Inte bara KLOR i inbyggda tankvagnar.

Gick igenom en del ritningar från Runberger.
En ritning visar BJ 502006-008 Tillhörande Falu Kopparverk och avsedda för Svavelsyra.
Ritningen visar inbyggnad av cistern och det liknar mycket tidigare visade klorvagnar. Tyvärr så är inget datum synligt. Vagnarna finns på annan ritning från 1933 och då helt utan inbyggnad.

Kanske ritningen endast är ett förslag? Eller blev också Svavelsyra-vagnar inbyggda.

I Falun fanns gruvan och en svavelsyrefabrik, som bearbetade svaveldioxiden från bränningen av kisen. När fick man flytande svaveldioxid i Falun? Svaveldioxid och klor liknar varandra mycket och VTGÂ´s klorvagnar kan gå med klor eller med svaveldioxid. Det är bara märkningen som skiljer. Observera att Märklins så kallade klorvagn är märkt med 1079, svaveldioxid och inte 1017 klor. Vagnen ska alltså kallas vagn för svaveldioxid.
Poängen med inlägget är alltså att Svavelsyrefabriken i Falun kan ha haft "klorvagnar" för svaveldioxid. Cisternvagnar för svavelsyra kan väl aldrig behöva en skyddskorg? Jämför med krukvagnarna för saltsyra, de var ju öppna. Eka i Bohus tillverkade också svavelsyra men jag tror inte att de hade flytande svaveldioxid i tankvagn. Ritningarna kan alltså visa lite av varje för fabrikerna längs BJ. Olle Sundström borde väl vakna och berätta om Svavelsyrefabriken i Falun? Han sitter säkert inne med det vi vill veta.

Om inte jag är totalt bortkollrat så är svaveldioxid en gas som i sin tur via vatten kan omvandlas till svavelsyra. Denna vätska kan i koncentrationer på 96% och däröver lastas direkt i stålcisterner for transport. Således måste vangnarna från Falun äntingen vara lastade med klor eller svavelsyra,

Vagnar för oleum försågs med överbyggnad för att skydda tanken. Hittar 8 BJ-vagnar ägda av Stora Kopparberg/Falu Kopparverk som fick eller levererades med överbyggnad.

BJ Us 502006-008 inköptes av Falu Kopperverk (Stora Kopparberg) 1933 från Freund & Pels, Hamburg. Första notering på vagnkort är rev 1933-08-17 för alla tre vagnar. Vagnarna var förmodligen alla tre tillverkade av Brünn-Königsfelder 1917 även om det finns en notering med 1919 för Us 502006. De var förmodligen syravagnar tillverkade under världskriget och inte 1919. Rymd 9,8 kbm vilket var något mindre än för andra syravagnar från denna tid som kom begagnade till Sverige och rymde 10,5 kbm.
Vagnarna byggdes om i nov 1937 och försågs då med träkorg och ångvärmeledning? (’Vo’, annars används vm för värmeledning hos GDG) hos AB Järn & Trå i Åmål för transport av oleum. Fattade som om att oleumet skulle hållas varmt när Olle Sundström berättade om det för mig men jag gogglade lite snabbt och kunde på en BASF-sida läsa att tempen ska hållas under 40 grader så jag blir lite konfunderad över om ska man skydda mot värme eller kyla eller bägge delarna?
Vagnarna försedda med helt nya rullagrade axlar typ 24 (som annars var standard på nytillverkade tankvagnar) 1945.

502006 blev SJ Q12 503672. I sista str 420 från 67-01-01 är vikten fortfarande över 14 ton vilket tyder på att den fortfarande hade korg då om nu det var möjligt.
502007 blev SJ Q12 503673. Vagnen ombyggd vid ASJ Falun 1952 med nedtagen korg och en ny tank på 12,1 kbm.
502008 blev SJ Q12 503638. Överbyggnad troligen borttagen vid rev ca 1949, borta då omnumreringslistan till SJ-nummer upprättas.
Alla tre vagnar finns kvar 1966-67 och får UIC-nummer men de liksom så många andra vagnar försvinner in i dimman i och med det.
/Jesper

Om inte jag är totalt bortkollrat så är svaveldioxid en gas som i sin tur via vatten kan omvandlas till svavelsyra.

Så enkelt är det inte att göra svavelsyra. Leder man ned svaveldioxid i vatten får man möjligen svavelsyrlighet. För att tillverka svavelsyra måste man först oxidera svaveldioxiden till svaveltrioxid.

/Bengt

Om inte jag är totalt bortkollrat så är svaveldioxid en gas som i sin tur via vatten kan omvandlas till svavelsyra.

Så enkelt är det inte att göra svavelsyra. Leder man ned svaveldioxid i vatten får man möjligen svavelsyrlighet. För att tillverka svavelsyra måste man först oxidera svaveldioxiden till svaveltrioxid.

