C7 1774 med godkänt driftprov!

[image]

Idag har C7 1774 fått pannan godkänd vid driftprov. Loket har inte använts i trafik sedan 1955 men eldades på och provades på lågt tryck 2020. Nu är loket upprustat av JVM med stort stöd av våra duktiga ideella vänner i Ängelholm.
Imorgon kommer loket visas upp i samband med Järnvägens museums 25-årsjubileum kl 10-17 i Ängelholm.

Otroligt nog är lokets tubsats hel, trots den långa tiden som parklok i Hultsfred, men tuber är inköpta och planen är att byta dem som nästa steg.

Foto Oliwer Johansson

Mvh Henrik R, JVM

Trevligt. Vilket drifttryck är pannan godkänd för? Originaltryck eller är trycket nedsatt?

Trevligt. Vilket drifttryck är pannan godkänd för? Originaltryck eller är trycket nedsatt?

10 kg enl den märkplåt som sitter på pannan. Inget är nedsatt i "museal" tid./HP

Idag har C7 1774 fått pannan godkänd vid driftprov. Loket har inte använts i trafik sedan 1955 men eldades på och provades på lågt tryck 2020. Nu är loket upprustat av JVM med stort stöd av våra duktiga ideella vänner i Ängelholm.
Imorgon kommer loket visas upp i samband med Järnvägens museums 25-årsjubileum kl 10-17 i Ängelholm.

Otroligt nog är lokets tubsats hel, trots den långa tiden som parklok i Hultsfred, men tuber är inköpta och planen är att byta dem som nästa steg.

Foto Oliwer Johansson

Mvh Henrik R, JVM

Ytterst diggabelt. Den i mitt tycke 2000 talets viktigaste och roligaste upprustning av ett enskilt ånglok i Sverige. Slår även Ka 692.
Hjulringarna ser tunna ut. Synvilla?

Men, vad är din källa att loket var i trafik fram till 1955? Loket anges som övertaligt (som då var en vanlig term för avställda lok som antingen kunde slopas för skrotning eller bli beredskapslok) redan i början av 1953.

Jag har tittat igenom handlingar där det framgår att loket redan 1953-04-24 var övertaligt. Försvarsbyrån ville då ha kostnadsförslag för upprustning av loket till beredskapslok. Loket tillhörde då 10 Ms. Förvisso hade loket panntid kvar till 1955 men detta var ingen garanti för att loket användes efter 1953.
Loket var inte upptagen på en inventerings lista över övertaliga ånglok från hösten 1952 så loket var möjligen i drift då.
1954-04-20 förnyas begäran att loket behöver transporteras till huvudverkstad för att upprustas till sådant skick att loket vid behov omedelbart kunna tagas i anspråk som beredskapslok.
Många lok stod dock på kö till upprustning till beredskapslok och ny skrivelse från 1955 anger att loket planeras få beredskaps upprustning april 1955 i Borås.
Först 1955-05-25 verkställs beredskapsreparationen och loket ställs därefter upp som beredskapslok. Reparationen var så pass liten att det ej stansades in på pannskylten.
1957-02 anges att loket förflyttades från Eslöv lokstall till Loshults lokhus.
1962 finns en skrivelse från en i våra kretsar välkänd person, Kapten Urban Thiel, som skriver att loket ur driftsynpunkt är i dåligt skick och ur försvarssynpunkt finns intet att erinra mot lokets utnyttjande för museiändamål (Hultsfred). Loket kom av den anledningen att ersätta ett annat lok (L16) som först var påtänkt som museilok i Hultsfred.
Resten är nutida historia.

[image]
Hultsfred 1970-05-16 foto undertecknad

Jag har ett notat utan källa att loket ännu 530501 var driftsånglok vid 10 ms och (som skrivits) 540420 betecknades som övertaligt. Men det betyder ju inte att det använts,
Ulf Diehl

Jag har ett notat utan källa att loket ännu 530501 var driftsånglok vid 10 ms och (som skrivits) 540420 betecknades som övertaligt. Men det betyder ju inte att det använts,
Ulf Diehl

Är det känt var loket var placerat och tjänstgjorde inom 10 ms under sina sista år vid SJ?

