FLJ lok 2 och 17 Grängesberg 1901 del I (Fordon: lok)

av Christer Fredriksson @, lördag, mars 13, 2010, 19:36 (4288 dagar sedan)

ETT LOKFOTO FRÅN GRÄNGESBERG 1901 BERÄTTAR

Presenterar här ett foto från Grängesberg 1901 med lite av dess historiska bakgrund, dvs några rader att läsa först för de intresserade.

[image]

För orientering i Grängesbergs dåvarande geografi, där detta motiv räddades åt eftervärlden, skickar jag med två st kartor som återspeglar denna tid. Ty inget på dagens mark kan idag skvallra om var fotot är taget, ty hela området är nedrasat i dagbrottet och befinner sig något hundra meter ned i djupet bland de vattendränkta rasmassorna.

Karta 1894:
[image]

Karta 1900 med fotoplatsen utsatt:
[image]

Fotot är taget strax utanför och söder om det dåvarande lokstallet med kolbodar i Grängesberg och på spåret från lokstallet står de två växellok som då tjänstgjorde i Grängesberg för växlingen vid gruvorna, vaskverket, gråbergstipparna samt FLJ station, nämligen FLJ lok No 2 och No 17. Det andra spåret som utgår från växeln där loken står i gick till det andra godsmagasinet för FLJ station. Det första magasinet låg nästan mitt emot FLJ stationshus.

[image]

FLJ No 1-4 och 9-10 var av samma typ med sadeltank och öppen bakgavel och efter ombyggnaden vid FLJ verkstad i Kopparberg även försedda med stora slutna rymliga hytter i likhet med FLJ sidotankloken No 5-8. Dessa tanklok gick oftast kopplade i par rygg mot rygg i de tunga blandade, gods- och malmtågen mellan Ludvika och Frövi med lokbyten i Kopparberg. Dessa tanklok utgjorde FLJ ordinarie tåglok fram till åren strax efter sekelskiftet då de hade ersatts av de nya, större och starkare sidotankloken FLJ No 13-16 samt No 18-24. Samtliga FLJ lok var från början stationerade i Kopparberg, dock var ett av sadeltankloken alltid stationerat i Storå för att i huvudsak sköta trafiken på Storå - Guldsmedshyttans Jvg, SGJ, men även för viss tågtrafik mellan Storå och Frövi. För växling i Grängesberg användes från 1877 ett av sadeltankloken som på morgonen gick upp från Kopparberg med tåg till Grängesberg och stannade där för växling samt återgick med tåg på eftermiddagen till Kopparberg. Detta förfarande pågick fram till 1920-talet.

[image]

På grund av malmtrafikens stadiga ökning, både för exportmalm samt malm för inhemska hyttor, så krävdes ännu ett växellok som borde stationeras i Grängesberg. Klotens AB brytning av malm i dagbrottet Skärningen som kom igång på allvar 1887, då Klotens AB spår från Norra Berget in i Skärningen var klar, krävde mycket dragkraft under dagens ljusa timmar då gruvarbetet främst förekom, då pga. brist på belysning. Därför insattes ytterligare ett tågpar mellan Kopparberg och Grängesberg, då med ett av de fd. BKJ sadeltankloken FLJ No 11-12, vars hyttprofil medgav gång i den bergskärning som från Norra Berget via en tunnel ledde spåret in i dagbrottet Skärningen, eller Bergsbobrottet, eller det som ursprungligen var Grängesbergsfältets odalfält. Denna loktyp förstärktes sedan med sadeltankloket FLJ No 17 för just denna växling på Klotens AB spår upp till stationen samt vaskberg, dvs. malm och gråberg blandat upp till det 1897 nyuppförda vaskverket för separation av malm och gråberg. Loktypen var densamma som det sedermera till Högfors AB levererade sadeltankloket för trafik på deras 1903 anlagda spår från Silverhöjden - Högfors Bruk. FLJ lok No 17 blev sedan Grängesberg troget fram till dess det ej ansågs svara mot behovet i Grängesberg, varför det såldes.

För att inte alltid behöva gå med loken från Kopparberg till växlingsarbete i Grängesberg anlades ett lokstall i Grängesberg 1891 för 2 st tanklok, dvs. 2 st växellok för den växande växlingen för den ökande gruvbrytningen som krävde framväxling av ren malm i malmvagnar till stationen, skrädberg i interna gamla malmvagnar till vaskverket, sedan vaskmalm i malmvagnar till stationen samt för gråberg i interna gråbergsvagnar från gruvorna direkt till gråbergstipparna.

