Tryckluftsbroms - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Vilket år infördes tryckluftsbroms på godsvagnar i olika länder i Europa ?

Frågan är som vanligt mångtydig. Avser den första tåget med tryckluftsbroms i respektive land? Eller avser den när tryckluftsbroms blivit standard?

Som frågan är formulerad förefaller det desutom sakna intresse vilket årtal som hör till vilket land.

Frågan avser när tryckluftsbroms blev standard på godsvagnar. Att alla godsvagnar hade genomgångsledning och minst 20 % hade broms.

Frågan avser när tryckluftsbroms blev standard på godsvagnar. Att alla godsvagnar hade genomgångsledning och minst 20 % hade broms.

Varför just 20%?

Det varierade med lutningsförhållandena. Vanligt bromstal på BJ vid 60 km tim var 28 mellan Gbg och Åmål maxlutningen var 10 pro mille. Men ett godslokaltåg behövde bara ha 15 mellan Lärje och Alvhem. Här var nästan helt plant. För 90 km var bromstalet 61 för 100 75. Vid gång utför backen mellan Ryggen och Korsnäs var hastigheten sänkt till 55 för att bevara samma vagnvikt som övriga sträckan 1100 ton med O lok. Bromstal procent av antalet bromsaxlar i ett tåg.

Det varierade med lutningsförhållandena. Vanligt bromstal på BJ vid 60 km tim var 28 mellan Gbg och Åmål maxlutningen var 10 pro mille. Men ett godslokaltåg behövde bara ha 15 mellan Lärje och Alvhem. Här var nästan helt plant. För 90 km var bromstalet 61 för 100 75. Vid gång utför backen mellan Ryggen och Korsnäs var hastigheten sänkt till 55 för att bevara samma vagnvikt som övriga sträckan 1100 ton med O lok. Bromstal procent av antalet bromsaxlar i ett tåg.

Tack Sune! Idag känns det nästan lite overkligt att man kört så mycket med så låga bromstal.

När godstågen var handbromsade var inte bromstalen särskilt höga. Finns det någon som kan komma med exempel ?

Ja borde naturligtvis ha skrivet 35%. Det var de procenttalet som SJ uppnådde vid införandet av tryckluftsbroms.

För att se hur många vagnar i ett godståg som kunde medföras vid t.ex. 60 km fick föraren en viktsuppgift så får han gå in i tabellerna i del A och se hur fort han kan köra och hur många vagnar han kan ta med. För elektrolok anges den maximala vikten loket kan medföra för ånglok den minsta vikt loket kan beräknas dra. Gäller koleldade lok./ Sune

Man började nog i början av 20 talet och var klara en bit in på 30 talet. Det gjordes nog när vagnarna togs in för revision. Årtalen ovan gäller för BJ/GDG.

Sveriges & Norges järnväg, dvs malmbanan, var ju pionjärer i Sverige. Malmvagnarna var försedda med Westinghouse-broms och de stora ångloken (Sharp-loken) hade luftpumpar och utrustning. Även om första malmtåget rullade 1888 så blev ju Westinghousebromsen inte använd då den mesta trafiken gick med de små byggloken vilka inte hade utrustningen. När SJ tog över den svenska delen 1890 insattes istället G-lok som inte heller hade tryckluftsutrustning varför man fortsatte med handbromsade tåg. Efter några år började man montera tryckluftsutrustning på en del av G-loken och genomgångsledning på övriga, 1/1-96 har 3 lok W-utr och 4 genomgångsledning. 1/1-99 har 14 lok Westinghouseutrustning och 22 har genomgångsledning om jag räknat rätt. I början hade man alltjämt bromsare på malmvagnarna. Lok & tendrar fick inte tryckluftsbroms utan den enda bromsen var handbromsen på tendern. Några G-lok fick senare ångbroms men då hade de lämnat malmbanan. Det finns en ritning på G-lok med broms (Lok & tendrar 1904), oklart om det är ångbroms eller tryckluftsbroms men om detta kom till praktiskt utförande är oklart.
M-loken hade i sin tjänst på malmbanan tryckluftsbroms även på lok och deras tendrar var även de tryckluftsbromsade. Dock verkar många Mb-lok ha ångbroms vid leverans och tryckluftsbromsen sattes upp när de kom till malmbanan, den fanns inte vid leveransen.
Men 1895 kan man nog påstå att malmbanan började använda tryckluftsbroms på malmtågen. Vanliga godståg var handbromsade och persontågen vakuumbromsade, något som fortsatte även under eldriften fram till 1920-talet.

För att snäva in frågan en smula: När blev det ett krav att vagnar som utväxlades med utlandet hade tryckluftsbroms eller genomgångsledning? När uppkom samma krav för utväxling av vagnar mellan de olika järnvägsförvaltningarna i Sverige?

I en skrivelse från Kungliga Järnvägsstyrelsen år 1918 planerades ett påbörjat införande av genomgående tryckluftbroms på Statens Järnvägar från 1920 (undertecknat Axel Granholm).

[image]

Verkar som om det inte går att ladda ner mer än de första sidorna.

Sidorna 4-7 följer här.

[image]

Här kommer sidan 8-11 i skrivelsen.

[image]

Jag är inte expert i denna fråga.
Men 1920 införde SJ, som tidigare noterats, och det nybildade Deutsche Reichsbahn KK-bromsen för godståg. Likaså Ungern, och (förutsatt att jag minns rätt) Turkiet. Såvitt jag förstår införde Polen tryckluftbroms på godsvagnar i samma veva, men Westinghouse typ Lu.
Sen vet jag inte så mycket mer.
Österrike införde tydligen aldrig tryckluftbroms på sina godståg före "Anschluss" 1938; man byggde moderna godsvagnar, även svetsade, ofta med modern tysk förebild, men jag känner inte till en enda vagnstyp som hade tryckluftbroms. Men de hade genomgångsledning för tryckluftbroms! Så tryckluftbroms på godstågen i "Ostmark" infördes såvitt jag förstår 1938. I Österrike efter kriget fanns vacuumbroms kvar på många personvagnar i lokalbanetåg till långt in på 1950-talet; de lok av typ BR 86 ( moderna tyska "Einheitslok" ) som blev kvar i Österrike efter 1945 fick vacuumbroms "eftermonterad" för att kunna dra ålderdomliga "Flachdachwagen" på lokalbanor.
Men frågan gällde ju inte det.
När våra närmaste grannländer införde tryckluftbroms på godstågen vet jag inte, men tror det var rätt sent. I Danmark fanns det tyska godsvagnar typ DVW A10 (sådana I-vagnar med höga väggar som här i landet fick litt Isu) som levererats från Tyskland utan broms (innan vagnarna började levereras med tryckluftbroms) men som i Danmark under sent 30-tal (eller senare?) försetts med den modernare HiK-bromsen - inklusive SAB lastbromsautomat!
Berra