Gp 3133 på Norrköping V

I Sidospår 2/09 finns en bild av Gp 3133 med följande text, Dessa lok trafikerade normalt inte Östgötabanorna annat än när de levererades från Motala Verkstad "på egna hjul". Men varför kommer loket till Norrköping, det borde då gått söderut från Ringstorp mot Åtvidaberg. Provkörning kanske men då brukade de inte köra så långt från verkstaden. Jag tror att det rört sig om något extratåg, detta är bara en gissning.

Enstaka bilder av Gp-lok i tjänst kring Norrköping har förekommit... Jag vet dock inte om det ev. BARA handlar om just 3133...

Fler exempel, någon??

...Provkörning kanske men då brukade de inte köra så långt från verkstaden. Jag tror att det rört sig om något extratåg, detta är bara en gissning.

Troligen "leverans" ner till Småland; dock inte [b]ny[/b]leverans utan efter nån form av renovering/ reparation är alltså min gissning. Ty även om bilden inte är tagen just 1955 så ser loket ut att ha "[i]några[/i] år på nacken", så nämnda årtal (sådär) verkar nog rätt troligt ändå. Nån (fast) tjänstgöring norr om Norsholm i Östergötland/ Småland för Gp-loken har jag ej hört talas om, men det kan ju ha skett ändå. Men då i undantagsfall, tror jag. Krister Persson eller nån annan kanske kan tillägga nåt?

3133 tillbringade f ö sina sista tragiska år uppställd i först Verkebäck (s hamn) och sedan inne i Västervik, enligt bl a bilder från Jan L. Loket skrotades sedan 1971 i Vislanda efter att bl a "Palle" hjälpt till på sista resan. Bokstavligen med en Z4p om jag minns rätt. Borde väl därmed varit en av de sista skrotningarna av 891 mm ånglok i landet; i varje fall av SJ-lok? Kan rentav [b]det[/b] sista? Loket såg ju då ut att ha varit i dåligt skick under dessa år, men idag hade nog nån museiförening både kunnat och velat ta hand om loket. Men det är så dags då...

/ L G

Spekulerare och artikelförfattare :-)

...Men varför kommer loket till Norrköping, det borde då gått söderut från Ringstorp mot Åtvidaberg.

[i]
(Det gäller att läsa [b]hela[/b] inlägg innan man svarar/ kommenterar)[/i]

Helt riktigt. 3133 hade kanske varit på nåt "specialjobb" vid verkstaden i Finspång? Eller Hvst i Örebro!? Tjänstgöring tror jag alltså fortfarande inte på. Men fanns det inte tillräckligt kvalificerade ångloksverkstäder med smalspårsanslutning på närmare håll? [size=small](Ja, detta var ju inget krav med tanke på Gp 3043Â´s revision i Åhaga 1962)[/size]. Kalmar Verkstad inte minst?

/ L G

Det finns gamla inlägg här på forumet som visar bild på loket i Norrköping. I de följande svaren står att loket användes som pålok för godståg på VB under en kortare tid. Om jag minns rätt får man gå ca 100 sidor bakåt i arkivet. Undrar om inte tråden från början handlade om NALCO användning.:-)

Intressant uppgift. Men uppenbarligen gick den i så fall på fd NÖJ också, en icke orimlig sak i så fall. Ja, kanske rentav [b]rimligare [/b]med tanke på f f a godstågens storlek på fd NÖJ jämfört med de på fd VB. Bilden kanske föreställer Gp 3133 som påskjutlok för de tunga tågen till Skärblacka som vände vid Norrköping V? Måhända i samband med att man provade Tp-lok i trafiken och "var lite osäkra" jämfört med de N4p som dragit dessa tåg tidigare, även om Tp i sig torde kunna mäta sig med dessa ånglok? Stigningarna Norrköping Ö- Norrköping V var ju "ganska grymma" emellanåt. På fd VB var ju såväl stigningarna mindre som godstågen lättare. Men visst...

/ L G

Ja, just ja! Skärblacka nämndes i tråden. Så det var nog vad de menade.

