Skånska vägskydd: Marieholm västra och Marieholm östra

I Marieholm på sträckan Teckomatorp - Eslöv finns flera plankorsningar. På 1950-talet var det fyra vägkorsningar, betecknade V1 - V4.

V1 var den automatiska anläggningen vid Marieholms banvaktstuga, numera benämnd Teckomatorpsvägen

V2 var övergången vid Åkarps gästgivaregård, numera Kvarngatan

Ungefär mitt på den ca 400 meter långa sträckan mellan gästgivaregården och Marieholms stationshus fanns V3; Marieholm västra:

[image]

Denna plankorsning heter numera Järnvägsgatan

[image]

I andra änden av bangården, vid utfarten mot Eslöv, fannns V4; Marieholm östra:

[image]

Denna övergång finns inte kvar, däremot den elektriska fällbomsanläggning vid Bruksgatan, ca hundra meter närmare Eslöv, som togs i bruk 1959. Samtidigt elektrifierades bommarna vid Marieholm östra (V4), och man gjorde kompletteringar (ej närmare specificerade) vid V3 och V2.

Samtliga bilder togs i november 1957, och man har satt upp den mobila V-signalen. Vid V4 syns två vridlyktor kombinerade med bomsignalskärmar; en på ett fällbomsstativ och en lågt placerad fristående (lyktan integrerad med skärmen) mellan spåren, säkerligen endast avsedd att signalera mot banan.

Det finns inga kryssmärkeslyktor, och tillsynes har endast ena bommen (den bortre på övre bilden) en lykta på bomröret. På andra sidan finns ju vridlyktan på fällbomsstativet, och huvuduppgiften för denna vridlykta var säkerligen att signalera mot vägen.

[image]

Bilder från Sveriges Järnvägsmuseum, uppgifter från 3 signalsektionen dnr 118/55

Marieholm Västra är också borttagen sedan ett antal år tillbaka.

Tilläggas kan att det stora vita huset till vänster var kontor till en firma som hette A-trä.
PÅ senare år (80-tal) så inrymdes b.l.a. personalutrymme för parkförvaltningen.

Dörren som syns är ingång och bakom fönstret fanns lunchrum.

Än en gång tack för en värdefull historisk tillbakablick. Även om det är tal om att Pågtågen en gång ska angöra Marieholm, så blir det aldrig som det en gång varit.

Stationshuset (som var systerhus till stationen i Billeberga) revs i februari 1984. Någon gång i början av 1970-talet införde man att ställverket i Marieholm var inkopplat när stationen var bemannad och övrig tid var det fri fart. Ställverkskontrollerna fanns i ett skåp som stod utanför stationen och som låstes upp vid lokal betjäning.

Denna plankorsning heter numera Järnvägsgatan

Bilden är tagen i sydlig riktning, så stationshuset ligger till vänster utanför bilden, på andra sidan spåren. Värt att notera den ovanliga placeringen av bondfångarna, diagonalt över gatan.

Så vitt jag kan se på flygfoton, verkar den korsningen bara finnas kvar som gångväg numera.

I andra änden av bangården, vid utfarten mot Eslöv, fannns V4; Marieholm östra:

På denna övergången är värt att notera att bondfångaren till höger på den nedre bilden står långt innanför bommen. Det fanns ett icke-eletrifierat industrispår där som dels gick till ett tegelbruk och dels till lantmännen. Spåret revs enligt uppgift någon gång på 60-talet. Det mörka strecket som syns bakom kontaktledningsstolpen till höger i bilden kan tänkas vara en glimt av det spåret. Man tycks då ha ställt upp bommen så att alla spår säkras, medan bondfångaren placerades närmare kontaktledningen. Det fanns väl mer plats mellan spåren än mellan industrispåret och vägen som går längs detsamma.

Än en gång tack för en värdefull historisk tillbakablick. Även om det är tal om att Pågtågen en gång ska angöra Marieholm, så blir det aldrig som det en gång varit.

Stationshuset (som var systerhus till stationen i Billeberga) revs i februari 1984. Någon gång i början av 1970-talet införde man att ställverket i Marieholm var inkopplat när stationen var bemannad och övrig tid var det fri fart. Ställverkskontrollerna fanns i ett skåp som stod utanför stationen och som låstes upp vid lokal betjäning.

Denna plankorsning heter numera Järnvägsgatan

Bilden är tagen i sydlig riktning, så stationshuset ligger till vänster utanför bilden, på andra sidan spåren. Värt att notera den ovanliga placeringen av bondfångarna, diagonalt över gatan.

