I Närkes Kvarntorp utvanns olja ur skiffer. Delvis användes den s k Ljungströmsmetoden, där värmeelement nerborrade i marken drev ut gas som sedan kondenserades. Mer information Ljungström var också inblandad i turbinlokstillverkning

Enligt SJK Småbaneavdelnings skrift "Industrilok i Närke" hade Skifferolje AB ett par normalspåriga elektrolok för kontaktledningsdrift på sträckan från brottet till grovkrosshuset. Normalspåriga diesellok skötte transporterna till Hällabrotet på KYJ, och ett par 750-millimeterslok transporterade jord några år på 1940-talet.

Häromveckan gick jag igenom en del av arkivet från AVOS, AB Växlar och Signaler, som fram till början av 1950-talet tillverkade just växlar och signaler (liksom fällbomsdriv, signalställverk, centrallås mm) vid sin anläggning i Örebro. Mer information finns i den AVOS-historik (eller snarare hyllningsskrift till företagets "genialiske" ägare) som BD skannat

Alltnog, bland leveranserna för de år jag kollade fanns en post med 24 ljussignallyktor levererade till Svenska Skifferolje AB Ljungströmsanläggning i Närkes Kvarntorp. Lyktorna skulle ha en röd ljusöppning och vara avsedda för montering på rör. I övrigt skulle de utföras lika tidigare överlämnad provlykta med TRE ljusöppningar. Från priset skulle man göra avdrag för tidigare levererade 17 st mindre lyktor, som skulle återlämnas. Godset skulle märkas "Ljussignallyktor Transformatortåg Ljungsrömsanläggningen" och avhämtas av oljebolaget.

Kan detta transformatortåg tänkas ha använts för elleverans till de nerborrade värmeelementen? Var det i så fall ett tåg som drogs runt till olika delar av Ljungströmsfältet allteftersom oljeutvinningen flyttade till tidigare obearbetade områden? Kondenserades gasen ute på fältet så att den direkt kunde fyllas i taknvagnar? Eller hade man spår enbart för att dra runt transfomratortåget? Och vad skulle de många signallyktorna nyttjas till?

1945 levererade AVOS till "Sv Skifferolje AB, Decauvillebanorna, Närkes Kvarntorp" två ljussignallyktor med vardera en röd och en månvit ljusöppning samt konsoler för uppsättning på master av räl. Dessutom två lyktor med vardera en råd och en grön öppning + ca tre meter långa rörmaster. Detta gällde uppenbarligen en vägskyddsanläggning, och de röd-gröna lyktorna var troligen avsedda för signalering mot banan. Kan "Decauvillebanorna" ha avsett 750-banan för jordtransport? Eller fanns ytterligare ett bansystem - med "decauvillebana" avses ju ofta 600 mm spårvidd.