Enligt den [link=http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=9194]tidigare tråden[/link] var Gp 3133 inlånat från 5ms till 2ms i Norrköping 1955.

Intressant tråd; f f a sedan jag uppenbarligen "släppte" den mitt i fjolårets semester. Här får vi nog svar på vad aktuell bild föreställer: Gp 3133 som tillfälligt inlånat påskjutslok på Norrköping V efter väl förättat värv och inför återgången som ensamt lok till Norrköping Ö. Däremot saknas väl "det mer övergripande svaren": Hur länge var loket på Norrköping Ö, och varför just det just då? Tillfällig trafiktopp i Skärblackatrafiken, N4p-loken började "ta slut" och det fanns inte tillräckligt med Tp-lok? Eller nåt sånt kanske?

/ L G

Gp 3133 var ju uthyrd till DONJ kring denna (?) tidpunkt. Kan besöket i Norrköping månne haft nåt med det att göra? Typ nån reparation/ modifiering som gjordes på loket endera före eller efter vistelsen i Gästrikland? I Finspång av nån anledning kanske? Eller i Örebro om loket kommit [i]från [/i]DONJ på överföringsvagn [size=small](sedan transport på egna hjul hem till Småland igen). [/size]Detta forums websmaster borde kunna tala om när 3133 var på DONJ, och han eller nån annan kanske också har svar på de andra funderingarna?

/ L G

3133 var på DONJ en månad bara, år 1957, efter att lok 10 skadats vid en bilkrock. Det var en ren nödlösning - maskinen var för lång för banans vändskivor...

OBS alltså att dom kompakta Malletloken hade kortare total hjulbas än en Gp!

Trpt-data vet jag ingenting om.

Jag vet egentligen ingenting om Gp 3133 eller om smalspårsånglok överhuvudtaget. Eftersom jag trots allt under min utbildningstid i Norrköping har varit med om att rampa ett Np (?)lok som skulle gå till Hå - Vallvik någon gång 1963-64, undrar jag om inte svaret på 3133:s vistelse i Norrköping är att det antingen ankommit från DONJ eller ska skickas dit. Fanns det överföringsramp på andra platser i närheten av Norrköping?

..Eftersom jag trots allt under min utbildningstid i Norrköping har varit med om att rampa ett Np (?)lok som skulle gå till Hå - Vallvik någon gång 1963-64

Borde i så fall ha varit N6p 3164, fd VB 12, som såldes till Marma- Långrörs bana Hå- Vallvik 1964 där det skulle användas som reservdelar åt sina ett par år tidigare sålda systrar N6p 3162/ NÖJ 15 och N6p 3163/ NÖJ 16. Jöran Johansson har ju f ö fotograferat fd VB 12 på Norrköping Ö kring denna tidpunkt då den står avställd innan den såldes och skickades iväg. Loket lär ha "tagit slut" uppe i Vallvik -bokstavligen- runt 1966, medan systrarna ju skrotades (fd NÖJ 15) respektive såldes till SRJmf [link=http://www.lennakatten.se/noj16-main.html](fd NÖJ 16)[/link] 1969.

..undrar jag om inte svaret på 3133:s vistelse i Norrköping är att det antingen ankommit från DONJ eller ska skickas dit. Fanns det överföringsramp på andra platser i närheten av Norrköping?

Även om vi nu kommit fram till att Gp 3133 troligen befann sig i Norrköping en kortare period (?) 1955 för användning som påskjutslok i staden, alltså ett par år innan det likaledes under en kort period lånades ut till DONJ, så tål frågan att funderas på ändå. Ramper för lastning av normalspåriga fordon på smalspår fanns ju vid tidpunkten i Kimstad och Åtvidaberg, vilka får man väl säga låg närmare lokets normala tjänstgöringsområde. Men i detta fall skulle man ju ha tillgång till en ramp som lastade [b]smalspåriga [/b]fordon på en (normalspårig) överföringsvagn. Och det hade man i Norrköping. Så det kanske var mest praktiskt att lasta Gp 3133 där, fast då ett par år efter att fotot vid Norrköping V är taget? Men det fanns kanske en sån ramp i Linköping också? Eller rentav i Åtvidaberg?