Fd NOJ ingick väl i 10ms fram till mitten av 50-talet varför loket kan ha fortsatt på fd NOJ. Enda förändringen kanske då var en förflyttning från Eksjö till Nässjö då lokverksamheten avvecklades i Eksjö. Lokstallet där utnyttjades för uppställning av övertaliga lok men om 1774 kom dit är mer oklart. Även fd HNJ-stallarna i N lär ha använts för uppställning i början av 50-talet.

Jag tror inte att C7 1774 användes på NOJ efter förstatligandet, åtminstone inte i någon märkbar omfattning. Det finns inte med någonstans i de annotationsböcker jag har övertagit, och vid samtal och intervjuer jag hade med lokmän i Nässjö på 60-talet hade ingen något minne av loket i SJ-tjänst.
Vid förstatligandet av NOJ tillfördes E- och E2-lok, senare ytterligare två G7-lok, som sattes in i godstågen och frigjorde L29-loken för enbart persontågstjänst. Vid sidan av dessa hade man ett L4 (1525) och två L5. Dessutom fick man A, A3 och A6 att använda i persontågen. E- och E2-loken användes också gärna i till persontågen på banan. Behov av C7-loket torde därmed vara obefintligt i denna tjänst.
Kent

På annan plats (inte i detta forum) har uppgiften förekommit att loket efter förstatligandet kan ha använts för påskjut västerut från Eksjö. Breviksbacken alltså. Det låter inte helt orealistiskt i alla fall.

Det är klart att det kan ha hänt någon enstaka gång, men knappast regelmässigt. Vid behov hade man ju Eksjös växellok (K3, K4, K9 eller K24) att ta till. Att ha 1774 placerad i Eksjö för denna tjänst skulle ju innebära att man måste ha en extra lokbesättning och ett extra lok påeldat.
Ingenstans i annotationsböckerna finns påskjutning noterat här. När lokföraren Carl-Erik Carlsson fick se NOJ-filmen där ett inhyrt TGOJ-lok sköt på ut från Eksjö utbrast han indignerat: ”Där behövs ingen påskjutning, det måste man gjort bara för filminspelningen! Han tillade att de aldrig hade påskjut här.
En liten utvikning: CEC tillstod att han bara hängt sig en gång med ånglok och det var i Breviksbacken. Det låg till så här: Han skulle under dagen dra banarbetståg (gruståg) på NOJ. Efter att ha sett körorden påpekade han det olämpliga att ligga strax före persontåget vid återresan till Nässjö. Men ledningen ville pressa ned tiden för att slippa traktamentskostnaden som skulle uppstå om man gick efter persontåget. Den snålheten belönades med att N5-loket som normalt inte hade några problem här kurkade i backen och persontåget blev försenat. 20 minuter för igångsättning står det i annotationsboken.
Kent

Jag tror inte att C7 1774 användes på NOJ efter förstatligandet, åtminstone inte i någon märkbar omfattning. Det finns inte med någonstans i de annotationsböcker jag har övertagit, och vid samtal och intervjuer jag hade med lokmän i Nässjö på 60-talet hade ingen något minne av loket i SJ-tjänst.
Vid förstatligandet av NOJ tillfördes E- och E2-lok, senare ytterligare två G7-lok, som sattes in i godstågen och frigjorde L29-loken för enbart persontågstjänst. Vid sidan av dessa hade man ett L4 (1525) och två L5. Dessutom fick man A, A3 och A6 att använda i persontågen. E- och E2-loken användes också gärna i till persontågen på banan. Behov av C7-loket torde därmed vara obefintligt i denna tjänst.
Kent

