När startade SJ:s lokaltrafik i Sthlm-området? (Järnväg allmänt)

av Micke Carlsson, Tuesday, January 08, 2008, 22:42 (5944 dagar sedan)

När började det gå rena lokaltåg i de förbindelser som idag drivs inom pendelområdet i Stockholm? I första hand tänker jag på Södertälje resp i riktning Märsta, men även SWB:s lokaltrafik är förstås intressant.

Finn det något årtal man kan peka ut som "startår" för ren lokaltrafik i Sthlm på järnväg, eller andra viktiga bemärkelsedagar från tiden före SL?

När startade SJ:s lokaltrafik i Sthlm-området?

av Mattias Jansson @, Wednesday, January 09, 2008, 09:45 (5944 dagar sedan) @ Micke Carlsson

När började det gå rena lokaltåg i de förbindelser som idag drivs inom pendelområdet i Stockholm? I första hand tänker jag på Södertälje resp i riktning Märsta, men även SWB:s lokaltrafik är förstås intressant.

Finn det något årtal man kan peka ut som "startår" för ren lokaltrafik i Sthlm på järnväg, eller andra viktiga bemärkelsedagar från tiden före SL?

Nu har jag inte den boken och jag minns inte säkert titeln heller ;-) men i min ungdoms Falköping fanns på biblioteket en järnvägsbok från 70-talet där bland mycket annat hela 1875 års tdt fanns med. Såvitt jag minns fanns det redan då åtminstone något tåg som bara gick till Södertälje. Om det kan räknas som regelrätt lokaltrafik är väl tveksamt, men det torde hursomhelst ha varit mycket tidigt.
I 1914 års tdt finns redan ett fullt utvecklat lokaltrafiksutbud (låt vara mycket glest och långsamt med dagens mått mätt) till Södertälje och Rotebro med några tåg vidare till Väsby och Märsta. SWB hade ett ansenligt trafikutbud till Spånga (och Riddersvik dvs sedermera Hässelby Villastad) och ett något glesare till Kungsängen, medan SNJ hade ett par tre tåg som bara gick till Handen utöver de tåg som gick till Nynäshamn.
Eftersom befolkningstillväxten i de dåtida randområdena, till exempel i dåtidens kommuner Brännkyrka (Liljeholmen och Älvsjö), Solna, Spånga och i viss mån Sollentuna, började skjuta fart under 1890-talet så skulle mitt stalltips vara att man senast åren runt förra sekelskiftet insåg behovet av (och från bolagens sida säkert också lönsamhetspotentialen i) någon form av ökat lokaltrafikutbud.
Om man slutligen tittar i Järnvägsdata ser man att dubbelspårsutbyggnaden i trakten började på allvar 1903 då Huddinge - Rönninge fick dubbelspår och sedan 1905-06 då Ulriksdal - Märsta byggdes ut (det riktigt gamla flerspåret Tomteboda - Liljeholmen började köras just som dubbelspår 1908), vilket rimligen kan ha sammanfallit med en rejält ökad trafik åren däromkring eller närmast före.

När startade SJ:s lokaltrafik i Sthlm-området?

av Micke Carlsson, Wednesday, January 09, 2008, 15:20 (5943 dagar sedan) @ Mattias Jansson

Tack för det.

Någon som vågar sig på att sätta ett startår för det som är fröet till dagens pendel?

1901 och de första dedikerade lokaltrafiksvagnarna känns för sent, 1875 års mjölkpallståg känns inte heller rätt...

När startade SJ:s lokaltrafik i Sthlm-området?

av Jan Frelin, Wednesday, January 09, 2008, 20:23 (5943 dagar sedan) @ Micke Carlsson

Litt. Ke var delvis specad för lokaltåg. 1895?

När startade SJ:s lokaltrafik i Sthlm-området?

av Mattias Jansson @, Wednesday, January 09, 2008, 21:08 (5943 dagar sedan) @ Jan Frelin

Men Ke började ju inte levereras förrän 1902? Det var ju tendervarianten Kd som kom 1892 och det var väl iofs mer ett allroundlok?

