När 'upphöjdes' Drevviken från hållplats (vilket det torde varit när SNJ öppnades) till station? Mötesspåret byggdes vad jag kan förstå 1952, dessförinnan var det ett stickspår.
Stationen upphörde 1973 då tågen slutade att stanna. Någon gång då revs stationshuset. Idag finns bara ett spår utan fast förbindelse med banan, släpväxel eller klätterspår antar jag.
av Fredrik Lundström 
, Friday, July 31, 2009, 09:54 (5381 dagar sedan) @ Anders Sandgren
När 'upphöjdes' Drevviken från hållplats (vilket det torde varit när SNJ öppnades) till station? Mötesspåret byggdes vad jag kan förstå 1952, dessförinnan var det ett stickspår.
Just, med ångbåtstrafik till andra sidan Drevviken!
Stationen upphörde 1973 då tågen slutade att stanna. Någon gång då revs stationshuset. Idag finns bara ett spår utan fast förbindelse med banan, släpväxel eller klätterspår antar jag.
Det finns i alla fall ingenting i närheten av den tidigare växelns läge som skulle påminna om något liknande. Spåret har inte använts sedan man byggde ut banan till dubbelspår i början på -90-talet. Jag vet inte varför spåret behölls, kanske ville man ha möjlighet att lasta av grejer någonstans.
//Fredrik Lundström
När 'upphöjdes' Drevviken från hållplats (vilket det torde varit när SNJ öppnades) till station? Mötesspåret byggdes vad jag kan förstå 1952, dessförinnan var det ett stickspår.
Just, med ångbåtstrafik till andra sidan Drevviken!
Stationen upphörde 1973 då tågen slutade att stanna. Någon gång då revs stationshuset. Idag finns bara ett spår utan fast förbindelse med banan, släpväxel eller klätterspår antar jag.
Det finns i alla fall ingenting i närheten av den tidigare växelns läge som skulle påminna om något liknande. Spåret har inte använts sedan man byggde ut banan till dubbelspår i början på -90-talet. Jag vet inte varför spåret behölls, kanske ville man ha möjlighet att lasta av grejer någonstans.//Fredrik Lundström
Efter lite telefonsamtal med Anders Ö kom några till svar. I samband med pendeltågsstarten i juni 1973 slopades Drevvikens station och spåret revs upp, men lades ganska snart tillbaka igen dock utan förbindelse med huvudspåret. Fram till dubbelspårsutbyggnaden var det möjligt att ansluta spåret då det var tydliga skarvar på platsen i det annars helsvetsade huvudspåret. Anledningen att det ligger kvar och att det finns en rejäl betongplatta är troligen pga något beredskapsskäl. Någon elverk eller värmeverk ligger inte i närheten (förutom värmeverket i Trångsund, men det är några km dit bort från Drevviken). Omformare och sådant ställdes väl aldrig upp utomhus på så vis.
//Fredrik Lundström
När 'upphöjdes' Drevviken från hållplats (vilket det torde varit när SNJ öppnades) till station? Mötesspåret byggdes vad jag kan förstå 1952, dessförinnan var det ett stickspår.
Just, med ångbåtstrafik till andra sidan Drevviken!
Stationen upphörde 1973 då tågen slutade att stanna. Någon gång då revs stationshuset. Idag finns bara ett spår utan fast förbindelse med banan, släpväxel eller klätterspår antar jag.
Det finns i alla fall ingenting i närheten av den tidigare växelns läge som skulle påminna om något liknande. Spåret har inte använts sedan man byggde ut banan till dubbelspår i början på -90-talet. Jag vet inte varför spåret behölls, kanske ville man ha möjlighet att lasta av grejer någonstans.//Fredrik Lundström
Efter lite telefonsamtal med Anders Ö kom några till svar. I samband med pendeltågsstarten i juni 1973 slopades Drevvikens station och spåret revs upp, men lades ganska snart tillbaka igen dock utan förbindelse med huvudspåret. Fram till dubbelspårsutbyggnaden var det möjligt att ansluta spåret då det var tydliga skarvar på platsen i det annars helsvetsade huvudspåret. Anledningen att det ligger kvar och att det finns en rejäl betongplatta är troligen pga något beredskapsskäl. Någon elverk eller värmeverk ligger inte i närheten (förutom värmeverket i Trångsund, men det är några km dit bort från Drevviken). Omformare och sådant ställdes väl aldrig upp utomhus på så vis.//Fredrik Lundström
Detta är inte helt riktigt.
