Skånska vägskydd: Prästgårdsvägen i Billeberga (Signaler/säkerhet)

av Gunnar Ekeving, Sunday, November 07, 2010, 21:52 (4891 dagar sedan)

I Billeberga fanns det som framgåt av tidigare tråd fyra plankorsningar mellan väg och järnväg. Tåg på väg mot Teckomatorp kom tre hundra meter efter Billebergas stationshus till Prästgårdsvägen:

[image]

Dessa bilder togs i november 1957. Övergången finns fortfarande kvar, däremot knappast de mekaniska fällbommarna drivna av en elektrisk drivanordning typ AVOS F5 som syns mellan främre bommen och "bondfångarstolpen" på övre bilden.

V-signalen är uppenbarligen den mobila signal som användes för att prova ut lämplig placering av permanent V-signal, här dock utan ackumulatorlåda, och signalen är ju också släckt. Man tycks ha ansett att vridlyktan och bomsignalskärmen kanske var ganska optimalt placerade, och provat att ställa upp den mobila signalen i ungefär samma läge.

[image]

Bilder från Sveriges järnvägsmuseum

Skånska vägskydd: Prästgårdsvägen i Billeberga

av Claes J, Monday, November 08, 2010, 00:33 (4890 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Tackar för bilderna och beskrivningen. Jag har många minnen av den övergången.

Prästgårdsvägens övergång låg precis efter den sista växeln (om man var på väg ut från bangården mot Teckomatorp). Efter spårbytet 1970, hamnade hastighetsgränsen här: 90 på bangården, 120 på linjen mot Teckomatorp.

Bommar, kryss och ljud- och ljussignaler slopades när Prästgårdsvägen stängdes för biltrafik någon gång i mitten av 60-talet. (Har någon mer exakt datum?) Bidragande till stängningen var säkert övergångens närhet till bangården (växlingsrörelser gick ut över övergången), samt den branta backen upp till övergången från sydsidan, kopplad med begränsad sikt mot bangården om man närmade sig från sydsidan.

Istället installerades gångfållor (som fortfarande finns kvar) som tillåter fotgängare att passera. Övergången används fortfarande flitigt av resenärer på väg till och från tåget. Kan också intyga att gångfållorna går alldeles utmärkt att cykla igenom, och man kan även få en moped snirklad runt i fållan.

Personligen föredrog jag på den gamla tiden (=70-talet) alltid att gå till stationen denna vägen, för så fort man kom igenom gångfållan var man inne på järnvägsområdet. Stigen på sydsidan av spåret (nära intill till spåret så att man flyttade sig om tåg kom förbi på spår 1) förde rakt upp till plattformen vid stationshuset, så om man var på väg och tåget kom in, kunde man alltid lita på att tågklareraren väntade att vinka av tills man hann hoppa på. :-) :-)

[image]
[image]
Bild: Prästgårdsvägens övergång i förgrunden. Gångfållorna ligger utanför bilden på bägge sidor. Intill stoppbocken till vänster syns gångfållan för stigen som leder upp på plattformen framför stationen. Efter vad jag minns, installerades den gångfållan innan övergången stängdes. Skylten på pålen vid vänsterkanten av bilden påminde oss att "Om järnvägens område beträdes, sker detta på egen risk. Fara för överkörning." Aldrig någon som gnällde om spårspring på den tiden. :-)

Sist en länk till en tjusig bild på järnväg.net som visar övergången i nådens år 2005, med pågatåg. Man kan även se gångfållorna på bilden. De har inte ändrats över åren, utom möjligen litet ny gul färg någon gång.