/ L G

Ser inte rökuppdrivarskärmarna assymetriska ut? Eldarsidans skärm ser högre ut än förarsidans, något som inte syns på några bilder på Krister Persons sida.
Om maskinen varit på verkstan (Örebro el Motala?) och fått en prototypskärm monterad skulle det vara logiskt att man ville provköra på linjen med ett ordentligt tåg.

Håller med föregående talare. Det tycks råda stark obalans mellan rökskärmarna.

Kan bara tillägga att loket var uthyrt till DONJ i aug/september 1957. Första turen gick till Östbyberg den 31 augusti kl 4.15. Efter cirka en vecka i Östbyberg kom loket åter till Jädraås, var kallt en dag för att sedan gå i tågen 1-2, 3-4, Norrsundet - Ockelbo 2 ggr ToR per dag, veckorna fram till 30 september. Under tiden löpte det 5437 km.

Kan tilläggas att två bilder finns på lastning/ avlastning: I Inlandet till kusten finns en bild från Wij bruk som visar avlastningen och i signalen har jag för mig att jag sett en bild från lastningen i Åtvidaberg. Den var införd under rubriken "nu lämnar de gamla loken in" eller något liknande.

I Kronan på verket figurerar loket flitigt på bilder från 1957 och på dessa, liksom bilden från Wij bruk har loket inga rökskärmar.

Håller inte med föregående två talare om osymetrin.
Jämför hur långt in fästena sitter på höger och vänster skärm. Varje skärm sitter fast i sostkåpet med två enkla plattjärnsbyglar.
Noteras ska dock att skärmarna när denna bild togs har fått främre dere hörnen avtagna, troligen för att förbättra abetsmiljön vid växling.
Anders, (och Stefan om du har vägarna förbi) kolla rökskärmsritningen på anslagstavlan i Faringe som jämförelse.

//Martin

Håller inte med föregående två talare om osymetrin.
Jämför hur långt in fästena sitter på höger och vänster skärm. Varje skärm sitter fast i sostkåpet med två enkla plattjärnsbyglar.
Noteras ska dock att skärmarna när denna bild togs har fått främre dere hörnen avtagna, troligen för att förbättra abetsmiljön vid växling.
Anders, (och Stefan om du har vägarna förbi) kolla rökskärmsritningen på anslagstavlan i Faringe som jämförelse.

//Martin

Efter en stunds kikande håller jag med Martin.

Jag skulle dock inte skriva bara för att nämna detta, utan för att ge ett tips om möjlig feltolkning av bilden:

Jag tyckte mig också först se en betydligt större rökuppdrivarskärm på eldarsidan. Men vid en närmare titt visade sig skärmen smälta ihop med skuggan från taket över stationshusets entrédörr strax bakom, så att det kan se ut som om skärmen är större. (Kika bl.a. på vinkelstödet till taket, etc...)
När jag väl insett detta, tedde sig plötsligt allting normalt vad gäller skärmarna.

Det krävdes mycket ljus på tidningen men jag håller (nu) med Martin och John: det är skuggan som luras. En riktigt lömsk bild.
Ritningen på anslagstavlan i F har jag sett X antal gånger, om de avrundade hörnen i nederkanten inte är orginal har jag aldrig reflekterat över.

Det krävdes mycket ljus på tidningen men jag håller (nu) med Martin och John: det är skuggan som luras. En riktigt lömsk bild.

Kolla bilden i den [link=http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=9338]länkade tråden[/link]. Där syns det ganska bra.

//Martin

Jag har en notering från 19570828 om att Gp 3133 lastades i Västervik f v b till Ockelbo.

Ante

Kan tilläggas att två bilder finns på lastning/ avlastning: I Inlandet till kusten finns en bild från Wij bruk som visar avlastningen och i signalen har jag för mig att jag sett en bild från lastningen i Åtvidaberg. Den var införd under rubriken "nu lämnar de gamla loken in" eller något liknande.