Enligt boken om Nynäsbanan byggdes ett stickspår 1918. 1952 byggdes ett rundgångsspår på västra sidan och ett utdragsspår (stickspår) norrut. Stationshuset revs 1970. Så långt boken.
Jag besökte stället strax före nerläggningen och då var alla sidospår helt bortrivna. På en bild jag har som C Bisting har tagit från hytten den 13 juni 1973 (får man lägga ut hans bild?) framgår att sidospåret är upprivet men sliprarna ligger kvar samt kontaktledningsstolparan för det spåret står kvar. Plattformen är den gamla mittplattformen som provisoriskt förhöjts med sliprar för att klara den nya höjden för det upprustade spåret. Den enda anordnngen är en plåtstins. Kan sidospåren ha rivits inför upprustningen?
Någon betongplatta minns jag inte alls, tvärtom var platsen för utdraget/sticken rejält ingenvuxen liksom det mesta av platsen så vitt jag minns. (Varför snålade man så förb-t med att ta kort i unga år?)
Kan betongplatts och återuppbyggt sidospår tillkommit senare i samband med t.ex. en tungtransport? Var finns / fanns betongplattan?
Betongplattan finns i södra ändan av stickspåret som numera går åt söder. Strax innan stoppbocken, det är några meter spår emellan.
Stickspåret har träslipers, det kan ju vara rest av gammalt spår som använts som stickspår under dubbelspårsbyggnationen. Den finns en hytt med radioutrustning samt en mast. Ävenledes en grind i södra delen. Kan plattan vara en rest från byggtiden?
av Fredrik Lundström , Sunday, August 02, 2009, 13:50 (5379 dagar sedan) @ Anders Sandgren
Betongplattan finns i södra ändan av stickspåret som numera går åt söder. Strax innan stoppbocken, det är några meter spår emellan.
Stickspåret har träslipers, det kan ju vara rest av gammalt spår som använts som stickspår under dubbelspårsbyggnationen. Den finns en hytt med radioutrustning samt en mast. Ävenledes en grind i södra delen. Kan plattan vara en rest från byggtiden?
Har tittat lite på mina kort från tiden innan enkelspåret. Då låg betongplattan där. Det nuvarande "nerspåret" är byggt öster om det gamla enkelspåret, i alla fall just på den platsen.
//Fredrik L
Har tittat lite på mina kort från tiden innan enkelspåret. ...
//Fredrik L
Woaow! Häftigt! Snälla, lägg ut dom här på forumet!
/Bobo L :-);-)
Har tittat lite på mina kort från tiden innan enkelspåret. ...
//Fredrik L
Woaow! Häftigt! Snälla, lägg ut dom här på forumet!
/Bobo L :-);-)
Vi får väl se vad det blir, frågan är om 17 år gamla bilder räknas som historiska. ;-)
Men nu ska jag laga sjömansgryta, hur f-n nu det ska gå till! :-D
C
Har tittat lite på mina kort från tiden innan enkelspåret. ...
//Fredrik L
Woaow! Häftigt! Snälla, lägg ut dom här på forumet!
/Bobo L :-);-)
Vi får väl se vad det blir, frågan är om 17 år gamla bilder räknas som historiska. ;-)Men nu ska jag laga sjömansgryta, hur f-n nu det ska gå till! :-D
C
17 år gamnla bilder räknas visst som hysteriska när de visar "före" en så genomgripande förändring som att mangla ut ett dubbelspår på sträckan! Men kan du dessutom visa dina bilder från tiden INNAN ENKELSPÅRET så tittar jag gärna! :-P ;-)
/Bobo, som retas, och strax ska ut och vädra en vit päls :-)
![[image]](http://i715.photobucket.com/albums/ww158/Jonas_Sjoberg/Dv-4.jpg)
Här ett foto jag tog år 1993 där betongplatten syns väl.
Som synes är enkelspåret redan byggt.....
hälsar Jonas S
Här ett foto jag tog år 1993 där betongplatten syns väl.
Som synes är enkelspåret redan byggt.....hälsar Jonas S
Men detta stämmer på intet sätt med mina minnesbilder från 1973 (ca.). Då fanns bara rester av rundgångsspåret i bortkanten av spåret på bilden samt spår av ett stickpår åt andra hållet, dvs i norr. Det stämmer inte heller med Bistings bild från 1973 som jag har här hemma. Detta spår med betongplata måste ha tillkommit någon gång efter 1973. Kan det som Staffan i Morshyttan antyder ha något att göra med avvecklingen av Ågestaanläggningen. Visserligen var Södertörns Villastad stn (nuv. Farsta Strand) närmare men efter pendeltågsanpassningnen 1973 så fanns det knappast plats för en sådan lastanläggnng som betongplattan där.