Fortsättning i nästa del med alla foton!

FLJ lok 2 och 17 Grängesberg 1901 del II

av Christer Fredriksson @, lördag, mars 13, 2010, 19:42 (4288 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Fortsättning från del II:

Fotot visar alltså de två FLJ växellok som just vid denna tid utgjorde växelloksdragkraften i Grängesberg under en rast vid lokpersonalbyte sam påfyllning av vatten och kolförråden med både stall- och växlingspersonal, den senare utgjorde minst 2 man per skift, även 3 man förekom då sikten, mm var dålig. Gruvspåren var ofta kurviga, backiga och med dålig sikt, dessutom var spårstandarden inte den bästa då de ofta flyttades eller bara skulle användas en viss kortare tid på grund av gruvbrytningens utvidgning i sidled i alla väderstreck.

Min tanke med denna presentation är att de som är intresserade av lokens detaljer skall kunna studera dessa i större förstoring, dvs. säkerhetsventiler, domar, ångringverk, sandningsrörelse från hytt till sandboxar, handtag, räcken, hytter, fotsteg, bromsrörelse, buffertar, mm, och inte minst olika uniformer, skall kunna göra detta.

Till sist en fråga från min sida till alla behjälpliga kunniga när det gäller spårläggning!
Om man tittar lite noggrant på det första spåret på fotot, dvs. spåret mellan de två längst i norr befintliga infartsväxlarna till FLJ Grängesbergs bangård, så upptäcker man att det består av 4 st räler och med spårkors för de båda korsande rälerna vid växelns ordinarie hjärtstycke. Har någon någon idé om varför det finnes 4 st räler genom dessa växlar och mellan dessa? Det verkar inte vara några stödräler, ty stödrälerna mitt emot hjärtstycket kan ses fastsatta med riktiga bult och utgöres av riktiga järn, ej räler, mellan två av rälerna.

Förstoring av FLJ huvudspår och infartsväxlarna norrifrån:
[image]

Observera textningen på ägar-/nummerskyltarna nedan!

Personal vid lok 2:
Lokpersonal:
[image]

Lokförare:
[image]

Lokeldare:
[image]

Lokputsare, Stallkarl, Kolvakt:
[image]

Stationskarl:
[image]

Bromsare, Stationskarl:
[image]

Personal vid lok 17:
Lokförare:
[image]

Lokeldare och Stationskarl:
[image]

Extra Stationskarl:
[image]

Förstoring av hela fotot: http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/EJ/TGOJ/FLJ-det/FLJGglok2o171901.jpg

Delförstoringar från fotot, tryck på länkarna:

Lok 2:
http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/EJ/TGOJ/FLJ-det/FLJGglok21901.jpg

Lok 2 hyttak, säkerhetsventil,kronan och sandningsrörelsen i gångbordshandräcket:
http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/EJ/TGOJ/FLJ-det/FLJGglok21901vyhyttfront.jpg

Lok 2 dom och ringverk:
http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/EJ/TGOJ/FLJ-det/FLJGglok21901detdom.jpg

Lok 2 fronten:
http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/EJ/TGOJ/FLJ-det/FLJGglok21901vyfront.jpg

Lok 2 främre bromsblock och cylinder:
http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/EJ/TGOJ/FLJ-det/FLJGglok21901detbr3.jpg

Lok 2 mittenhjulet med koppelstång och bromsblock:
http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/EJ/TGOJ/FLJ-det/FLJGglok21901detbr2.jpg

Lok 2 akterhjulet med koppelstång och fotsteg:
http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/EJ/TGOJ/FLJ-det/FLJGglok21901detbr1.jpg

Lok 17:
http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/EJ/TGOJ/FLJ-det/FLJGglok171901justeratljus...

Lok 17 dom, sandningsrörelsen och fronten:
http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/EJ/TGOJ/FLJ-det/FLJGglok171901vyfront.jpg

Lok 17 hytten och aktern:
http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/EJ/TGOJ/FLJ-det/FLJGglok171901vyhytt.jpg

Lok 17 hyttak, säkerhetsventil och ångvissla:
http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/EJ/TGOJ/FLJ-det/FLJGglok171901dettak.jpg

Lok 17 främre drivhjulet med koppelstång:
http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/EJ/TGOJ/FLJ-det/FLJGglok171901detbr3.jpg

Lok 17 akter drivhjul med koppelstång:
http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/EJ/TGOJ/FLJ-det/FLJGglok171901detbr1.jpg

FLJ lok 2 och 17 Grängesberg 1901 del II

av Sven A, Uppsala, lördag, mars 13, 2010, 22:07 (4288 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Om du tittar på spårkorset (det som en del lekmän kallar hjärtstycke) längst till höger, så är det inte ett vanligt spårkors.
Min tolknig är att vi har att göra med en variant av en tredelig växel.
Tycker dock att skenorna borde ha delat mer på sig, för att vara riktigt säker.
En annan variant är att det är frågan om 3/4-sken spår, men huru är det med det?

