Skånska vägskydd: Tågarp

Vid Tågarps station på sträckan Helsingborg - Billeberga finns en plankorsning. I januari 1958 hade den helbommar som manövrerades av tågklareraren:

[image]

Möjligen kan det vara en elektrisk drivanordning för fällbommarna som står till höger på övre bilden (mellan bommen och skåpet). Sådana drivanordningar placerades gärna en bit från vägen, detta för att minska risken för påkörning.

Det tycks finnas både kryssmärkeslyktor och röda lyktor på bomrören. För signalering mot banan finns en vridlykta och bomsignalskärm, som skymtar mittför vänstra delen av stationshuset på nedre bilden. Till vänster om vänstra kontaktledningsstolpen i förgrunden på nedre bilden syns signalteknikernas mobila V-signal som man har ställt upp och tänt för att utröna lämplig placering av permanent V-signal.

[image]

Bilder från Sveriges Järnvägsmuseum

Återigen fina bilder som dokumenterar en svunnen epok. På den tiden var vägen vi tittar på här en stor genomfartsled, ty detta var innan motorvägen ute vid Landskrona/Helsingborg byggts, så detta var E6, som fick både lokal trafik och genomfartstrafiken upp mot Göteborg. Man kommer söderifrån in i Tågarp i en lång nerförsbacke som leder genom den östra delen av byn, där det kan bli tätt mellan husen. Så kommer järnvägen och en liten bit senare bron över Råån innan det bär uppför igen. Vägen anses fortfarande olycksfarlig genom Tågarp.

Flera av husen på bilderna ligger kvar, fast Tågarps stationshus, som syns i bakgrunden på den nedre bilden (till vänster om spåret, godsmagasinet till höger) är sedan länge rivet. Bangården försvann också, fast man fick ett mötesspår tillbaka och Pågatågen stannar sedan länge där igen.

Ingen som kollat vägövergången i Skanör som hade F5-driv ända in på slutet, samma med Trelleborgsvägen i Vellinge, samt Malmövägen (gamla E6, to.m 1972) i Tygelsjö som fick vevas fram till Falsterbobanans nedläggning 1971.

Nicke nyfiken.

Serien Skånska vägskydd är en långkörare, som förhoppningsvis kör länge än. :-)

Efter vad jag ser i listan över tidigare inlägg, som du kan finna [link=http://plankorsningar.trafikhistoria.se/#274]här[/link], så har åtminstone en del av övergångarna på Falsterbobanan blivit beskrivna. Sedan är det ju så att bildmaterialet som ligger till grund för den här serien är historiskt, så i slutändan beror mycket väl på vilka övergångar SJs personal fotograferade den gången i slutet av 50-talet.

Här är några av vägskydden från Falsterbobanan:

Södervärn-Falsterbo
[link=http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=37705]Vintrie och Naffentorp[/link]
[link=http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=37858]Tygelsjö och Hököpinge[/link]
[link=http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=37967]Eskilstorp[/link]
[link=http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=34437]Höllviksnäs idrottsplats[/link]

Mina egna minnen av Falsterbobanan är ganska begränsade, förutom bron över kanalen med järnvägsspår i vägbanan. Något sådant hade jag aldrig sett förut. I efterhand får man väl säga att det var helt idiotiskt att lägga ner banan och riva upp den. Med all inflyttningen i området kunde banan göra god nytta idag. Men den revs i en tid när järnvägen ansågs förlegad och bussar var framtidsmelodin. :-(

Återigen fina bilder som dokumenterar en svunnen epok. På den tiden var vägen vi tittar på här en stor genomfartsled, ty detta var innan motorvägen ute vid Landskrona/Helsingborg byggts, så detta var E6, som fick både lokal trafik och genomfartstrafiken upp mot Göteborg. Man kommer söderifrån in i Tågarp i en lång nerförsbacke som leder genom den östra delen av byn, där det kan bli tätt mellan husen. Så kommer järnvägen och en liten bit senare bron över Råån innan det bär uppför igen. Vägen anses fortfarande olycksfarlig genom Tågarp.

När bilderna togs var väl tanken på europavägarna något långt i framtiden, dessa nummer kom väl först nån gång i början av 60-talet, sådär 1963 eller så?
Vägen på bilden är då vad jag minns dåvarande Riksväg 2. Frågan är om den hann bli E6 innan motorvägen ersatte? Har för mig att motorvägen från Åkarp slutade i Borgeby rätt länge, när och hur långt byggdes nästa etapp norrut?

/Funderade CEO som under studietiden under färd från dåvarande HVJ i Billesholm till en fest nere i Lund en lördagskväll blev tagen för fortkörning (63km/h) vid denna plankorsning (där det var 50) med min Amazon, dock på ett miljömedvetet sätt med motorn avslagen efter den långa backen norrifrån.

PS: I spår igen: Vid Kingelstad ungefär norr om den långa backen verkar f ö den nuvarande vägen (nr 110?) från Tågarp upp till Ekeby gå på sträckningen för urspr LEJ, Landskrona-Engelholms Jvg från 1876, som ju sedan blev en del av Västkustbanan och en av de första förstatligade enskilda banorna. På det ännu på 1970-talet använda industrispåret Billesholm-Ekeby(en rest av LEJ)-Skromberga körde f ö HVJ sina veterantåg innan man flyttade till Klippan.