Tack för genomtänkt analys.
Faktum är att i dom handlingar jag tagit del av finns inget om lokets tjänstgöring efter förstatligandet. Lokets panna fick en klass III 1949 och hade därmed panntid fram till 1955.
Hypotetiskt hade loket ett visst värde som rel. nyreviderat reservlok.
Beredskapslok existerade inte förrän 1952/1953. Fr.o.m 1953 var det vanligt att övertaliga lok eller lok med utgången panntid överfördes till att bli beredskapslok. Dock var det lång kö till beredskaps reparationer något som 1774 drabbades av. Redan 1953 ville Försvarsbyrån ha kostnadsförslag för beredskapsreparation men pga kö verkställdes inte förrän 1955.
Loket finns iof inte med på den nationella inventeringen hösten 1952 av övertaliga ånglok men man det betyder inte att loket var i drift då.
Faktum kvarstår att ingenting framkommit (än) om loket varit i drift efter förstatligandet utöver att det det stod kvar i rullarna som driftlok inom 10 Ms innan det blev beredskapslok (formellt 1953 - 1955).

Jag tror inte att C7 1774 användes på NOJ efter förstatligandet, åtminstone inte i någon märkbar omfattning. Det finns inte med någonstans i de annotationsböcker jag har övertagit, och vid samtal och intervjuer jag hade med lokmän i Nässjö på 60-talet hade ingen något minne av loket i SJ-tjänst.
Vid förstatligandet av NOJ tillfördes E- och E2-lok, senare ytterligare två G7-lok, som sattes in i godstågen och frigjorde L29-loken för enbart persontågstjänst. Vid sidan av dessa hade man ett L4 (1525) och två L5. Dessutom fick man A, A3 och A6 att använda i persontågen. E- och E2-loken användes också gärna i till persontågen på banan. Behov av C7-loket torde därmed vara obefintligt i denna tjänst.
Kent

Tack för genomtänkt analys.
Faktum är att i dom handlingar jag tagit del av finns inget om lokets tjänstgöring efter förstatligandet. Lokets panna fick en klass III 1949 och hade därmed panntid fram till 1955.
Hypotetiskt hade loket ett visst värde som rel. nyreviderat reservlok.
Beredskapslok existerade inte förrän 1952/1953. Fr.o.m 1953 var det vanligt att övertaliga lok eller lok med utgången panntid överfördes till att bli beredskapslok. Dock var det lång kö till beredskaps reparationer något som 1774 drabbades av. Redan 1953 ville Försvarsbyrån ha kostnadsförslag för beredskapsreparation men pga kö verkställdes inte förrän 1955.
Loket finns iof inte med på den nationella inventeringen hösten 1952 av övertaliga ånglok men man det betyder inte att loket var i drift då.
Faktum kvarstår att ingenting framkommit (än) om loket varit i drift efter förstatligandet utöver att det det stod kvar i rullarna som driftlok inom 10 Ms innan det blev beredskapslok (formellt 1953 - 1955).

Jag tolkar nedanstående skrivelser som att det var i drift till 1953 då det ersattes av C7 1814. "Vm Äh" tolkar jag som vagnmästaren Älmhult. Det kan vara där vi ska leta. Jag letar vidare när tid och möjlighet finns.

[image]

Jag tror inte att C7 1774 användes på NOJ efter förstatligandet, åtminstone inte i någon märkbar omfattning. Det finns inte med någonstans i de annotationsböcker jag har övertagit, och vid samtal och intervjuer jag hade med lokmän i Nässjö på 60-talet hade ingen något minne av loket i SJ-tjänst.
Vid förstatligandet av NOJ tillfördes E- och E2-lok, senare ytterligare två G7-lok, som sattes in i godstågen och frigjorde L29-loken för enbart persontågstjänst. Vid sidan av dessa hade man ett L4 (1525) och två L5. Dessutom fick man A, A3 och A6 att använda i persontågen. E- och E2-loken användes också gärna i till persontågen på banan. Behov av C7-loket torde därmed vara obefintligt i denna tjänst.
Kent