Jag har hittat bilden i Signalen nr 38/1957, på sidan 18. Bildtext: "DIESELN SLÅR UT: Omläggningen av traktionsformerna vid SJ från ång- till dieseldrift pågår i rask takt - stora driftsbesparingar görs inte bara med det dyra stenkolets bortfall utan också i form av lägre unbderhållskostnader och minskat personalbehov. Här en aktuell bild om hur dieselloket slår ut ånglokskollegorna! Den är tagen i Åtvidaberg, där ett ånglok dragits ur trafik och av en lokomotor bogseras upp på en kraftig överföringsvagn (det är som bekant smalspår där) för att insättas på annat håll på SJ-nätet. Fbb J. Örtegren, Åtvidaberg, var den påpasslige fotografen."

M.v.h.
Ola

Här kommer div uppgifter om loket från olika källor. Komplettera gärna. Bifogar två bilder tagna i Västervik 1970-06-24

[image]

1948-07-01
Den 1/7 1948 förstatligades även VGJ. VGJ:s lok nr 20, 21, 29 och 30 kom således även de nu att ägas av SJ och de omlittererades till Gp 3117-3120. I samband med förhandlingarna om förstatligandet av VGJ så föreskrev SJ att VGJ skulle beställa och bekosta fyra nya lok av typen Gp samt en ny reservpanna. Dessa fyra lok tillverkades av Motala verkstad medan tendrarna gjordes av ASJ-Falun. De levererades 1950 och fick nr: 3132-3135. De hade 1100 mm drivhjul mot 1040 mm för de övriga loken. Detta innebar att de fick gå i 60 km/tim mot 50 km/tim för de äldre loken och de kunde därför också användas i persontågen. Dragkraften blev i gengäld något sämre, 6,4 mot 6,8 ton.
Källa Krister Perssons hemsida http://hem.bredband.net/b284322/jvg/Gp/Gphist/index.html KP

1950-02
Leverans till f.d VGJLoket utrustat med ångbroms, apparater för knorrbroms, apparater för vakuumbroms, 13 kg/cm2 ångtryck, överhettning, Standard AGA gasbelysning, hastighetsmätare och sluten hytt AJ/Str 77 (1950)

1951-06-08
Foto i Skara Nybergska saml Sveriges Järnvägsmuseum Foto

1953
I tjänst på Västgöta-nätetKälla Krister Perssons hemsida http://hem.bredband.net/b284322/jvg/Gp/Gphist/index.html KP

1953-10-30
Revision kl. IIIA Kv CS

1954
1954 började Tp-dieselloken att levereras och tillsammans med alla YBo5p-rälsbussar och Z4p-lokomotorer som ju också kom vid denna tidpunkt innebar detta att ångloken snabbt slogs ut då dessa var avsevärt dyrare i drift. Detta drabbade även de moderna Gp-loken som nästan helt försvann från fd. VGJ. De flyttades över till Småland. Gp nr 3117, 3119, 3120 och 3133 hamnade i Västervik omkring 1954 och tjänstgjorde på fd. NVHJ, dvs. sträckorna Västervik-Hultsfred och Västervik- Norsholm.
Källa Krister Perssons hemsida http://hem.bredband.net/b284322/jvg/Gp/Gphist/index.html KP