FLJ lok 2 och 17 Grängesberg 1901 del II större bilder

av Christer Fredriksson @, lördag, mars 13, 2010, 22:44 (4288 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

OBS För att få de förstoringsbara fotona större, så klicka på fyrkanten i det nedre högra hörnet när pilen flyttas in i bilden med musen.

Jag glömde säga att den bergskärning som Klotens AB spår från Norra Bergets lastplats gick i för att till sist övergå i tunnel och vidare in i Skärningen hindrade störe/bredare lok att tillåtas införas i. Detta berodde på att denna bergskärning från början var flera smal dagbrott som hade sammanbundits och dessa dagbrott följde malmens bredd och lutning, och bergets lutning är ca 70 grader genom hela malmfältet. Detta medförde stora överhäng mot spårmitt från hängväggens sida, vilket menligt hindrade vissa järnvägsfordon att införas till Skärningen.

Grängesberg hade 2 st akvedukter, för vattenkraftskanaler till vattenhjulen, över järnvägsspår, den ena över detta normalspår in genom Skärningen, kan ses på den sora kartan från 1894. Den andra akvedukten gick över Grängesbergs Jvg rallbanespår på spårgrenen som gick fram till Morgruvan, dvs strax söder om där 1894 års kartan slutar söder om Morgruvan.

FLJ lok 2 och 17 Grängesberg 1901 del II större bilder

av Rolf Segelström @, Vallentuna, lördag, mars 13, 2010, 22:56 (4288 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Tack för trevlig läsning.
Min morfar var "järnkokare" från takterna. Han jobbade bla i Högfors Bruk fram till nedläggninjgen.
Min mormor hade en syster som bodde invid bangården i Högfors och hade en katt som hette Jönsson osv osv. Jag skrev inte detta för att rabbla upp min "stamtavla" utan för att tack för trevlig läsning om trakter jag har lång förankring i.
Mvh: Roffe S:-)

FLJ lok 2 och 17 Grängesberg 1901 del II större bilder

av Christer Fredriksson @, lördag, mars 13, 2010, 23:10 (4288 dagar sedan) @ Rolf Segelström

Har du möjligen uppgifter om vilket datum det stora kolhuset brann ned 1955 i Högfors samt när den sista blåsningen därefter utfördes. Har du några foton från Högfors bruk och station? Tyvärr så brann Högfors bruks arkiv ned i Fagersta vid den stora sågverksbranden på 1960-talet. Hedin som ägde Högfors hade flyttat över all sin verksamhet till Fagersta vid hyttdriftens nedläggande. Det gamla arkivet som låg vind för våg i en öppen kall stenkällare lyckades jag rädda med handlingar från 1600-talet fram till 1948, det var alltså det nyare arkivet som flyttades och tyvärr brann upp.

Jag var ofta uppe, eller rättare sagt nere, i Högfors ofta mellan åren 1955 och 1960, oftast med växelloket från Grängesbergs Malmbangård eller via moped, då jag även passade på att besöka Mossgruvorna, Bastkäln och Fäbobacksgruvan.

Har du sett denna sida från hembygdsföreningen i Högfors? Klicka på länken nedan:

http://web.telia.com/~u19900035/index.htm

och klicka på Bilder på listen i överkanten.

Hälsningar Christer

FLJ lok 17

av Henrik B. @, söndag, mars 14, 2010, 08:35 (4287 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Jeg synes bildet av FLJ 17 er ekstra interessant. Kan dette loket være levert av Manning Wardle i Leeds, England?

Jeg synes loket på bildet har svært mange fellestrekk med det som hos NSB var loktype 7, selv om lokene er helt forskjellige i størrelse. To lok av type 7 finnes bevart, nummer 11Krøderbanen og nummer 25 på Norsk Jernbanemuseum i Hamar.


Beste hilsen Henrik B. Backer

FLJ lok 17

av Christer Fredriksson @, söndag, mars 14, 2010, 14:47 (4287 dagar sedan) @ Henrik B.

Ja det är från Manning Wardle.

powered by my little forum