Tack för genomtänkt analys.
Faktum är att i dom handlingar jag tagit del av finns inget om lokets tjänstgöring efter förstatligandet. Lokets panna fick en klass III 1949 och hade därmed panntid fram till 1955.
Hypotetiskt hade loket ett visst värde som rel. nyreviderat reservlok.
Beredskapslok existerade inte förrän 1952/1953. Fr.o.m 1953 var det vanligt att övertaliga lok eller lok med utgången panntid överfördes till att bli beredskapslok. Dock var det lång kö till beredskaps reparationer något som 1774 drabbades av. Redan 1953 ville Försvarsbyrån ha kostnadsförslag för beredskapsreparation men pga kö verkställdes inte förrän 1955.
Loket finns iof inte med på den nationella inventeringen hösten 1952 av övertaliga ånglok men man det betyder inte att loket var i drift då.
Faktum kvarstår att ingenting framkommit (än) om loket varit i drift efter förstatligandet utöver att det det stod kvar i rullarna som driftlok inom 10 Ms innan det blev beredskapslok (formellt 1953 - 1955).

Jag tolkar nedanstående skrivelser som att det var i drift till 1953 då det ersattes av C7 1814. "Vm Äh" tolkar jag som vagnmästaren Älmhult. Det kan vara där vi ska leta. Jag letar vidare när tid och möjlighet finns.

Då är alltså 1774 i Älmhult (Äh) eller är det Ängelholm (Ä)?

Lokverksamheten i Ek flyttade väl relativt omgående till N efter att NOJ förstatligats. Pappan till n bekant till familjen (min gudmor) var lokeldare vid NOJ vid förstatligandet och de flyttade ganska snart till N där han inom något år blev lokförare. Hon minns säkert när han flyttades till N. Lokstallet i Ek användes nog mest för uppställning (samma sak med Vetlanda) efter att banorna förstatligats. Kvar i Ek och Vta var smalspårsverksamheten men även den var underhållet organiserat under lokverkstaden i N, på senare år sköttes den via maskinavdelningens Duett.
NOJ 37's tid som påskjutslok var nog mest under NOJ-tiden, sedan fanns det möjligen andra lok. Det fanns väl även en L16 från fd GDG i N på 1950-talet.

Lokverksamheten i Ek flyttade väl relativt omgående till N efter att NOJ förstatligats. Pappan till n bekant till familjen (min gudmor) var lokeldare vid NOJ vid förstatligandet och de flyttade ganska snart till N där han inom något år blev lokförare. Hon minns säkert när han flyttades till N. Lokstallet i Ek användes nog mest för uppställning (samma sak med Vetlanda) efter att banorna förstatligats. Kvar i Ek och Vta var smalspårsverksamheten men även den var underhållet organiserat under lokverkstaden i N, på senare år sköttes den via maskinavdelningens Duett.

Jag har sett en uppgift, fackliga papper, på att sista loktjänsten i Eksjö försvann omkring 1956. 1950 var det enligt Svenska lokmän 5 lokförare placerade i Eksjö men däremot dåligt med eldare. Alla var i pensionsåldern, övertagna med NOJ, så SJ kanske lät dem vara kvar av mer humana skäl och skickade eldarutbildad personal från Nässjö eller lät de turerna utgå från Nässjö.
Enligt SJ arvodesstat 1951 så fanns det även några äldre stationskarlar i maskintjänst då. Fungerade antagligen som stallpersonal.

Lokverksamheten i Ek flyttade väl relativt omgående till N efter att NOJ förstatligats. Pappan till n bekant till familjen (min gudmor) var lokeldare vid NOJ vid förstatligandet och de flyttade ganska snart till N där han inom något år blev lokförare. Hon minns säkert när han flyttades till N. Lokstallet i Ek användes nog mest för uppställning (samma sak med Vetlanda) efter att banorna förstatligats. Kvar i Ek och Vta var smalspårsverksamheten men även den var underhållet organiserat under lokverkstaden i N, på senare år sköttes den via maskinavdelningens Duett.