1955-10-28
När jag letade efter uppgifter om Nalco-proven på 1950-talet hittade jag följande meddelande daterat 28 oktober 1955 från Folke Åberg i Norköping (maskiningenjör vid 2 ms) till kollegan Knut Nilsson i Göteborg (maskiningenjör vid 5 ms):"Sänder härmed för påseende en säkerhetsplugg, som funnits i eldstadstaket i det från 5 ms inlånade Gp-loket 3133. Det erfordras säkerligen en kraftig torrkokning innan den smälter."Meddelandet vidaresändes till lokmästaren på Göteborg Ö (Marieholm) med följande tillägg:"Går det att utröna vem som satt in denna säkerhetsplugg på loket. Som framgår av pluggen har denna en bult ingängad i hålet, där det i stället skulle vara lättsmält metall. Sök forska i ärendet tillsammans med Vstm Bergström."Svaret tillbaka till Norrköping blev följande:"Med hänvisning till dagens telefonsamtal återsändes säkerhetspluggen för Gp-lok nr 3133. Pluggar av denna typ insattes i fyrboxen i samband med, att loket försågs med "Nalco-matarvattenrening". Tillsatsmedlet verkar frätande på tenn, varför säkerhetspluggen försetts med en ingängad patron av "Starli-metall" enligt Mbr ritning 51679."Kommentar: Den Mbr-ritning som det refereras till, daterad 18 februari 1952./NORNoterade för övrigt att Nalco-användningen var allt annat än problemfri. Inom Boråsdistriktet upphörde användningen av Nalco under 1956. Man försökte komma till rätta med problemen genom en koncentration av ändrade lok så att endast en begränsad personalgrupp hade att handha dem. Inte heller detta tycks ha hjälp. Ett återkommande problem var att loken hade lätt för att jäsa.
Järnvägshistoriskt forum 2008-07-10 / Anders Jansson AJ

1955
Utlånad till 2 Ms Norrköping AJ

1955
Foto i tjänst Norrköping V foto Patrik E saml.Jag har inga dokument eller styrkta uppgifter om hur Gp 3133 användes i Norrköping. En kvalificerad gissning är att loket gick som påskjutningslok i backen just före Kneippens station (Norrköpins västra). Dessa speciella tåg med flottimmer från Norrköpings hamn till Skärblacka var mycket tunga och krävde påskjut. Gp loken kunde ju inte vändas i Skärblacka, hur det var i Norrköping vet jag inte. N4p 3160/3161 var väl normalt sätt dragare i dessa tåg. Men som sagt, osvuret är bäst...
Järnvägshistoriskt forum 2008-07-12/ Patrik E Foto

1956-1957
I Västervik gjorde Gp 3133 sin sista tjänstgöring med godståg Västervik-Hultsfred ToR under 1956, bara ca. 2 år efter att det hade anlänt från Västergötland. Dock fick den en sista uppgift till att utföra innan den ställdes av. Loket hyrdes ut till den privatägda järnvägen DONJ i Gästrikland under tiden 31/8 - 30/9 1957. Anledningen var att DONJ:s eget lok nr: 10 hade skadats i en olycka med bil och man behövde ett ersättningslok under en begränsad tid. Detta var sista gången Gp 3133 var under ånga.Efter den tjänstgöringen så transporterades loket tillbaka till Västervik och det ställdes upp tillsammans med 3117, 3119 och 3120 på bangården i Västervik. Källa Krister Perssons hemsida http://hem.bredband.net/b284322/jvg/Gp/Gphist/index.html

1957-08-23
Sänd från Västervik (till DONJ) AJ

1957-08-31-1957-09-30
I trafik och uthyrd till DONJ KP

1957-09-23
Yttrande från Fsbr. Tillstyrker att loket ska upprustas som beredskapslok Fsbr

1957-10-02
Besiktigat för återlämning från från DONJ 1957-10-02. AJ

1957-10-04
Skrivelse 1957-10-04 från Gd Upmark till Dir Åke Rydbergh.Med referens till en diskussion föregående dag erbjuds SRJ ett Gp-lok i gott skick. Loket var för tillfället utlånat till DONJ men skulle därefter kunna disponeras av SRJ.Gp-loket som hyrdes av DONJ var 3133. Sänt från Västervik 1957-08-23. Besiktigat för återlämning från från DONJ 1957-10-02.Järnvägshistoriskt forum 2008-07-15 / Anders Jansson AJ

1957-12-17
Enligt en förteckning från 17/12 1957 hade 2 ms då 6 st Gp-lok: 3117, 3118, 3119, 3120, 3133 och 3135.Järnvägshistoriskt forum 2008-07-12/Stig Lundin SL