Så vitt jag kan se på flygfoton, verkar den korsningen bara finnas kvar som gångväg numera.

I andra änden av bangården, vid utfarten mot Eslöv, fannns V4; Marieholm östra:

På denna övergången är värt att notera att bondfångaren till höger på den nedre bilden står långt innanför bommen. Det fanns ett icke-eletrifierat industrispår där som dels gick till ett tegelbruk och dels till lantmännen. Spåret revs enligt uppgift någon gång på 60-talet. Det mörka strecket som syns bakom kontaktledningsstolpen till höger i bilden kan tänkas vara en glimt av det spåret. Man tycks då ha ställt upp bommen så att alla spår säkras, medan bondfångaren placerades närmare kontaktledningen. Det fanns väl mer plats mellan spåren än mellan industrispåret och vägen som går längs detsamma.

Jo det verkar som det är en gångväg där nu.

Dock undrar jag om den övergång som finns öster om Marieholm Östra, om den fanns vid den tid då dessa foton är tagna.
Eller visar bilden den övergång som finns längst åt öster, för i så fall finns den fortfarande kvar.

Om inte jag minns fel så fanns båda två hösten 1983 (det var då jag jobbade på parkförvaltningen).

Undrar förresten om det inte var 1983 som stationen revs också.

Såg nu att det var 1984 stationen revs

Dock undrar jag om den övergång som finns öster om Marieholm Östra, om den fanns vid den tid då dessa foton är tagna.

Öster om Marieholm östra är övergången Bruksgatan. Enligt vad Gunnar noterade kom den senare.

Eller visar bilden den övergång som finns längst åt öster, för i så fall finns den fortfarande kvar.

Bilderna visar Marieholm östra, som låg i förlängningen av nuvarande Fabriksgatan. Det var fortfarande inne på bangården, som syns på fotona. Bruksgatan ligger utanför bangårdsområdet.

Om inte jag minns fel så fanns båda två hösten 1983 (det var då jag jobbade på parkförvaltningen).

Mina anteckningar från en sträckvandring Eslöv - Teckomatorp jag gjorde hösten 1984 visar att Marieholm västra, östra och Bruksgatan alla fortfarande fanns som vägövergångar.

Är du säker på detta ?

Det som gör att jag tvekar lite är att jag tycker där är ovanligt lite bebyggelse på bilden av Marieholm Östra.

Denna bilden visar övergången Marieholm östra från Fabriksgatan norrut. Norr om bangården fanns på den tiden inte mycket bebyggelse. Godsmagasinet låg på den sidan, lantmännen hade en anläggning där och det fanns ett tegelbruk öster om denna övergången och ovanför Bruksgatans övergång.

Så bebyggelsen kan tyckas litet spartansk där på andra sidan spåren. Vi ser en gård (möjligen Sibbarp 2), som jag återfinner i denna position på flygfoto taget runt 1940. Gården är borta nu, och området uppbyggt för industri.

Om korsningen Bruksgatan: På en karta från järnvägens tillkomst, 1865, finns 2 övergångar på denna sidan stationen. På flygfotot från ca 1940 finns 2 övergångar. Så jag korrigerar min tolkning av vad Gunnar skrev (den elektriska fällbomsanläggning vid Bruksgatan, ca hundra meter närmare Eslöv, som togs i bruk 1959) till att inte betyda att Bruksgatan inte fanns som övergång före 1959, utan till att betyda att den övergången fick nya bommar 1959.

Båda övergångarna var sedan i bruk fram till åtminstone 1984 och någon gång därefter stängdes Marieholm östra.

Om korsningen Bruksgatan: På en karta från järnvägens tillkomst, 1865, finns 2 övergångar på denna sidan stationen. På flygfotot från ca 1940 finns 2 övergångar. Så jag korrigerar min tolkning av vad Gunnar skrev (den elektriska fällbomsanläggning vid Bruksgatan, ca hundra meter närmare Eslöv, som togs i bruk 1959) till att inte betyda att Bruksgatan inte fanns som övergång före 1959, utan till att betyda att den övergången fick nya bommar 1959.