Jag har sett en uppgift, fackliga papper, på att sista loktjänsten i Eksjö försvann omkring 1956. 1950 var det enligt Svenska lokmän 5 lokförare placerade i Eksjö men däremot dåligt med eldare. Alla var i pensionsåldern, övertagna med NOJ, så SJ kanske lät dem vara kvar av mer humana skäl och skickade eldarutbildad personal från Nässjö eller lät de turerna utgå från Nässjö.
Enligt SJ arvodesstat 1951 så fanns det även några äldre stationskarlar i maskintjänst då. Fungerade antagligen som stallpersonal.

Frågan är ju dock om loktjänsten avsåg fd NOJ eller fd EÖJ. EÖJ fick lokomotor på prov 1950 och 1953 var den ordinarie dragkraft. Ångloket fanns nog kvar till 1956. Kan man låtit en del Eksjö-rotade förare stanna genom att låta dem gå på fd EÖJ?
Hur länge hade man ångloksväxling i Eksjö på normalspåret? Det finns en bild på K9 1775 (NOJ 26) som påstås vara från 1950 men är då från Nässjö.

Lokverksamheten i Ek flyttade väl relativt omgående till N efter att NOJ förstatligats. Pappan till n bekant till familjen (min gudmor) var lokeldare vid NOJ vid förstatligandet och de flyttade ganska snart till N där han inom något år blev lokförare. Hon minns säkert när han flyttades till N. Lokstallet i Ek användes nog mest för uppställning (samma sak med Vetlanda) efter att banorna förstatligats. Kvar i Ek och Vta var smalspårsverksamheten men även den var underhållet organiserat under lokverkstaden i N, på senare år sköttes den via maskinavdelningens Duett.

Jag har sett en uppgift, fackliga papper, på att sista loktjänsten i Eksjö försvann omkring 1956. 1950 var det enligt Svenska lokmän 5 lokförare placerade i Eksjö men däremot dåligt med eldare. Alla var i pensionsåldern, övertagna med NOJ, så SJ kanske lät dem vara kvar av mer humana skäl och skickade eldarutbildad personal från Nässjö eller lät de turerna utgå från Nässjö.
Enligt SJ arvodesstat 1951 så fanns det även några äldre stationskarlar i maskintjänst då. Fungerade antagligen som stallpersonal.

Frågan är ju dock om loktjänsten avsåg fd NOJ eller fd EÖJ. EÖJ fick lokomotor på prov 1950 och 1953 var den ordinarie dragkraft. Ångloket fanns nog kvar till 1956. Kan man låtit en del Eksjö-rotade förare stanna genom att låta dem gå på fd EÖJ?
Hur länge hade man ångloksväxling i Eksjö på normalspåret? Det finns en bild på K9 1775 (NOJ 26) som påstås vara från 1950 men är då från Nässjö.

Det är nog fråga om loktjänsten på NOJ. Alla de nämnda förarna kommer från NOJ. EÖJ förare 1950 (1) var placerad i Österbymo men han bör ha gått i pension då. Född 1887. Kanske det var då det blev lokomotordrift.
Vad gäller ångloksväxling i Eksjö har jag ingen aning om när den upphörde.

Om jag förstått det hela rätt så kostade man inte på äldre NOJ-förare elloksutbildning utan de gick kvar i ånglokstjänst. Huruvida de bara körde på NOJ, eller också på de andra banorna (SäNJ och HNJ) vet jag inte. De första åren efter förstatligandet utgick fortfarande turerna från Eksjö. För en Nässjö-förare som exempelvis skulle köra persontåg Nässjö – Oskarshamn – Nässjö betydde det att han åkte pass Nässjö – Eksjö och tog över tåget där. På återresan körde han hela vägen till Nässjö och sedan nästa tåg tillbaks till Eksjö där hans tur slutade och han kunde åka pass hem till Nässjö igen. Man kan förstå om några förare tog med cykel till Eksjö för att kunna komma hem i dräglig tid!
Kent

Enligt annotationsböckerna hade man växling med växellok till och med 1951, sedan verkar det som att man skötte växlingen med tågloket.
Kent

Otroligt nog är lokets tubsats hel, trots den långa tiden som parklok i Hultsfred, men tuber är inköpta och planen är att byta dem som nästa steg.