Den första början till Europavägarna kom 1950. I Sverige skyltade man dem 1962, i samband med vägnummerreformen. Motorväg fanns nere vid Malmö och slutar på min karta från 1963 just vid Borgeby. Den fortsatta sträckningen upp mot Landskrona och Helsingborg finns markerad på kartan som planerad väg. Från Borgeby gick då E6 via Löddeköpinge, Saxtorp, Norra Möinge, Tågarp, Mörarp upp till Varalöv där man anknöt till motorväg förbi Ängelholm. Motorvägen upp till Saxtorp öppnades 1962, till Landskrona norra 1966, 1970 till E4. Först då skyltades motorvägen som E6 och den gamla E6 blev omskyltad till vanlig väg.

Givetvis blev inga av dessa fd riksvägar ut/ombyggda när de upphöjdes till Europavägar. Innan dess var detta mycket riktigt riksväg 2.

Tillbaka till spåret: allt detta för att åskådliggöra att vägen genom Tågarp sedan länge varit och fortfarande är en hårt trafikerad väg, vilket leder till vikten av bra vägskydd vid järnvägsövergången nere i Tågarp.

LEJ blev nerlagd 1960 och tycks mestadels ha rivits snabbt. Du har rätt om vägsträckningen. Så vitt jag kan följa den gamla sträckningen på satellitbilder, så går väg 110, Tjutebrovägen, på eller alldeles intill den gamla banvallen från litet norr om Kingelstads station upp till litet norr om rondellen vid Ekeby kyrka.

/Funderade CEO som under studietiden under färd från dåvarande HVJ i Billesholm till en fest nere i Lund en lördagskväll blev tagen för fortkörning (63km/h) vid denna plankorsning (där det var 50) med min Amazon, dock på ett miljömedvetet sätt med motorn avslagen efter den långa backen norrifrån.

PS: I spår igen: Vid Kingelstad ungefär norr om den långa backen verkar f ö den nuvarande vägen (nr 110?) från Tågarp upp till Ekeby gå på sträckningen för urspr LEJ, Landskrona-Engelholms Jvg från 1876, som ju sedan blev en del av Västkustbanan och en av de första förstatligade enskilda banorna. På det ännu på 1970-talet använda industrispåret Billesholm-Ekeby(en rest av LEJ)-Skromberga körde f ö HVJ sina veterantåg innan man flyttade till Klippan.

Två frågor om LEJ:
1. Var det "dubbelspår" från Billesholm station ut till där LEJ vek av eller låg det en växel ute där banorna delar sig?

2. Är banvallen Ekeby - Billesholm framkomlig?

Vad jag kan se från satellitbilder och gamla kartor, så var det enkelspår. När LEJ var i drift, fanns ju station i Ekeby. Industrispår för Ekeby utgick rimligtvis därifrån. Hade varit tokigt att lägga ett industrispår parallellt med LEJ. När sedan LEJ lades ner, revs spåret ner mot Landskrona snabbt. Det var ju bara timmar innan man lyfte ut bron över L&HJ i Ottarp. Helt tydligt ville någon säkerställa att trafiken inte kunde återupptas. Banan Ekeby - Billesholm blev sedan kvar som industrispår.

Banvallen ligger uppenbarligen kvar från Billesholm till Ekeby station. Bör vara framkomligt för vandring. Kan bara gissa var spåret sedan gick från stationsområdet och in mot orten.

Vad jag kan se från satellitbilder och gamla kartor, så var det enkelspår. När LEJ var i drift, fanns ju station i Ekeby. Industrispår för Ekeby utgick rimligtvis därifrån. Hade varit tokigt att lägga ett industrispår parallellt med LEJ. När sedan LEJ lades ner, revs spåret ner mot Landskrona snabbt. Det var ju bara timmar innan man lyfte ut bron över L&HJ i Ottarp. Helt tydligt ville någon säkerställa att trafiken inte kunde återupptas. Banan Ekeby - Billesholm blev sedan kvar som industrispår.

Jo jag vet, men jag menade där banorna delade sig söder om Billesholm, alltså, LEJ och MBJ gick parallellt en bit soderut från Billesholm station innan LEJ vek av västerut mot Ekeby. Det är denna sträcka jag undrade om den var enkelspårig med skiljeväxeln ute där banorna grenade sig, eller om det var parallella spår inne från Billesholm station.

När det gäller Ekeby så vek Skromberga spåret av österut precis norr om stationen och passerade alltså bakom stationshuset. Detta syns också tydligt på hitta.se flygbilden i form av en kurva och sen en kort raksträcka, men efter Sjöcronas väg är alla spår av industrispåret till Skrombergaverken borta och på banvallen har man anlagt Franz Daumans väg. Nästan ända framme vid Skrombergaverken dyker det upp ett litet skogsparti på östra sidan vägen, här finns rester kvar av banvallen i en kurva åt öster genom skogspartiet och som sen ledde in på industriområdet. Har för mig att det även gick ett spår rakt fram in på området från platsen där banvallen grenar av från Franz Daumans väg men kan minnas fel, det var länge sen jag var där och det var inte många gånger jag var där.