1957
Förflyttad till Västervik StS

1958-01-01
Teknisk utrustning:ångbroms, apparater för knorrbroms, 13 kg/cm2 ångtryck, överhettning, Turboelektrisk belysning, hastighetsmätare, sluten hytt, Ess tuber och Nalco matarvattenrenare Str 77

1964-05-10
Foto uppställd utomhus i Västervik av Ulf Fjeld Foto

1964 sommaren/hösten
Då det gäller loken i Västervik så kvarstod de på bangården till sommaren/hösten 1964. När breddningen av linjen Västervik-Åtvidaberg skulle utföras så byggdes bangården i Västervik om och loken kunde ej vara kvar där. Det beslutades att loken skulle ställas upp på hamnspåret längs med kajen i Verkebäck sydväst om Västervik. Detta skedde alltså sommaren/hösten 1964. Så småningom så drogs Gp 3133 in till Västervik och ställdes upp på det s.k. "Burma-spåret" bakom vagnhallen.
Källa Krister Perssons hemsida http://hem.bredband.net/b284322/jvg/Gp/Gphist/index.html KP

1966-01-01
Upptagen i Str 420 med samma tekniska utrustning som 1958-01-01 Str 420

1966-12-18
Uppställd i Verkebäck WS

1967-10
Uppställd i Västervik WS

1968-04-11
Slopad för skrotning inkl panna 2266 och tender 3133 SJ-AFB

1969-02
Observerad utomhus i Västervik CS

1970-05-16
Observerad utomhus i Västervik CS

1970-06-24
Observerad utomhus i Västervik CS

1971-01
Foto utomhus i Västervik av Jan Lindahl Foto

1971-06-02-1971-09-02
Gp 3133:s resa mot skrotdöden skedde i etapper. 2/6 1971 transporterades den först från Västervik till Hultsfred i ordnarie godståg efter Z4p 312. Inför den färden hade några med Herbert Paalberg i spetsen målat lokets sotskåp, buffertbalk och plogar samt satt björkkvistar i strålkastarfästena. 7/7 1971 drogs den ned till Braås. 2/9 1971 så drogs loket ned sista biten till Växjö av ett Tp-lok för vidare transport därifrån med överföringsvagn till SJ:s skrotningsanläggning i Vislanda.
Krister Perssons hemsida: http://hem.bredband.net/b284322/jvg/Gp/Gphist/index.html KP

1971-06-26
Foto utomhus i Hultsfred av okänd 1971-06-26Enligt WS fanns loket kvar i Västervik 1971-06-29 jmf med ovan Foto/WS

1971-07-03
Hultsfred WS

1971-07-05
Åseda Kommentar Jmf med ovan uppgift från Krister Persson WS

1971-08-02
Uppställd i Braås WS

1971-09-02
Foto utomhus i Växjö av Jan Olsson. Gp 3133 har just anlänt till Växjö efter att ha transporterats ned från Västervik efter ett Tp-lok för vidare befodran till Sj:s skrotningsplats i Vislanda. Foto

1971-09-03
Anländ Vislanda WS

1971-09 Skrotad Vislanda SL

Panndata

1949
Lev med panna SJ Gp 2266 Motala 3354 1949. Pannan skrotades med lok 3133 1971 SL

Pannrevisioner panna 2266

1953-10-30
Kl. IIIA Kv. CS

Tenderdata

1950
Lev med tender V & M Falun 43 1950 WS

Övrigt

Artiklar mm i TÅG, SJK meddelanden och Järnvägsteknik
FOTO : SJ-14 ÅNGLOK 891 SJ Gp 3133 MV 970 1950 1D-2 Skara -51 T5/68
FOTO : SJ-382 ÅNGLOK 891 SJ 3133 Gp MV 970 1D-2 Nkp V ca -55 T6/94
http://www.ekeving.se/

Hade alla dessa vakuumbroms fr början? Ang. 3132 vet jag säkert att svaret är ja - loket har (fortfarande) urtag i buffertbalkarna f extra bromsslangar...