Faktum är att i dom handlingar jag tagit del av finns inget om lokets tjänstgöring efter förstatligandet. Lokets panna fick en klass III 1949 och hade därmed panntid fram till 1955.
Hypotetiskt hade loket ett visst värde som rel. nyreviderat reservlok.

Det verkar som att ett snart tubbyte är onödigt.

Otroligt nog är lokets tubsats hel, trots den långa tiden som parklok i Hultsfred, men tuber är inköpta och planen är att byta dem som nästa steg.

Faktum är att i dom handlingar jag tagit del av finns inget om lokets tjänstgöring efter förstatligandet. Lokets panna fick en klass III 1949 och hade därmed panntid fram till 1955.
Hypotetiskt hade loket ett visst värde som rel. nyreviderat reservlok.

Det verkar som att ett snart tubbyte är onödigt.

Säger du det?/HP

Otroligt nog är lokets tubsats hel, trots den långa tiden som parklok i Hultsfred, men tuber är inköpta och planen är att byta dem som nästa steg.

Faktum är att i dom handlingar jag tagit del av finns inget om lokets tjänstgöring efter förstatligandet. Lokets panna fick en klass III 1949 och hade därmed panntid fram till 1955.
Hypotetiskt hade loket ett visst värde som rel. nyreviderat reservlok.

Det verkar som att ett snart tubbyte är onödigt.

Säger du det?/HP

Ja.
Om nu loket efter en klass III är lite använt och pannan varit stängd, d v s ingen förbindelse har funnits med atmosfären, är det mycket troligt att tuberna är i stort sett som när de sattes in.

Vid en klass III togs alltid tuberna ut och nya eller använda skarvade tuber sattes in. Det går ju att ta ut några tuber för kontroll.

Ja.
Om nu loket efter en klass III är lite använt och pannan varit stängd, d v s ingen förbindelse har funnits med atmosfären, är det mycket troligt att tuberna är i stort sett som när de sattes in.

Vid en klass III togs alltid tuberna ut och nya eller använda skarvade tuber sattes in. Det går ju att ta ut några tuber för kontroll.

Fast förra gången loket eldades på 2020 så var det väl ett par småtuber som brast och blev pluggade, så jag skulle nog säga att det är klokt att byta tuber ifall man vill ha ett driftsäkert lok

Ja.
Om nu loket efter en klass III är lite använt och pannan varit stängd, d v s ingen förbindelse har funnits med atmosfären, är det mycket troligt att tuberna är i stort sett som när de sattes in.

Vid en klass III togs alltid tuberna ut och nya eller använda skarvade tuber sattes in. Det går ju att ta ut några tuber för kontroll.

Fast förra gången loket eldades på 2020 så var det väl ett par småtuber som brast och blev pluggade, så jag skulle nog säga att det är klokt att byta tuber ifall man vill ha ett driftsäkert lok

Så resonerar vi också. Vi vill känna oss trygga med att ha ett driftsäkert lok, där vi vågar ta upp folk i hytten utan att riskera tubbrott./HP

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

C7 1774 med godkänt driftprov! (Järnvägsmuseet informerar)

C7 1774 med godkänt driftprov!

C7 1774

C7 1774

C7 1774

C7 1774

C7 1774

C7 1774

C7 1774

C7 1774

C7 1774

C7 1774

C7 1774 - Lokpersonal i Eksjö.

C7 1774 - Lokpersonal i Eksjö.

C7 1774 - Lokpersonal i Eksjö.

C7 1774 - Lokpersonal i Eksjö.

C7 1774 - Lokpersonal i Eksjö.

C7 1774 Snart tubbyte är onödigt

C7 1774 Snart tubbyte är onödigt

C7 1774 Snart tubbyte är onödigt

C7 1774 Snart tubbyte är onödigt

C7 1774 Snart tubbyte är onödigt