/Bengt

Det var inte min ambition att beskriva alla dom ansträngningar som används för att tillverka svavelsyra. Men när vi nu ska vara helt kontanta leds svaveldioxid in i en såkallad kontaktpanna som med hjälp av värme ock platin + syre och resultatet bliver som du korrekt beskriver svaveltrioxid. Detta löses sedan i vatten och - simsalbim - så har vi svavelsyra!

Vad jag ville beskriva var att svaveldioxid inte transporterades i dom i tråden beskrivna vagnar. Visst kan svaveldioxid omvandlas till vätskeform men det koster en stor kompressor, en jädrans massa energi och ett bra tryckkärl.

Vad jag ville beskriva var att svaveldioxid inte transporterades i dom i tråden beskrivna vagnar. Visst kan svaveldioxid omvandlas till vätskeform men det koster en stor kompressor, en jädrans massa energi och ett bra tryckkärl.

På den tiden anges just svavelsyra tillsammans med "frätande vätska" och ingenting annat. Vagnarna som gick på Falun framtill fabriken där lades ner har jag för mig var märkta svavelsyra hela tiden. De var dessutom rödmålade och inte gasvagnar med band som de borde haft om de gått med svaveldioxid, även UIC-märkningen talar om något helt annat än svaveldioxid.
Idag har vi svaveldioxid från exempelvis Rönnskär och där har vi också vagnar för gas (i flytande form). Tidigare när de hade egna tvåaxliga vagnar var även de märkta svavelsyra och frätande vätska.

Någonstans i historian så tar ju svaveldioxid över från svavelsyra vad nu anledningen till det var, det är inget jag kan men de vagnar som tog över kom till största delen under första halvan av 70-talet och då försvann mycket av de äldra vagnarna för svavelsyra.
Anledning? Tja, nya användningssätt, nya möjligheter att omvandla svaveldioxid eller vadå? Även om det inte är direkt järnvägshistoria så är det definitivt det indirekt eftersom det vore intressant att förstå förändringarna av flöden och användningen av vagnarna.
/Jesper

Ett tänkbart användningssätt för svaveldioxiden är att de massafabriker som tidigare rostade svavelkis själva för att tillverka natiumsulfit ,vilken användes i sulfitfabrikerna,i stället köpte råvaran(svaveldioxiden) från annat håll,t. ex då Falun eller, som nämnts här, Rönnskär:-) Sune

Kondenserad svaveldioxid är relativt lätt att åstadkomma. En kompressor och en kylare så går det bra. Flytande svaveldioxid fungerar som en vätska och är lätt att hantera.Den går att pumpa precis som vatten.
Det finns snart inga sulfitfabriker kvar i Sverige eller i världen med för den delen. I Sverige används natriumbisulfit i CTMP-fabrikerna och i slipmassafabrikerna. Natriumbisulfiten används dels för blekning och dels för att minska elåtgången vid malningen i raffinörerna. Fabriken i Skoghall tillverkar mycket natriumbisulfit på uppdrag av Kemira. Svaveldioxid kommer på järnväg till Skoghall från dels Rönnskär, dels Helsingborg. Vagnarna är 1970-tals VTG-vagnar (lika Märklinvagnen men med 1079 på litteraskylten, inte mitt på vagnen). Vissa bruk blandar natiumbisulfitlösningen med ren svaveldioxid och får en spetsad blandning. Det gör Braviken och Kvarnsvedens bruk.
Skoghall övertog tillverkningen av natriumbisulfit från svavelsyrefabriken i Falun 1992. Produkten i Falun kallades för Falulut. Det var från början också ett sätt att rena avgaserna från svavelsyrefabriken. Man absorberar svaveldioxid i lut och utgående gas blir helt fri från svaveldioxid. Det gäller att blanda rätt och få rätt pH på soppan. Annars faller det lätt ut ett salt och som liknar hårt tuggummi i konsistensen.
Svavelsyrevagnarna från Falun hade faluröda cisterner och svarta underreden men var mycket rostiga på slutet. Dumt nog tittade jag aldrig närmre på vagnarna för svavelsyra men väl på vagnarna för svaveldioxid.

1961 fotograferade jag vagn 503635 i Falun.Den är helt klädd i trä och vitmålad.Inte som en Klorvagn .utan mer som en Gs vagn,men med stående panel,och utan dörrar givetvis.Överensstämmer rätt bra med den ritning ur Runbergers samling som visats tidigare under klorvagnar
Texten är Svavelsyra från Stora Kopparbergs Bergslags AB Falun , och Frätande Vätska med ,uppskattningsvis 3 dm höga bokstäver. Tanken rymmer 9,8 M3, men då måste man komma ihåg att svavelsyra är nästan dubbelt så tungt som vatten.:-) Sune

När det kom 96 % svavelsyra till Skoghall från Falun omkring 1988-1992 var det ej inbyggda vagnar med en liten cistern. Det kan stämma bra att cisternen var på cirka 10 m3. När svavelsyrefabriken i Falun las ned 1992 skrotades vagnarna då? Vagnarna var väldigt slitna och färgen var borta till stora delar när vi sist såg vagnarna i Skoghall.

