangerades det vagnar med ånglok och man gav då vagnarna en putt (stöt) så att de rullade hela vägen till stickspåret. För mig har det alltid varit just denna manöver som inte är tillåten när det står ”får ej utsättas för stöt” på vagnarna. När ämnet diskuterades på FB sa någon att man aldrig gjort så medan min far sa att det var vanligt att ge vagnar en stöt (i bemärkelsen att loket närmar sig vagnen med viss hastighet så att buffertarna skickar iväg vagnen). Så min fråga är helt enkelt vad som avses med stöt. Var det tillåtet eller inte?

Någon gång på åttiotalet rangerades det vagnar med ånglok och man gav då vagnarna en putt (stöt) så att de rullade hela vägen till stickspåret. För mig har det alltid varit just denna manöver som inte är tillåten när det står ”får ej utsättas för stöt” på vagnarna. När ämnet diskuterades på FB sa någon att man aldrig gjort så medan min far sa att det var vanligt att ge vagnar en stöt (i bemärkelsen att loket närmar sig vagnen med viss hastighet så att buffertarna skickar iväg vagnen). Så min fråga är helt enkelt vad som avses med stöt. Var det tillåtet eller inte?

Skilj mellan skjuts och stöt. Skjuts är där en vagnsgrupp inte är kopplad med kopplet mot loket utan föraren sätter fart på de och bromsar sedan ner och vagnarna fortsätter framåt och passas/bromsas av växlarna med exv bromssko.

Sedan finns det slängskjuts..... loket drar igång vagnarna (det är kopplat) drar av, kopplet slackar och lyfts av därefter accelerar loket och en växel läggs om efter lokets passage innan vagnarna kommer.

På vilka järnvägar är slängskjuts fortfarande tillåtet? Jag har förstått att metoden numera brukar vara förbjuden, främst pga erfarenheten den kräver och riskerna den medför. I den mån slängskjuts är tillåtet förutsätts antagligen klotväxlar för att det ska vara "idiotsäkert" (slängskjuts får således ej göras med eldriv).

Angående begreppet slängskjuts så har jag som lokförare medverkat med detta på ett ställe i landet på 1980-talet.
Detta tillvägagångssätt användes i Trångsviken mellan Östersund och Storlien, åtminstone fram till sommaren 1984 då jag bytte stationeringsort.
Tåget var 9655 Storlien-Östersund som jag körde 28 gånger från sommaren 1981 till sommaren 1984, och 11 gånger av dessa var det växling i Trångsviken.
Det var vagnar till sågen där, och denna låg på en höjd på udden öster om stationshuset. Spåret dit låg i en högerkurva med ganska brant backe uppför.
Vagnarna dit hade man närmast lok vid ankomst Trångsviken, och för att slippa rundgångar med loket användes slängskjuts för att få vagnarna upp till sågen.
Vid de 11 växlingarna hade jag Da-mult två gånger, Dm tre gånger och Ma sex gånger.
Växlingen gick till sålunda: Loket med de aktuella vagnarna drog fram till östra växeln, och backades sedan tillbaka till spåret närmast stationshuset, till en bit väster om detta.
Tkl – som utförde växlingsarbetet - skruvade ut kopplet mellan lok och vagn så mycket det gick.
Sedan klättrade han upp på buffertbalken på loket. På Da-loken kunde han hålla sig i gångbryggan och på Dm och Ma fick han hålla sig i ledstången som går runt fronten under fönstren.
I backspegeln såg jag handen sträckas ut, ”Klart”, och jag drog på i lagom fart för att vagnarna skulle kunna rulla förbi växeln och en liten bit upp i backen. Sedan gjorde jag en liten lätt inbromsning så att kopplet slackade och växlaren lyfte av kopplet med foten eller med handen, jag såg ju inte detta från min plats. Han visade ”klart” igen, och jag ökade farten ordentligt fram till växeln där jag fick hålla igen lite för att växlaren säkert skulle kunna hoppa av. Jag stannade sedan hinderfritt bortom växeln.
Växlaren lade om växeln och vagnarna rullade upp mot sågen. Han följde efter vagnarna och lade en bromssko bakom den sista vagnen just när den stannade i backen och var på väg att rulla bakåt igen.
Växlaren gick ner och lade om växeln igen och jag backade in bakom denna, för att sedan köra framåt igen upp till vagnarna och skjuta dem upp till sågen. Det gällde att ha bromstrycksvakten urkopplad under skjutsmanövern eftersom man var tvungen att köra innan bromsen lossat helt. Det hade inte varit roligt att köra ur brytaren och sedan bli påkörd av vagnarna!
Jag gillade aldrig detta förfarande, utan tyckte det verkade livsfarligt för växlaren. Men Tkl där var en lång och stor man med händer stora som dasslock, så han fixade det.
Som ganska färsk lokförare år 1981 var det inte heller läge att ifrågasätta slängskjutsen med den barske tågklareraren, utan bara att ”gilla läget” och göra så gott man kunde. Men det gick bra alla elva gångerna, och det är väl preskriberat vid detta laget. Vilka tider!

