Vägskydd Veinge - Markaryd: Svängbommar vid Öhnvägen 1956 (Signaler/säkerhet)

av Gunnar Ekeving, Wednesday, July 01, 2009, 18:31 (5407 dagar sedan)

[image]

Denna vägkorsning mellan Knäred och Majenfors hade 1956 fortfarande bevakade svängbommar. Tidtabellsboken del A från 1959 visar att korsningen mellan 1956 och 1959 blev utrustad med ljus- och ljudsignaler. Fortfarande fanns dock grindar (troligen svängbommar, tidtabellen skilde inte alltid på dessa två varianter av skyddsanordning) vid den närbelägna korsningen Knäred övre.

Svängbommarna är monterade vid de kraftiga betongstolpar som bär upp "bondfångarna" som skall hindra överstora hölass mm att komma i kontakt med kontaktledningen.

På utsnittet nedan syns lyktan och baksidan på den röda runda tavlan (skärmen) som skulle stoppa vägtrafiken. Dessutom skulle den om möjligt stoppa tågtrafiken, för den händelse vägtrafiken inte blivit avspärrad. Man hade vid denna tid på de flesta platser för länge sedan gått ifrån det ursprungliga upplägget med grindar som stängdes antingen över banan eller över vägen. Det blev alldeles för många påkörningar av grindar/svängbommar som inte stängts i tid. Dessutom riskabelt för vägvakten vid sen stängning. I England, där grindarna fortfarande spärrar av banan när vägtrafiken släpps fram, dödades för övrigt en vägvakt häromåret just pga att grinden påkördes av ett tåg när vakten försökte att hinna stänga av vägen under sista sekunderna före tågpassage.

[image]

Bilder från Sveriges Järnvägsmuseum

Vägskydd Veinge - Markaryd: Svängbommar vid Öhnvägen 1956

av Sune Nylén @, Hisings Kärra (Göteborg), Thursday, July 02, 2009, 09:23 (5406 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

När jag ser bommen-grinden- erinrade jag mig vad som stod i avtalet för GSG 1915/16.Grinvakterskorna hade lön efter hur många tåg som passerade; 6 och därunder 15 kr månaden 7-9 20,10-14 25,15-19 30, 20 och däröver 35, Var det mer än 200 m mellan grinden och bostaden ökades lönen med 5 kr i månaden. 10 tåg då =10x 2x 200(fram och tillbaka) x 30 = 120 km i månaden att kuta för en femma.Tala om att träna gång.
Man förhandlade också om extra ersättning till grindvakterskan vid Säffle Södra när hon skulle passa grindarna vid växling.Facket ansåg att hon skulle ha 10 kr i månaden extra.Efter lång förhandling enades man om 7,50 som lagom . Förvaltningen hade nog helst gett max en femma,så man möttes nog på halva vägen kan jag tänka mig. Md Ahlberg som förhandlade för BJ hade väl själv 6-800 i månaden.:-) Sune

Vägskydd Veinge - Markaryd: Svängbommar vid Öhnvägen 1956

av mamma Ulla, Åmotfors, Thursday, July 02, 2009, 10:07 (5406 dagar sedan) @ Sune Nylén

Morning. Jag tar mig friheten att editera in beloppen omräknade till dagens penningvärde. Med reservation för att såna jämförelser egentligen haltar betänkligt. Dessutom var inflationen mellan 1915-1916 13 %.

När jag ser bommen-grinden- erinrade jag mig vad som stod i avtalet för GSG 1915/16.Grinvakterskorna hade lön efter hur många tåg som passerade; 6 och därunder 15 kr (571 kr) månaden 7-9 20 (761),10-14 25 (951),15-19 30 (1141), 20 och däröver 35 (1332), Var det mer än 200 m mellan grinden och bostaden ökades lönen med 5 kr (190) i månaden. 10 tåg då =10x 2x 200(fram och tillbaka) x 30 = 120 km i månaden att kuta för en femma.Tala om att träna gång.
Man förhandlade också om extra ersättning till grindvakterskan vid Säffle Södra när hon skulle passa grindarna vid växling.Facket ansåg att hon skulle ha 10 kr (380 kr) i månaden extra.Efter lång förhandling enades man om 7,50 (285) som lagom . Förvaltningen hade nog helst gett max en femma,så man möttes nog på halva vägen kan jag tänka mig. Md Ahlberg som förhandlade för BJ hade väl själv 6-800 (22826-30435) i månaden.:-) Sune

Vägvakter

av Gunnar Ekeving, Friday, July 03, 2009, 22:09 (5405 dagar sedan) @ mamma Ulla

Vägbevakningen på linjen byggde oftast på lågavlönad kvinnlig arbetskraft. På 1950-talet började det bli svårt för SJ att rekrytera och behålla vägvakter. Andra arbetsmöjligheter yppade sig, dessutom började landsbygden avfolkas. I en del fall blev det nödvändigt att sätta in manliga banarbetare som vägvakter. Dessa hade ett helt annat avtal, med någorlunda marknadsanpassade löner, vilket gjorde vägbevakningen väldigt dyr och skyndade på många automatiseringsprojekt

Vägvakt ett farligt arbete

av Gunnar Ekeving, Saturday, July 04, 2009, 00:17 (5405 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Som jag nämnde i tidigare inlägg är det inte riskfritt att arbeta som vägvakt. Ett exempel från samma bana som Öhnvägen, nämligen Vittsjökvarn:

Den 19 nov 1934 kl 21.29 hade vägvakten stängt bommarna (troligen svängbommar, sådana fanns i varje fall 1930 vid denna övergång som låg vid en banvaktstuga). Då kom en privat personbil och körde på den första bommen. Vägvakten stod på vägen mellan bommen och järnvägsspåret, och visade stoppsignal mot bilen. Den påkörda bommen träffade och dödade vägvakten [Uppgifter för november månad 1934 över olyckshändelser vid vägkorsningar i plan, 12 bansektionen]. Det framgår inte om lyktan på bommen var tänd, inte heller hur siktförhållandena var på platsen

Nya svängbommar vid Öhnvägen 1956

av Gunnar Ekeving, Thursday, January 14, 2010, 21:42 (5210 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

[image]

Vid närmare studium av tredje signalsektionens arkiv visar det sig att dessa svängbommar var helt nyinstallerade 1956. En ny väg mellan Knäred och Svensberg hade gjort att biltrafiken vid denna tidigare obevakade övergång ökat så kraftigt att bevakning måste ordnas [dnr 64/55]