Denna vägkorsning mellan Knäred och Majenfors hade 1956 fortfarande bevakade svängbommar. Tidtabellsboken del A från 1959 visar att korsningen mellan 1956 och 1959 blev utrustad med ljus- och ljudsignaler. Fortfarande fanns dock grindar (troligen svängbommar, tidtabellen skilde inte alltid på dessa två varianter av skyddsanordning) vid den närbelägna korsningen Knäred övre.

Svängbommarna är monterade vid de kraftiga betongstolpar som bär upp "bondfångarna" som skall hindra överstora hölass mm att komma i kontakt med kontaktledningen.

På utsnittet nedan syns lyktan och baksidan på den röda runda tavlan (skärmen) som skulle stoppa vägtrafiken. Dessutom skulle den om möjligt stoppa tågtrafiken, för den händelse vägtrafiken inte blivit avspärrad. Man hade vid denna tid på de flesta platser för länge sedan gått ifrån det ursprungliga upplägget med grindar som stängdes antingen över banan eller över vägen. Det blev alldeles för många påkörningar av grindar/svängbommar som inte stängts i tid. Dessutom riskabelt för vägvakten vid sen stängning. I England, där grindarna fortfarande spärrar av banan när vägtrafiken släpps fram, dödades för övrigt en vägvakt häromåret just pga att grinden påkördes av ett tåg när vakten försökte att hinna stänga av vägen under sista sekunderna före tågpassage.

Bilder från Sveriges Järnvägsmuseum