1981 var det fortfarande tillåtet och beskrivet i SJF 010.3 vxi. Slängskjutsar gjordes i Hagalund in på 90-tal åtminstone då det lokalt förbjöds på grund av "erfarenheter".

Slängskjuts är inte generellt förbjudet, det är upp till varje järnvägsföretag idag att ha sina egna rutiner för t ex växlingsarbete. Men det är nog få eller ingen som beskriver en rutin för det idag, så på den vägen kan man ju mena att det inte kan göras (eftersom det inte beskrivs i en rutin).

Slängskjuts användes i växlingen i Oskarshamn åtminstone under sent 1970-tal/tidigt 1980-tal. Bangårdens utformning med tre spår i en harpa fram mot stoppbock (fanns dock en växelförbindelse för rundgång mellan spår 1 och spår 2) gjorde att slängskjuts var mycket tidsbesparande, speciellt om vagnar skulle in på spår 3.

"Stöten" kommer när en rullande vagn tar stopp, eller när man rullar hårt emot en stillastående vagn.

Att skicka iväg en frirullande vagn med hjälp av ett lok är "skjuts" och det kan lätt sluta i en stöt.

Att rulla vagnar över ett krön, en "växlingsvall", kallas "släpp" och det slutar gärna också lätt i en stöt.

Max islagshastighet, hur fort vagnar får mötas, är idag 3 km/t (=1 m/s eller "gånghastighet" ). Det ska de hålla för men det är ganska våldsamt ändå, motorvagnar och personvagnar kan ta skada redan i den hastigheten.

Allt över 3 km/t får man alltså räkna som en kollision. Godsvagnar kanske tål lite till ibland, men knappast lasten ombord. Person- och motorvagnar får uppenbara kollisionsskador (deformationer) och det kommer först i golv, dörrbrunnar och koppelfickor för automatkoppel.

En vagn som inte får utsättas för stöt får inte behandlas på ovanstående vis och får inte ta emot en smäll vid ihopkoppling i 3 km/t, det ska gå silkesmjukt.

"Stöten" kommer när en rullande vagn tar stopp, eller när man rullar hårt emot en stillastående vagn.

Jag har hört en historia från 1950-talet i Rimbo på Roslagsbanan där man skjutsade en personvagn så den dammade in i stoppbocken med krossat glas som följd och sedan rullade tillbaka till där vagnen släptes.
/tell

Då har vi rett ut vad som menas. Har någon erfarenhet eller minnesbild av att skjutsa vagnar genom att stöta dom med loket? Hur vedertaget var det?

Har någon erfarenhet eller minnesbild av att skjutsa vagnar genom att stöta dom med loket?

Nej men tvärt om. Alltså stöta vagn mot loket. Någon gång i min tidiga lokförarkarriär växlade jag på Göteborgs central. Vi skulle ner på spår 16 för att vända. Det var sommar och i botten på spåret stod några G-finkor som extra utrymme för polletterade cyklar. Kontaktledningen var dessutom avkortad och plötsligt blev det spänningslöst när vi rullade ner. Ingen tänkte på elspärrtavlan som satt där uppe i tråden. Snabbt stopp men ändå fattades det några meter för att komma tillbaka till spänningen. Växellaget kom på råd. Den yttersta finkan sattes med handkraft i rullning och vid varje dunk flyttade sig Ub-loket en knapp halvmeter. Till slut var vi under spänningsförande tråd igen. Hur det såg ut inne i cykelfinkan kan jag bara tänka mig. Men det är nog preskriberat nu.

Då kommer det en följdfråga. Skjutsat har jag gjort mycket och avsevärt mindre slängskjutsat. I det sistnämnda användes alltid stång för att hänga av kopplet. I växlingsinstruktionen fanns slängskjutskrok som ett alternativ. Jag har aldrig sett en sådan och undrar var den användes.

Kan det inte vara rangerkoppel som avses?

Kan det inte vara rangerkoppel som avses?

Nej, rangerkoppel är något helt annat. Används oftast vid vallväxling och industriväxling men skulle teoretiskt kunna användas vid slängskjuts.

Slängskjutskrok

Tidigare tråd i ämnet.

Tack för din berättelse om hur ni lyckades ”stoppa i sladden.” Det är alltid kul att höra om ickeortodoxa metoder.

Då har vi rett ut vad som menas. Har någon erfarenhet eller minnesbild av att skjutsa vagnar genom att stöta dom med loket? Hur vedertaget var det?