Men kanske har övergången vid Bruksgatan varit stängd under ett antal år, eller saknat bommar (det sistnämnda mindre troligt)? Jag hittar den inte i tidtabellsboken del A från 1955. På en besiktningsrapport daterad den 17 juni 1959 nämns "elektrisk fällbomsanläggning vid km 38+483, elektrifiering av befintliga fällbommar vid km 38+396...". Detta utesluter förstås inte att anläggningen vid Bruksgatan kan ha ersatt en äldre vägskyddsanläggning, men denna borde funnits med i tjänstetidtabellen. Besiktning skedde i varje fall den 4 - 5 februari och ibruktagning den 5 februari 1959. Oklart varför rapporten skrevs så långt efteråt.

I 1959 års tidtabellsbok del A finns Bruksgatan med!

I februari 1959 passade man även på att ta i bruk tågankomstsignalering i riktning från Teckomatorp samt komplettering av fällbomsanläggningarna V2 och V3. Dessutom hade spårspärr IV tagits bort

Övergången Bruksgatan är ett litet mysterium. Stämmer att den inte finns med i tidtabellsboken från 1955, men finns där 1959.

Jag noterar dock att tidtabellsboken uppvisar 2 övergångar mellan Billeberga och Teckomatorp (Hällstorp och Värmö), medan den från 1955 endast har Värmö med. Trots det var Hällstorp en övergång även 1955, men obevakad och nämndes därför inte i boken. Hällstorp

Det fanns fö totalt 10 övergångar mellan Billeberga och Teckomatorp, men tidtabellsboken anger bara de övervakade.

Skulle därför tänka mig att Bruksgatan fram tills att den fick bommar 1959 var obevakad, troligen därför att den endast tjänade trafik till och från tegelbruket norr om spåren.

Den var väl även tillfart till gården som syns på en av bilderna och som enligt den äldsta ekonomiska kartan (1910-talet) hette Sibbarp 21. Märkligt nog är byggnaderna inte utsatta på kartan men de bör ha legat vid vägen och vid gränsen mellan det rosa området (fabriksområde) och det gula (åkermark).

[image]

Tackar för kartan. Den visar en hel del jag bara gissat mig till hittills.

Vägen ut till gården låg mellan övergångarna.

[image]

Jag markerade platserna som talats om i denna tråden.

Fö synd att SJs tekniker inte tog bilder av Bruksgatan när de tog de andra. Även om den var obevakad, lär den ha varit intressant, med flera spår som korsades.

Det stämmer att tidtabellsboken bara tar upp de plankorsningar som har någon typ av tekniska säkerhetsanordningar, t ex ljud- och ljussignaler eller bommar. Om Bruksgatan var en enskild väg med ringa trafik kanske det länge ansetts acceptabelt att inte ha någon vägskyddsanläggning. Annars har det dock varit ovanligt att enstaka plankorsningar på en station saknat skydd.

Fö synd att SJs tekniker inte tog bilder av Bruksgatan när de tog de andra. Även om den var obevakad, lär den ha varit intressant, med flera spår som korsades.

Det kan mycket väl ha tagits bilder, dels när fällbomsanläggningen skulle planeras, dels efter installation - det finns en hel del bilder som "borde" ha funnits i signalsektionens kortlådor men som saknas.

Det var först från 1934 års Säo som SJ tog in plankorsningar med skyddsanordningar i dåvarande tdtboken del A (Från 1973 linjeboken). Detta berodde på nya regler, säkert p g a biltrafikökningen. 1934 års SJ-Säo var förebild för 1936 års vid privatbanorna. Sedan skedde samma sak där.

Det var först från 1934 års Säo som SJ tog in plankorsningar med skyddsanordningar i dåvarande tdtboken del A (Från 1973 linjeboken). Detta berodde på nya regler, säkert p g a biltrafikökningen. 1934 års SJ-Säo var förebild för 1936 års vid privatbanorna. Sedan skedde samma sak där.

... och det var först en bit in på 1950-talet som linjebokens föregångare fick en samlad redovisning av driftplatser, vägkorsningar, hastighetsnedsättningar mm. Tidigare fanns bl a vägkorsningar med säkerhetsanordningar i särskilda tabeller i tidtabellsboken del A. Tämligen svåröverskådligt

Linjebeskrivningen i tdtboken del A infördes över hela landet fr o m tidtabellsskiftet 1955-06-10. Tidigare hade denna redigering provats på några håll, t ex på 38 trafiksektionen (Östgötasmalspåret + f d NVHJ).

Namnbytet på boken 1973 hängde samman med ny Säo.

Jag undrar vart spåret till vänster i förgrunden gick?