Jag kan tillägga att intill står en vagn för Oleum. d.v.s rykande svavelsyra,svavelsyra med överskott av svaveltrioxid. Den ser ut som en "vanlig" Q 12 men tycks vara isolerad med asbets eller glasull och utanpå detta ett hölje av plåt.Vagnens nr är 503673 för "kalenderbitaren".Oleum användes väl till stor del vid nitreringsprocesser, t.ex tillverkning av trinitroglycerol.

När det kom 96 % svavelsyra till Skoghall från Falun omkring 1988-1992 var det ej inbyggda vagnar med en liten cistern. Det kan stämma bra att cisternen var på cirka 10 m3. När svavelsyrefabriken i Falun las ned 1992 skrotades vagnarna då? Vagnarna var väldigt slitna och färgen var borta till stora delar när vi sist såg vagnarna i Skoghall.

Jag har för mig att vagnarna stod ett litet tag uppe vid syrafabriken men att de sedan skrotades, tror det var uppe på fabriksområdet. De kändes annars igen genom sin röda färg och de relativt små tankarna. Vid den tiden var "fanatismen" i sin linda och plötsligt var vagnarna borta innan man hann kika närmare på dem.
/Jesper

1961 fotograferade jag vagn 503635 i Falun.Den är helt klädd i trä och vitmålad.Inte som en Klorvagn .utan mer som en Gs vagn,men med stående panel,och utan dörrar givetvis.Överensstämmer rätt bra med den ritning ur Runbergers samling som visats tidigare under klorvagnar
Texten är Svavelsyra från Stora Kopparbergs Bergslags AB Falun , och Frätande Vätska med ,uppskattningsvis 3 dm höga bokstäver. Tanken rymmer 9,8 M3, men då måste man komma ihåg att svavelsyra är nästan dubbelt så tungt som vatten.:-) Sune

Vagnen levererad inbyggd från ASJ Falun i november 1942 som BJ Us 502054. Vagnen anges även ha värmeledning. 1 jan-67 väger vagnen fortfarande över 14 ton vilket tyder på att överbyggnaden är kvar. Syravagnarna som Falu Kopparverk köper in från ASJ Falun under 40-talet växer från 9,8 via 11,24 till 12,1 kbm. I "modern" tid kommer bl a fd klorvagnar på 13 kbm från Skutskär och det är en av dessa som finns bevarad i Falun.
/Jesper

1961 fotograferade jag vagn 503635 i Falun.Den är helt klädd i trä och vitmålad.Inte som en Klorvagn .utan mer som en Gs vagn,men med stående panel,och utan dörrar givetvis.Överensstämmer rätt bra med den ritning ur Runbergers samling som visats tidigare under klorvagnar
Texten är Svavelsyra från Stora Kopparbergs Bergslags AB Falun , och Frätande Vätska med ,uppskattningsvis 3 dm höga bokstäver. Tanken rymmer 9,8 M3, men då måste man komma ihåg att svavelsyra är nästan dubbelt så tungt som vatten.:-) Sune

Oj.. Detta betyder alltså att det bara var KLOR-vagnar som blev "avhusade".
De övriga för Oleum och Svavelsyra behöll då sina "hus"
Har aldrig sett bild på någon av dessa vagnar. Klorvagnarna finns ju en hel del bilder på.
Har du möjlighet att visa? Sune.
BJ

Ja det har jag,men du har väl läst vad som händer med bilder som läggs ut på nätet:-) Sune

Ja det har jag,men du har väl läst vad som händer med bilder som läggs ut på nätet:-) Sune

Jo. Har sett denna länk och liknande ett antal gånger. Förstår fullt ut.
Med trots allt så är det ju riktigt roligt att del med sig av både kunnande, som du Sune gör i hög grad och bilder som först då uppskattas av en mindre skara tankvangnsälskare och modellbyggare.
Hoppas du nu inte slutar med att berätta, för det är en guldgruva för oss intresserade.
BJ

Jag begrep aldrig vitsen med överbyggnaden på dessa tankvagnar. Jag antar det är för värmeisolering ?

Rykande svavelsyra har en stelningstemperatur på +10 grader C och är även vid rumstemperatur rätt trögflytande. Hade man ångvärme för att hålla den i flytande form så den kunde tappas vid ankomsten ? Överbyggnaden var sedan som en "kofta" ?

I fallet med klorgasvagnarna antar jag det var tvärt om - hålla ner temperaturen för att minska trycket... ?

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Inte bara KLOR i inbyggda tankvagnar. (Fordon: vagnar)