OK, då missförstod jag dig. Så vitt jag kan se på flygbild, och med exempel från Klippan där banan mot Ljungbyhed (-Eslöv) går parallellt med banan mot Hässleholm en bra bit, så tippar jag på att LEJ gick vid sidan om MBJ tills banorna skildes åt. Det där med växlar på linjen var aldrig vanligt (om ens förekommande) i Skåne.* Sedan var de ju separata banor också, så var och en ville väl ha sitt spår.

Tack för förtydligandet om var industrispåren gick i Ekeby/Skromberga. Jag had gissat rätt på början, men sedan har man ju byggt alla dessa gator...

* Den enda jag kan tänka på är växeln ute vid motorvägen vid Landskrona när man begick helgerånet att lägga om linjen från Billeberga så att den anknöt till linjen från Dösjebro och de tillsammans gick under motorvägen. Så behövde man bara bygga en bro över ett spår och ännu viktigare, man kunde dra Österleden rakt ut till motorvägen på den fd banvallen. Så fick bilarna raka spåret in till Landskrona och tåget fick sakta ner till 40 i den skarpa kurvan vid växeln. En styggelse, helt klart. Men det kom långt efter att LEJ var nerlagd.

Det där med växlar på linjen var aldrig vanligt (om ens förekommande) i Skåne.

Förutom växeln utanför Landskrona så kommer jag på:

- Bokskogsväxeln på banan Malmö-Genarp. Alltså där spåret från Bokskogen övre anslöt till huvudlinjen.

- Föreningsväxeln där YGJ anslöt till YEJ åren 1894-1922, därefter hade YGJ ett eget parallellt infartsspår till Köpingebro station.

OK, så lärde man något nytt idag. Vet du om det då fanns ett lokalt ställverk för förgreningen på linjen?

När det gäller Landskrona så talar vi om modern tid med en fjärrstyrd växel. Sådana fanns ju inte när Malmö-Billesholm anslöt i billesholm 1886.
Växeln till Bokskogen var bemannad vid behov.
Växeln i Köpingebro bevakades av banvakten i Köpinge banvaktsstuga fast trafikplatsen kallas Skiljeväxeln i tjänstetidtabellen.
En fråga jag däremot ställer är vad som gäller för Oxie-Arriebackens anslutning till Malmö-Ystadsbanan. Tittar man på kartan så ligger anslutningen vid Oxie banvaktsstuga. Enligt järnvägsdata ansluter banan vid Oxie station. Fanns det paralella spår mellan banvaktsstugan och stationen? I tjänstetidtabellen 1918 finns ingen uppgift om "skiljeväxel".

OK, så lärde man något nytt idag. Vet du om det då fanns ett lokalt ställverk för förgreningen på linjen?

I fallet Landskrona var väl stationsgränsen utflyttad så att växeln ingick i ställverket för Landskrona C. När det gäller MGJ så nämner MGJ-boken att växeln mekaniskt var förenad med en semafor. När växeln låg mot Bokskogen övre visade semaforen två vingar och när den låg mot huvudspåret visades en vinge. Hur det såg ut vid förgreningen YEJ/MGJ vet jag inte.

Järnvägsspåren i Billesholm var många. I dag kallad Billesholms station hette tidigare B. gruva därav alla kolgruvschakten som var knutna. Från norr= åstorp. nordväst kom ett kort spår från schakt Oskar nedanför idag västervångskolan. österifrån (söder om lokstallet med vattentorn) detta spår förgrenade sig ett spår från schakt Albert idag Rask & Björk, och en förgrening från tre schakt som låg i rad Viktor Knut och Ivar. Det spåret var ca 3 km långt.
Österifrån kom spåret från Billesholm samhälle eller Skinneholm (Ljungsgård) spåret kom från Bjuv (Findus). Där Gullfiber ligger förgrenades spåret till schakt Kapten Berg (Gullfibers fabrikskontor) som fortsatte till schakt Malmros (golfbanan).
Söderifrån kom spåren från malmö och Landskrona parallellt in till stationsområdet med varsin perrong. Mitemellan stn och bommarna låg en rad växlar.

Bangården i Billesholm byggs om nu!

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Skånska vägskydd: Tågarp (Signaler/säkerhet)

Skånska vägskydd: Tågarp

Skånska vägskydd: Tågarp

Ur spår: Vägskyddet i Tågarp

Ur spår: Vägskyddet i Tågarp

Två frågor om LEJ i Billesholm...

Två frågor om LEJ i Billesholm...

Två frågor om LEJ i Billesholm...och Skromberga

Två frågor om LEJ i Billesholm...och Skromberga

Två frågor om LEJ i Billesholm...och Skromberga

Två frågor om LEJ i Billesholm...och Skromberga

Två frågor om LEJ i Billesholm...och Skromberga

Två frågor om LEJ i Billesholm...och Skromberga

Två frågor om LEJ i Billesholm...och Skromberga

Två frågor om LEJ i Billesholm...och Skromberga