Här ett foto jag tog år 1993 där betongplatten syns väl.
Som synes är enkelspåret redan byggt.....hälsar Jonas S
Men detta stämmer på intet sätt med mina minnesbilder från 1973 (ca.). Då fanns bara rester av rundgångsspåret i bortkanten av spåret på bilden samt spår av ett stickpår åt andra hållet, dvs i norr. Det stämmer inte heller med Bistings bild från 1973 som jag har här hemma. Detta spår med betongplata måste ha tillkommit någon gång efter 1973. Kan det som Staffan i Morshyttan antyder ha något att göra med avvecklingen av Ågestaanläggningen. Visserligen var Södertörns Villastad stn (nuv. Farsta Strand) närmare men efter pendeltågsanpassningnen 1973 så fanns det knappast plats för en sådan lastanläggnng som betongplattan där.
Pratade vidare på telefon här (med Anders Öster). Spåret ska ha lagts tillbaka "en tid" efter att Drevviken drogs in som station. När betongplattan tillkom är dock mer osäkert. "En tid" kan ju vara alltifrån ett halvår till flera år.
Södertörns Villastad ser annorlunda ut nu jämfört med då, efter pendeltågsanpassningen hade man fortfarande åtminstone två uppställningsspår, kanske till och med tre tågspår? (minns inte och mina SNJ-böcker hittar jag inte just nu). Nog skulle det få plats för en sådan lastplats där, men frågan är som sagt om det ens funnits någon.
//Fredrik L
Det är ju möjligt att man lade ut spåren delvis på de gamla sliperna för något byggprojekt. Antingen Nynäsvägens ombyggnation til motorväg Haninge-Jordbro som byggdes någon i början på 80-talet om jag minns rätt. 1979 var jag på jobb i Handens tingsrätt (installerade kodlås) och då slutade motorvägen i Handen vad jag minns. Sträckan Farsta-Handen var klar ca 1974. Man kan ju ha haft någon omlastning av grus el dyl där. Transportvägen till motorvägen är ju relativt kort därifrån. Det fins väl kross i Jordbro så vut därifrån kanske inte är helt orimligt. Någon av grannarna borde kanske komma ihåg.
På 80-talet bedrevs även en omfattande tippverksamhet i Österhagen (kanske 400m norr om gamla Drevvikens station). Avvecklingen av tippen skedde ca 1990, men det känns som att det är litet sent för spåret. Tror knappast att spåret lades ut för att fylla på tippen, snarast för en avveckling med bortforsling.
Det är ju möjligt att man lade ut spåren delvis på de gamla sliperna för något byggprojekt. Antingen Nynäsvägens ombyggnation til motorväg Haninge-Jordbro som byggdes någon i början på 80-talet om jag minns rätt. 1979 var jag på jobb i Handens tingsrätt (installerade kodlås) och då slutade motorvägen i Handen vad jag minns. Sträckan Farsta-Handen var klar ca 1974. Man kan ju ha haft någon omlastning av grus el dyl där. Transportvägen till motorvägen är ju relativt kort därifrån. Det fins väl kross i Jordbro så vut därifrån kanske inte är helt orimligt. Någon av grannarna borde kanske komma ihåg.
På 80-talet bedrevs även en omfattande tippverksamhet i Österhagen (kanske 400m norr om gamla Drevvikens station). Avvecklingen av tippen skedde ca 1990, men det känns som att det är litet sent för spåret. Tror knappast att spåret lades ut för att fylla på tippen, snarast för en avveckling med bortforsling.
Tippen var på upphällningen redan i slutet på 80-talet. När jag gick i Sjötorpsskolan 87-90 var det väldigt lite verksamhet vid tippen. Jag tror inte heller spåret lades ut just för denna tippningsanläggning. Kördes det något, så gick det på lastbil dit.
Jag skulle inte vilja röra om i den tippen. Det ligger not lite allt möjligt eländigt i de högarna.
Jag får snart åka ner till närmsta villa och fråga om de minns nåt. Det är ju inte helt ordentligt utrett vad spåret vad till för.
C
Enda möjliga kopplingen som jag såg det var om det användes för bortfortling från tippen, men tidsmässigt ligger det för sent.