Det känns i och för sig som att du fortfarande inte förstått skillnaden. Vid ”skjuts” kör man inte på vagnen hårt med loket, utan man skjuter igång den mjukt och minskar sedan hastigt lokets hastighet.

Vad ska vi då kalla att köra på vagnen med en stöt så att den rullar iväg?

Vad ska vi då kalla att köra på vagnen med en stöt så att den rullar iväg?

”Bristfälligt handhavande”…

Vad ska vi då kalla att köra på vagnen med en stöt så att den rullar iväg?

”Bristfälligt handhavande”…

Exakt. Det är en av få dumheter som inte är normala på järnvägen.

Missuppfattningen tycks vara att texten "Får ej utsättas för stöt" tolkas som att stöta iväg vagnen som man stöter ett biljardklot. Det gör man alltså aldrig, se istället tidigare beskrivningar för skjuts. Mjuk acceleration, sedan får vagnen rulla iväg ensam. Däremot kan vagnen sedan krocka med andra vagnar, som biljardklot gör. Det är en annan sak, och då uppkommer den där "stöten" man inte vill ha. Här har vi maxhastigheten 3 km/t som norm för hur hård krocken får vara på vagnar som "får utsättas för stötar".

Varför inte utsätta för stöt? Texten stod ofta på järnvägens egna verkstadsvagnar, gråa vagnar för t ex signalreparatörer och andra ändamål. Vagnen är alltså inredd med arbetsbänkar, massor av verktyg och material osv. Det vill vi hitta helt och på samma plats när vi kommer tillbaka. Därför får vagnen inte utsättas för stötar, så som man behandlar ett ägg jämfört med ett biljardklot.

En tankvagn utan skvalpskott invändigt kan också bli jättejobbig att tas med om den utsätts för en stöt av något slag.

…eller en vagn med saltsyrafyllda keramikkrukor. Ok. Men då kanske det kan vara så att ångloken var svårare att kontrollera så att materielen fick mer stryk på den tiden? Min far sa just att de IBLAND stötskjutsade vagnar. Vi kanske då kan anta att det antingen var slarv eller olycksfall i arbetet.

Men då kanske det kan vara så att ångloken var svårare att kontrollera så att materielen fick mer stryk på den tiden?

Ånglok gick lättare att finreglera än ellok.
/tell

Ja, det kan ha varit misstag. Man var heller inte så blyg de sista decennierna av statsverkets existens, det var inte bara den gamla goda tiden utan kunde gå hett till utan hänsyn till konsekvenserna. Det var ju bara SJ:s grejor, och SJ kompenserade ju kunderna för förlusten av deras frakter (vid transportskador). Det finns hårresande berättelser om sådant.

Nej och åter nej! Vagn med texten "Får ej utsättas för stöt" är aldrig specifik för något folk här har fått till slängskjuts.
Det hela rör sig om vagn med utrustning som inte får utsättas för stör, exempelvis mätvagnar och tungtransportvagnar. Och i modern tid har detta inneburit att vagnar med sådan text INTE får växlas över växlingsvall med påföljande hopstötningar med andra vagnar längre ner i spårharpan.

Någon gång på åttiotalet rangerades det vagnar med ånglok och man gav då vagnarna en putt (stöt) så att de rullade hela vägen till stickspåret. För mig har det alltid varit just denna manöver som inte är tillåten när det står ”får ej utsättas för stöt” på vagnarna. När ämnet diskuterades på FB sa någon att man aldrig gjort så medan min far sa att det var vanligt att ge vagnar en stöt (i bemärkelsen att loket närmar sig vagnen med viss hastighet så att buffertarna skickar iväg vagnen). Så min fråga är helt enkelt vad som avses med stöt. Var det tillåtet eller inte?

Var rangerades det vagnar med ånglok på 80- talet någonstans ?

Mvh Anders. K.

Vänersborg i samband med ånglokskörning vid något tillfälle.

Har för mig att BJs vid något tillfälle lånade ut en E2 till växlingen på Gbg Norra (fel på deras diesel och gissningsvis fanns det kontakter mellan det bolaget och BJs.)

Aha

Vagnar med det begreppet skall ju hanteras som personvagnar med folk i

På plana bangårdar som tex Kil så lossas ju kopplen och loket trycker upp vagnen i fart, bromsar kraftigt och vagnen rullar i väg in på sitt spår och bromsas aningen med bromsko eller att vagnen törnar emot en annan vagn
Resten av tåget drar fram en liten bit och kopplet lossas på nästa vagn som ska iväg och så upprepas det till hela tågsättet är rangerat
Vissa var bra på detta och andra lag var urkassa

Mvh Anders k

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Får ej utsättas för stöt (begrepp)? (Fordon: allmänt)