Jag tjänstgjorde under en 10 års tid till 64, som reparatör på AGF stationerna i Gbg. AGF var LMs beteckning för det som i vardagslag kallades 500 väljarstationer. Vid varje stativrad satt en stor transformator i takhöjd. Den skulle då betjäna 1000 á 1500 abonnenter. Skulle man sända ut larmsignal så drog alla linjerelä - varje abonnent hade ett linje och ett brytrelä - och anslöt samtliga telefoner till stationen. På en medelstor telefonstation rörde det sig då om ca 30 000 relä som samtidigt låg till. Om det på något sätt provades under de åren vet jag ej. Det kunde väl knappast låta sig göras, för samtidigt skulle alla pågående samtal brytas. I en gammal telefonkatalog från slutet av 80 talet - faksimil - som televerket gav ut på 80 talet - 100 års minne kanske, markeras de särskilt. som har dubbelledning. Det var inte så vanligt förr, utan man hade jorden som ena polen. Jag kan tänka mig att det gick alldeles utmärkt före elspårvagnarnas tid, innan det blev en massa vagabonderande jordströmmar. I BJ 22 står en del om telegraflinjer vid jvg för övrigt. Mellan Lärje och Öxnered låg järnvägens telegraflinjer på telegrafverkets stolpar som gick längs spåret. Den bestod då av 4 mm galvad järntråd. Den som är intresserad kan ju räkna ut spänningfallet per km. Man använde Krügers modifikation av Meidingers element på den tiden. I nyare tid ersattes dessa av torrelement. 1939 slopades f.ö. telegraflinjen Alvhem Lilla Edet. Om det var den sista vet jag ej..

Larmsystem som baserar sig på att telefonlinjen är korskopplad via en extern signalutrustning har funnits kvar intill det kretskopplade telefonnätets nedläggning (jag har tagit vara på denna typ av utrustning under år 2022). Larmsystemet har ingen inverkan på befintlig telefonstation och kan således kombineras med vilken typ av telefonstation som helst.

Det är skäl att förstå att strömbegränsningsmotstånd ingår i kretsen, i en del utföranden bestående av en vanlig telefonlampa med T-sockel, som har till uppgift att ta hand om kortslutningar och att se till att abonnenten inte får hela ringströmmen i örat vid lurlyft. Metalltrådslampor har egenskapen att deras inre motstånd växer kraftigt med ökad ström (högre glödtrådstemperatur), vilket gör dem till användbara komponenter vid denna typ av behov.

Ringsignalgeneratorns effekt i det digitala abonnentsteget (REU-kortet ROF 131 708 i äldre LSM:ar med fyralinjers linjekort) är dimensionerat för en uteffekt om ca 20 VA (se punkt 3.2.1 i 1551-ROF 131 708), vilket räcker till för att driva en begränsad mängd klockor. Ordinarie ringsignalgeneratorer med den eforderliga effekten för att förmå mer eller mindre driva alla till telefonstationen anslutna telefonapparaters klockor samtidigt, skulle ha drivit upp kostnaden för hela anläggningen avsevärt, vilket LME säkert inte ville göra som standard för att kunna sälja AXE-systemet till marknader som inte har kravet i fråga.

Det som däremot är lika viktigt är att hindra icke-prioriterade abonnenter från att ringa i en larmsituation för att eventuellt fråga vad som pågår och därmed blockera telefonnätet med trafik. Denna funktion har funnits i AXE-systemet hela tiden och aktiveras med kommando PLSDC. Önskad prioritet per abonnentledning sättes med abonnentkategorin PRI. Anrop från icke-prioriterad linje sättes omedelbart i linjeblockad vid anrop. Se OPI "System Alarm State, Change" för vägledning (de av oss som har tillgång till en lämplig ALEX-databas hittar säkert detta).

Jag har provat denna funktion och konstatrerat att den fungerar som planerat.

Ja, när jag gått in på den högupplösta bilden ser jag att det är räler. Men då verkar det som om hindret var ganska permanent och inte vridbart vilket i så fall skulle betyda att man måste skruva loss "bommen" för att kunna passera.

Om bommen var permanent borde inte den diagonala rälen behövas.

Det borde inte vara något större problem att få bommen vridbar om rälerna som går ner i marken är instuckna i en metallcylinder. Cylindern syns inte på bilden då den i så fall är nergrävd.