Många vet säkert inte att just Västgötabanorna var sista "utposten" för vakuumbroms i landet. Diverse orsaker hade tydligen samverkat till att GODS-materielen fått tryckluft långt /?/ innan PERSON-materielen fick det...

Hade alla dessa vakuumbroms fr början? Ang. 3132 vet jag säkert att svaret är ja - loket har (fortfarande) urtag i buffertbalkarna f extra bromsslangar...

Ja, enligt str 77 1950-01-01 (medtagna trots att leverans inte skett).
Har ej tillgång till str 77 mellan 1951-1957.
I str 77 från 1958 finns ingenting angivet, men då var väl vakuumbromsen helt avvecklad.
Hur länge användes vakuumbroms på f.d VGJ?

Nästan alla västgötaloken hade v-bromsen kvar den 1/1 1952. 1955 däremot var allt borttaget.

Om loken beställdes av VGJ med större drivhjul för att kunna dra persontåg och samtidigt pv inom VGJ alltjämt hade vakuumbroms så det ju inte helt ologiskt att loken fick denna vid leverans. Vakuumapparaturen kan ju ha tillhandahållits av VGJ vid leveransen och behöver inte vara nytillverkad.
De äldre VGJ-Gp-loken var ju avsedda för godståg och behövde inte denna utrustning.
Även GBJ/BAJ hade väl vakuumbroms vid förstatligandet, även på elloken.
Vad det fler banor runt Gbg som hade vakuumbroms? UWHJ?

Vad det fler banor runt Gbg som hade vakuumbroms? UWHJ?

Säröbanan hade vacumbroms fram till avvecklingen av ånloksdriften.

morrgan

Om loken beställdes av VGJ med större drivhjul för att kunna dra persontåg och samtidigt pv inom VGJ alltjämt hade vakuumbroms så det ju inte helt ologiskt att loken fick denna vid leverans. Vakuumapparaturen kan ju ha tillhandahållits av VGJ vid leveransen och behöver inte vara nytillverkad.
De äldre VGJ-Gp-loken var ju avsedda för godståg och behövde inte denna utrustning.

Anledningen till att Gp 3132-3135 fick större hjul än tidigare Gp-lok står att finna i att SJ när de beställde Gt-loken ville kunna köra persontåg (60km/h) med dessa. Därför ökades hjuldiametern på Gt till 1100mm istället för 1040 som på de äldre Gp-varianterna.
VGJ begärde ursprungligen offert på "Gp" i likhet med de lok som tidigare levererats till VGJ. Motala Verkstad meddelade dock att de offererade ett utförande överenstämmande med de Gt-lok som skulle tillverkas åt Kungliga Järnvägsstyrelsen. Kontraktet omfattar 4 lok med möjlighet till annulering av 2 lok om VGJs förstatligande inte skulle bli av.
Vad jag minns, och vad Anders Jansson skriver, tillhandahölls inget material av beställaren.

//Martin

Antingen var utrustningen ny eller så eftermonterades den direkt vid leverans. Finns den på leveransbilderna?
De levererades väl raka vägen till VGJ och sattes i drift där.
Det var väl bara SJ's första Gp-seria som gick på egna hjul til Vö.

Jag antar att GBJ's ellok fick ny utrustning, var det vanlig Hardy som drevs med tryckluft?

Antingen var utrustningen ny eller så eftermonterades den direkt vid leverans. Finns den på leveransbilderna?

Har aldrig sett någon leveransbild på dessa lok, bara på Gt-loken, på vilka det finns ett flertal bilder samt även en film från leverans och provkörning.
Skulle gärna vilja se en leveransbild eftersom den skulle fastställa färgsättningen. Gt-loken hade grå panna, men jag har aldrig sett en bild på Gp där det går att se.
Får försöka att komma ihåg att kolla vad kontrakt och specifikation säger om vakuumbromsen vid tillfälle.

//Martin

Väsentliga förändringar i str 77 1952-58 ger inga besked om nedtagning av vakuumbromsapparaterna.
/tell

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Gp 3133 på Norrköping V (Fordon: lok)