Skånska vägskydd: Klasaröd (Tomelilla - Bjärsjölagård) (Signaler/säkerhet)

av Gunnar Ekeving, torsdag, februari 11, 2010, 22:50 (3591 dagar sedan)

Vid Klasaröds station fanns när dessa bilder togs i november 1957 mekaniska fällbommar. 1960 ersattes de gamla bommarna av en ny automatisk fällbomsanläggning

[image]

Klasaröd tycks ha varit en betydelsefull ort med flera handlare, varav en sålde Kosangas (en typ av propangas). En annan affär hade en Esso-pump utanför huset.

Kryssmärkeslyktor och fristående vridlykta, kombinerad med bomsignalskärm (syns till vänster om Esso-macken på bilden ovan)

[image]

[image]

Signalsäkerhetsanläggningen i Klasaröd var centrallås med ljussignaler. Det gick att lägga tågväg endast till spår II. Bilden på centrallåset (förstoring nedan) är troligen tagen omkring 1953

[image]

Bilder från Sveriges Järnvägsmuseum

Skånska vägskydd: Klasaröd (Tomelilla - Bjärsjölagård)

av Erik Andersson @, Södervidinge, torsdag, februari 11, 2010, 23:16 (3591 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

[image]

Signalsäkerhetsanläggningen i Klasaröd var centrallås med ljussignaler. Det gick att lägga tågväg endast till spår II. Bilden på centrallåset (förstoring nedan) är troligen tagen omkring 1953

[image]

Fascinerande !
Likheten med ställverket i Vitaby är slående:
[image]

Enligt uppgift har ställverket kommit begagnat till Vitaby. Kan det vara samma tro? Eller var detta en vanlig modell.

Det som gör mig misstänksam är det igensatta nyckelhålet, den oanvända indikeringslampan (över V1)och skruven under vägindikeringen. På Klasarödsbilden sitter här en likadan strömbrytare som under sigalerna.

Vitaby: Centrallås. Sista fällningen av T-semaforen

av Gunnar Ekeving, fredag, februari 12, 2010, 00:23 (3591 dagar sedan) @ Erik Andersson

Likheten med ställverket i Vitaby är slående:
[image]

Enligt uppgift har ställverket kommit begagnat till Vitaby. Kan det vara samma tro? Eller var detta en vanlig modell.

Det som gör mig misstänksam är det igensatta nyckelhålet, den oanvända indikeringslampan (över V1)och skruven under vägindikeringen. På Klasarödsbilden sitter här en likadan strömbrytare som under sigalerna.

Centrallås av denna typ är/var väldigt vanliga, men det är väl inte omöjligt att apparaten från Klasaröd har återanvänts i Vitaby. Troligare är kanske att Vitabys centrallåsapparat har byggts ut med kontrollås för växlar och därmed fått ett utseende mera likt Klasaröds. Bilden nedan är från Vitaby, troligen ca 1953.

[image]

Jag undrar om frånvaron av de K-lås som syns på Eriks bild indikerar att växlarna i tågvägen inte var låsta och förreglade? På en del stationer fanns separata anordningar i bangårdsändarna för att låsa fast tågspårsväxlarnas kontrollåsnycklar, men detta gällde mest stationer där tågmöten var vanliga. I varje fall 1950 och 1959 förekom inga planerade möten i Vitaby, undantag något möte med lokalgodståg

När centrallåset tagits i bruk raserades T-semaforen i Vitaby:

[image]

En viktig anledning till att byta T-semaforer mot centrallås brukade vara att man ville få växlarna förreglade för att kunna låta stationen vara obevakad. Då var det enklare att införa centrallås med ljussignaler än att kombinera T-semaforen med kontrollåsförregling av växlar. Dessutom ansågs T-semaforer svåra att observera vid t ex dimma, så det fanns även trafiksäkerhetsskäl att byta till signaler utanför infartsväxlarna.

Det var antagligen vid samma tillfälle man tog skåpbilden nedan:

[image]