Det lär finnas långtgångna planer på att bebygga tipp-området, inte minst genom att markägaren tydligen har ett visst politiskt inflytande i dessa frågor. Men då blir det säkert bullervall mot dessa hus, befintlig bebyggelse inom längs Nynäsbanan inom Länna har ju aldrig ansetts störda av järnvägen så mycket att det blivit något skydd. Märkligt att man inte byggde något sådant när banan blev dubbelspårig. I Vega och delar av Trångsund och Skogås var det visst annorlunda.
Egentligen var ursprungsfrågan dock när Drevviken 'upphöjdes' från hållplats (som den nog var vid banans öppnande) till station. Bemannad var den ju tidigt, förvisso.
Jag har inget minne av att spåret med betongplattan nånsin haft en fast växel eller att där stått nån vagn...
Tvivlar att det låg på gamla slipers, vill minnas att de sett relativt fräscha ut jämfört med de gamla i fd mötesspåret, läget stämmer inte heller med gamla dragningen.
En reservlastningsplats för tunga el-prylar tror jag mest på...
När jag flyttade till Länna (fd Drevviken) -93 så var soptippen borta/överfylld sen länge, det skedde som jag minns det tidigt -80-tal.
Det är dock träslipers idag och spåret ser likadant ut som på bilden från 1993 så spåret fick nog ligga intakt när dubbelspåret byggdes. Det kan ju ha varit en släpväxel där tidigare men som försvann då dubbelspåret byggdes. Nynäsbanan har ju betongslipers idag.
Enligt de uppgifter som jag har sett avvecklades tippen under slutet av 80-talet.
Om spåret alltså inte fanns 1973 så borde det då lagts ut senare under 70-talet eller början av 80-talet. Det är väl inte så speciellt mycket militära installationer som används idag, det mesta är nog från första världskriget så en militär användning kan ju verka tveksam. Om det inte ligger en hemlig depå insprängd i berget förstås...
Däremot har ju funnits en del planer med bl.a sopvärmeverk under senare år och några liknande projekt kan ju funnits tidigare. Länna industriområde etablerades under slutet av 70-talet och där finns oljeverksamhet i viss utsträckning.
När byggdes avloppstunneln under Länna?
av Niklas Biedermann 
, Tuesday, August 04, 2009, 09:06 (5377 dagar sedan) @ Anders Sandgren
Det är dock träslipers idag och spåret ser likadant ut som på bilden från 1993 så spåret fick nog ligga intakt när dubbelspåret byggdes. Det kan ju ha varit en släpväxel där tidigare men som försvann då dubbelspåret byggdes. Nynäsbanan har ju betongslipers idag.
Enligt de uppgifter som jag har sett avvecklades tippen under slutet av 80-talet.
Om spåret alltså inte fanns 1973 så borde det då lagts ut senare under 70-talet eller början av 80-talet. Det är väl inte så speciellt mycket militära installationer som används idag, det mesta är nog från första världskriget så en militär användning kan ju verka tveksam. Om det inte ligger en hemlig depå insprängd i berget förstås...
Jag har ingen aning, men var inte sprängivern i våra berg som störst på 1970-talet sett till anläggningarnas yta/volym?.
F.ö. finns 3300 kvadratmeter kontor, logement mm under finfint berg 6 km åt sydväst från diskuterade spår. Men skulle man nu velat transportera någonting dit med tåg vore det nog Jordbro som gällde. Det handlar om "Vargen" vars identiska systeranläggningen "Elefanten" ligger i Sollentuna. Det är de civila ledningscentralerna för Stockholm, malpåsade sedan 10 år tillbaka. Båda centralerna byggdes under andra halvan av 1970-talet.
Eventuell transport till Ågesta torde skett från Farsta. Närmre och bättre vägnät.
Skulle det handla om en trafo kan man ju till och med tänka sig att det byggts för ett endaste tillfälle - å andra sidan, varför skulle man inte lossat från tågspår då. Men då är frågan hur långt avståndet till målet för transporten kan tänkas vara. Tänker man sig söderut är det bara 6 km till Jordbro och (i allafall idag vettigt vägnät).
Enda större transformator i trakten jag ser nu ligger 3,3 km åt sydväst, men den skulle man säkert också kunnat kört från jordbro, om den ens behövde transporteras med tåg Ingen aning när det byggdes, jag kikar bara på gröna kartan och uppskattar storleken med eniros utsiktsbilder.
Jag tror nog ändå mer på olja, SJ/BV-behov eller liknande, för det måste ju vara något som varit tänkt att användas mer än en gång. Men betongplattan är ju lustig ändå.
/Niklas