Stålning av 4-axliga personvagnar med träkorg. - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Tkd Frostberg lämnade våren 1965 förslag om att sätta stålkorg på boggivagnar med träkorg.

Styrelsen svarade

[image]
Man gav sedan Hvstc i Örebro i uppdrag att planera för stålning av 100 vagnar med början hösten 1965 med högst 50 troligen 30 vagnar per år. Konstruktionen skulle ha en livslängd på 10 eller högst 15 år. Kostnaden skulle hållas till under 200.000 kronor per vagn och den skulle belasta underhållet. För att begränsa underhållskostnaderna skulle antalet storrevisioner vid Hvst Örebro minskas med 25.

Ett svar på denna skrivelse tycker vagnarna skulle göras rammsäkra av säkerhetsskäl. Sen borde vagnarna förses med S-broms i stället för föreslagna KE-GP så att D-lok kunde framföra tåg med 1-2 vagnar. D-loken hade dålig utbromsning i små tåg enligt skrivelsen.

Sedan finns listor med förslag på vagnar som var möjliga till detta projekt. En lista med vagnar som har rambalkar med I-profil och en med U-profil. Vagnarna delas sen upp i SJ egna och f.d. EJ-vagnar. Många f.d. EJ-vagnar saknade tydligen ritning på ramverken. Vagnar med I-profil har en rambalkslängd på mellan 18,2 och 19,8 meter.

[image]

Ritning Mbr 3MP 12359S.
[image]

När man ser på resultatet förstår man att SJ sneglat på tyska järnvägarnas s.k. Umbauwagen från 1950-talets mitt. Vagnarna är mycket lika.
SJ vagn är 19.460 över buffertarna, 2990 breda, 72 sittplatser och 10 större fönster per vagnssida precis lika med de tyska. Skillnaden är att tyska vagnarna har ett dörrpar mitt på vagnssidan.
/tell

Mycket intressant. Det hade jag aldrig hört talas om trots att mitt intresse för personvagnar vaknat redan då.
Synd att det inte blev något av det.

Mycket intressant. Det hade jag aldrig hört talas om trots att mitt intresse för personvagnar vaknat redan då.
Synd att det inte blev något av det.

Nej det var nog inte mycket att sörja attt det här hamnade i papperskorgen. Det pågick ju levetans av de dåmycket moderna 60-talsvagnarna och det var väl bättre att koncentreta sig på dem.

Mycket intressant. Det hade jag aldrig hört talas om trots att mitt intresse för personvagnar vaknat redan då.
Synd att det inte blev något av det.

Nej det var nog inte mycket att sörja attt det här hamnade i papperskorgen. Det pågick ju levetans av de dåmycket moderna 60-talsvagnarna och det var väl bättre att koncentreta sig på dem.

Du har naturligtvis rätt. Det hade bara blivit en halvmesyr. Men visst var det en rolig idé.
Vi fick nöja oss med BFo16.

Hej Lennart mfl
En kanske lite utanför ämnet fråga.
Gällande 60 talts vagnarna, tänkte SJ aldrig på att utrusta dessa med dörrar av tyskmodell
https://de.m.wikipedia.org/wiki/Drehfalttür
Lite med tanke på umbau wagon. Då hade man sluppit det manuella dörrstängandet
Mvh Henrik

Hej Lennart mfl
En kanske lite utanför ämnet fråga.
Gällande 60 talts vagnarna, tänkte SJ aldrig på att utrusta dessa med dörrar av tyskmodell
https://de.m.wikipedia.org/wiki/Drehfalttür
Lite med tanke på umbau wagon. Då hade man sluppit det manuella dörrstängandet
Mvh Henrik

Inget om detta nämns i vart fall i Helmstein-Runbergers bok,om 60-talsvagnar. Man studerade nog utländska vagnar men tyckte väl att det var inte värt att satsa på självstängande dörrar vilket väl i sig hade spart mycket jobb och någon gnutta tid vid avgångarna.

Tackar tackar för svaret
Mvh Henrik

Hej Lennart mfl
En kanske lite utanför ämnet fråga.
Gällande 60 talts vagnarna, tänkte SJ aldrig på att utrusta dessa med dörrar av tyskmodell
https://de.m.wikipedia.org/wiki/Drehfalttür
Lite med tanke på umbau wagon. Då hade man sluppit det manuella dörrstängandet
Mvh Henrik

Inget om detta nämns i vart fall i Helmstein-Runbergers bok,om 60-talsvagnar. Man studerade nog utländska vagnar men tyckte väl att det var inte värt att satsa på självstängande dörrar vilket väl i sig hade spart mycket jobb och någon gnutta tid vid avgångarna.

Var de tyska dörrarna självstängande redan från början eller kom den funktionen senare?

Från början manuella.

Kan det vara så att automatstängda dörrar dels skulle kosta en del extra och att det svenska vinterklimatets inverkan på funktionen inte var ordentligt utprovad. Det måste ju säkerställas att alla dörrar var stängda före avgång. Vi vet ju vilka problem som förekommit/förekommer med dörrfunktionen på motorvagnar vintertid.

Kan det vara så att automatstängda dörrar dels skulle kosta en del extra och att det svenska vinterklimatets inverkan på funktionen inte var ordentligt utprovad. Det måste ju säkerställas att alla dörrar var stängda före avgång. Vi vet ju vilka problem som förekommit/förekommer med dörrfunktionen på motorvagnar vintertid.

Funktionen var ju i sig inte okänd utan fanns ju på motorvagnar. Men ett problem var väl att man måste bygga in någon ledning med signalfunktion för dörrstängning. Och denna funktion måste ju finnas på lok och alla vagnar i tåget.

Kan det vara så att automatstängda dörrar dels skulle kosta en del extra och att det svenska vinterklimatets inverkan på funktionen inte var ordentligt utprovad. Det måste ju säkerställas att alla dörrar var stängda före avgång. Vi vet ju vilka problem som förekommit/förekommer med dörrfunktionen på motorvagnar vintertid.

Funktionen var ju i sig inte okänd utan fanns ju på motorvagnar. Men ett problem var väl att man måste bygga in någon ledning med signalfunktion för dörrstängning. Och denna funktion måste ju finnas på lok och alla vagnar i tåget.

I sammanhanget kan man ju också minnas hur lång tid det tog innan det kom högtalarutrop i vagnarna. Konduktör fick gå runt och sköta utropen.. nästa xxx...
Och 80-talsvagnar fick inte air-condition, det är bara varmt några få dagar var ursäkten.

Det hade varit intressant att ta del av listorna över lämpliga vagnar.

Det hade varit intressant att ta del av listorna över lämpliga vagnar.

[image]

Många listor är det.
/tell

Ja, men intressant! Tack.

Frågan drevs av Tkd Frostberg (chef Ma) men synes inte ha satt några djupare spår inom övriga SJ-ledningen. Avslutande PS i den skrivelse till Gd Upmark som återges nedan tyder på att frågan egentligen var överspelad redan från början. De lösningar på problemet som valdes baserades primärt på effektivare utnyttjande av stålvagnarna (ex-vis genom att undvika huvudverkstadsunderhåll vid topptrafik), styrning av resandet genom indragna rabatter vid storhelger, avstående från abonnerade extratåg vid topptrafik samt inte minst genom nybeställning av ytterligare stålvagnar.

Noteras kan dock att en tysk vagn littera B4üg lånades in av Ma för undersökning av lösningar för stålning.

[image]