Bilder från Sveriges Järnvägsmuseum

Vitaby: Centrallås. Sista fällningen av T-semaforen

av Magnus Kroon @, lördag, februari 13, 2010, 20:28 (3589 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Det är mycket intressanta bilder från Vitaby som förklarar varför manöverapparaten ser ut som den gör.
Uppenbarligen fanns det liksom i Klasaröd en kontrollampa för signal åt banan (vridlykta?) samt gissningsvis möjlighet att tända och släcka den med vredet. Eller var det kanske så att tändningen av signalerna åt vägen var manuell från början? (Innan modernisering.)
Bilden som visar Vitabys manöverapparat utan öppningar för mer än K15-låsen till signalerna ger en förklaring till varför öppningarna för K1- och K14-låsen är försedda med pånitade profiler. Det var helt enkelt enklare på en apparat i bruk att göra ett fyrkantigt hål i frontplåten och nita på lösa profiler än att forma profilerna direkt i frontplåten.
[image]
När man tittar inuti apparaten så ser man dessutom att de kontrollås som finns utöver de ursprungliga K15-låsen har en avvikande kulör jämfört med resten av innandömet vilket tyder på att de har monterats efter leveransen och sannolikt även efter första ibruktagandet. Med dessa bildbevis samlade är min slutsats numera att apparaten sannolikt har suttit i Vitaby sedan den först togs i bruk och alltså inte har ärvts från någon annan station.
Kontrollåset som inte används längre och är övertäckt med en pånitad plåt har varit avsett för en K6-nyckel som förutom i apparaten även passade i ett centrallås där den användes till att frigöra två K1-nycklar. Det syns märken efter centrallåset på väggen ovanför manöverapparaten. Eftersom Vitaby har fyra tågvägsskiljande växlar precis som Klasaröd så har det förmodligen suttit fyra K1-nycklar i apparaten. Jag har för mig att spår 3 byggdes 1948 så sannolikt var det fyra K1-nycklar från början när man införde kontrollås.
När man sedan ville kunna växla då Vitaby var obevakad behövdes ett dubbelt kontrollås för K15 och K16 och det fanns inte plats för dessa i apparaten om man inte flyttade på något. Antagligen kom centrallåset till då men jag vet inte vilket årtal eftersom ändringsnoterna på ritningen inte alltid ger någon beskrivning av vad som har gjorts. I stället hänvisas till diarienummer. Värt att observera på Erik Anderssons bild är att skyltarna för K14, K15 och K16 är av större modell än de för K1. Vidare så är profilplåtarna för K15 och K16 större än de för K1 och K14 vilket tyder på att de inte har tillkommit vid samma tidpunkt. För den observante som säkert märker att det inte är en K16-profil utan en LK16-profil kan jag nämna att jag vill minnas att SJ lät modifiera K16-låsen till LK16 så att man till Skånska Järnvägar kunde lämna ut LK16-nycklar i stället för K16-nycklar. Eftersom LK16-nycklar inte passar i K16-lås så försvårade man på detta sätt att nycklar som lämnades ut utanför SJ skulle kunna användas i SJ signalanläggningar.
På bilden som visar Vitabyapparaten med endast två kontrollås ser det ut som att skruvarna i nederkant inte är på plats och även att spärrsprintarna i tågvägsställarhandtagen inte är ordentligt islagna. Även skruvarna till täcklocket på kopplingshuset ser ut att sitta lösa. Det är tänkbart att man satte på plåten och handtagen tillfälligt för att kunna ta bilden vid ibruktagningstillfället. Bilden som visar signalskåpets innandöme antyder samma tillfälle med tanke på att det ser ut att vara en del provisoriska märklappar. Det som har förändrats i skåpet sedan dess är att den stora gruppcentralen har blivit två mindre. Möjligen kan detta ha koppling till spänningshöjningen i elnätet. Det har dessutom tillkommit en transformator för att kunna ta ut lägre spänning till huvudsignalerna vid mörkläggning. Slutligen har indikeringstransformatorerna nere till höger reducerats till fyra.

Ett mysterium som återstår är att det finns en spårplanstavla som grafiskt sett liknar den som finns med på Klasarödsbilderna. Det märkliga är nämligen att spårplanstavlan inte sitter på väggen vid apparaten och att det idag inte finns det minsta spår av en hålbild på väggen som stämmer med fästena på spårplanstavlans baksida.
[image]

Skånska vägskydd: Klasaröd (Tomelilla - Bjärsjölagård)

av Max Jüdel, fredag, februari 12, 2010, 08:17 (3591 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Men, K15-nyckel sitter kvar i det ena tågvägslåset! Tänk om trafikinspektören kommit på detta vid en inspektion, då hade tjänstgörande tågklarerare (tkl) fått förklara sig inne på expeditionen.

Reglerna var strikta just med K15, den nyckeln fick inte förvaras i låset annat än vid manövrering så att inte obehöriga falskeligen (!) skulle kunna manövrera signaler till kör. K15-nyckeln skulle vara i personligt förvar hos tkl eller på därför avsedd plats inne på expeditionen (oftast en krok på sidan av blankettstället för S-order som stod framför tkl vid tklbordet vid sidan av tam- och tklbok).

Det cirkulerade alltid förr historier om elaka inspektörer som vid ankomsten till stationen helt enkelt tog nyckeln utan att tala om det och sedan med skadeglädje såg tkl bli mer och mer frustrerad i sitt letande efter nyckeln, för att efter lämplig tid (och lidande kan man förmoda) triumferande ta fram nyckeln ur byxfickan och nonchalant fråga om det var den här som tågklarerare X letade efter. Med skammens rodnad på kinderna fick då den stackars tågklareraren medge att så var fallet, för att sedan raskt få sig påminnt om vad som egentligen gällde av den överlägsne inspektören.

RSS-feed av trådar
powered by my little forum