Lokaltågslok litt Pab

av BD, Thursday, January 10, 2008, 10:18 (5943 dagar sedan) @ Mattias Jansson

Antagligen var det litt Pa och Pb som användes i SJ lokaltåg även i stockholmstrakten.
Mellan Malmö och Lund användes de loken i lokaltrafiken och de bör ha passat utmärkt även i Stockholm.
När SNJ lok 1 - 3,som tillkom på inrådan av Victor Klemming, var nya hyrde SJ ett eller flera av loken för användning i lokaltrafik i stockholmsområdet.
Klemming kände då antagligen väl till österrikiska loket typ 30(senare typ 90)först tillverkat 1895 med axelföljd 1C1 och kompoundmaskineri. Det loket bildade skola för de 1C1 tanklok med löpaxlarna utförda som radialaxlar som senare byggdes i Tyskland och Sverige.
Användningen från 1903 av Ke i lokaltågen var nog bara en övergångslösning i väntan på de lok litt S som så småningom kom 1908. Året innan,1907, fick SWB sina första 1C1-lok från Falun.
Innan hagalundstunneln byggdes hade lok med liten panna det mödosamt att ta sig över berget vilket provkörningen av det tillfälligt oljefyrade Y 299 visade.

Lokaltågslok litt Pab

av Anders Sandgren, Thursday, January 10, 2008, 12:04 (5943 dagar sedan) @ BD

Fram till att Ke-loken kom fanns ju även Oa/Ob/Oc att tillgå samt litet udda tanklok från bl.a HMMJ, t.ex de 4 fd Fairlieloken T, senare Qt.
Jag har bara sett bilder på Oc i Malmö, men det kan vara en slump eller så kanske var det mer Pa/Pb som användes i Stockholmstrakten medan O-loken höll till i sydsverige. T/Qt har jag inte sett på bild, bara som fairlielok på HMMJ.
Just ombyggnaden av A till Oc runt 1890 kan ju tillsammans med utbyggnaden av SSnJ, DjB, GSJ samt vissa hästdragna spårvägar vara en vägvisning om under vilken tidsperiod som lokaltrafiken tog fart, dvs just ca 1890.

Lokaltågslok litt Pab

av Anders Ö/NJM, Thursday, January 10, 2008, 17:57 (5942 dagar sedan) @ BD

När SNJ lok 1 - 3,som tillkom på inrådan av Victor Klemming, var nya hyrde SJ ett eller flera av loken för användning i lokaltrafik i stockholmsområdet.
Klemming kände då antagligen väl till österrikiska loket typ 30(senare typ 90)först tillverkat 1895 med axelföljd 1C1 och kompoundmaskineri. Det loket bildade skola för de 1C1 tanklok med löpaxlarna utförda som radialaxlar som senare byggdes i Tyskland och Sverige.

Bara en petig kommentar i all väl mening...SNJ loken hade axelföljden 2B1

[image]

Lokaltågslok litt Pab

av BD, Thursday, January 10, 2008, 22:08 (5942 dagar sedan) @ Anders Ö/NJM

När SNJ lok 1 - 3,som tillkom på inrådan av Victor Klemming, var nya hyrde SJ ett eller flera av loken för användning i lokaltrafik i stockholmsområdet.
Klemming kände då antagligen väl till österrikiska loket typ 30(senare typ 90)först tillverkat 1895 med axelföljd 1C1 och kompoundmaskineri. Det loket bildade skola för de 1C1 tanklok med löpaxlarna utförda som radialaxlar som senare byggdes i Tyskland och Sverige.


Bara en petig kommentar i all väl mening...SNJ loken hade axelföljden 2B1

[image]

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^
Uttryckte mig inte tydligt nog måhända.Länk till tidigare om SNJ 1 - 3 och två av de alternativ som övervägdes. Hade man nöjt sig med mindre drivhjul hade kanske SNJ-loken fått axelföljd 1C1.