Spåret som försvinner till vänster i bilden gick in till ett lastningsområde för betor. Vi ser tungorna för en växel här. Enligt en intervju jag gjorde med Hugo Nordh (den siste stinsen i Marieholm) fanns här 2 stickspår och 2 betelevatorer på ett område som gick parallellt med spåret mot Eslöv.

Väganslutning var via Bruksgatan.

Militärassistentens spårplan för Marieholm visar ett stickspår i det området. Gissar att man byggde det andra spåret i samband med att man installerade betelevatorerna någon gång på tidigt 40-tal.

I Marieholm på sträckan Teckomatorp - Eslöv finns flera plankorsningar. På 1950-talet var det fyra vägkorsningar, betecknade V1 - V4.

V1 var den automatiska anläggningen vid Marieholms banvaktstuga, numera benämnd Teckomatorpsvägen

V2 var övergången vid Åkarps gästgivaregård, numera Kvarngatan

Ungefär mitt på den ca 400 meter långa sträckan mellan gästgivaregården och Marieholms stationshus fanns V3; Marieholm västra:

I andra änden av bangården, vid utfarten mot Eslöv, fannns V4; Marieholm östra:

Nyfiken om numreringsstandarden. I Billeberga numrerades vägövergångarna på ställverket från öster mot väster. I Marieholm gick man tydligen från väster till öster. Var ordningen då en slump när man satte upp ställverket? Eller fanns det andra skäl till hur man numrerade vägövergångarna?

Nyfiken om numreringsstandarden. I Billeberga numrerades vägövergångarna på ställverket från öster mot väster. I Marieholm gick man tydligen från väster till öster. Var ordningen då en slump när man satte upp ställverket? Eller fanns det andra skäl till hur man numrerade vägövergångarna?

Kan det vara från vänster till höger på tällverkets spårplan?

Nyfiken om numreringsstandarden. I Billeberga numrerades vägövergångarna på ställverket från öster mot väster. I Marieholm gick man tydligen från väster till öster. Var ordningen då en slump när man satte upp ställverket? Eller fanns det andra skäl till hur man numrerade vägövergångarna?

Kan det vara från vänster till höger på tällverkets spårplan?

I Billeberga stämmer det. I Marieholm stämmer det inte med ställverkstavlan man hade utomhus på 70-talet. Men då kommer frågan om ställverkskontrollerna alltid var utomhus i Marieholm? De fick nytt ställverk 1944-11-17. Om det var placerat inomhus, är det tänkbart att det stod så att väster var vänster på spårplanen. Fram till någon gång tidigt 70-tal var Marieholm bemannat vid alla tågrörelser. Sedan blev det ändrat så att stationen var bemannad vissa tider på dygnet och andra tider gick trafiken rakt igenom. Det kan ha varit vid denna tid man flyttade ställverkskontrollerna utomhus.

Jag har dessvärre inget svar på frågan om numrering av vägkorsningar inom en station. Det mest närliggande skulle vara att V1 ligger längst ut i den bangårdsänden där infartssignalen heter A och yttersta växeln 1. Det finns ju en viss systematik i dessa beteckningar, och normalt ges de lägsta beteckningarna till växlar och signaler i den bangårdsände som har lägst kilometertal enligt banans längdmätning.

... I Marieholm stämmer det inte med ställverkstavlan man hade utomhus på 70-talet. Men då kommer frågan om ställverkskontrollerna alltid var utomhus i Marieholm? De fick nytt ställverk 1944-11-17.

Ja, det var ett reläställverk, s k knappställverk, som togs i bruk 1944. Manövertavlan satt med största sannolikhet utomhus; knappställverken på linjestationer hade inga spårledningar för hinderfrihetskontroll i tågspåren, så därför var det viktigt att den som manövrerade ställverket hade bra uppsikt över bangården.

Fram till någon gång tidigt 70-tal var Marieholm bemannat vid alla tågrörelser.

Detta berodde säkerligen på att vägskyddsanläggningarna inte var automatiserade. Jag ser dock vid koll i en grafisk tidtabell från 1968 att stationen redan då var obevakad bl a nattetid, så på nätter och på sön- ohc helgdagar även vissa andra tider hade man uppenbarligen vägvakt i tjänst istället för tågklarerare - en billigare lösning.

1980 besökte jag Marieholm och ritade av spårplanen på ställverket. Märkligt nog har jag angivit att vägarna sett i riktning från Teckomatorp skulle ha beteckningarna V2, V3, V5, V4. Antagligen har jag skrivit fel - det hade ju inte tillkommit någon ny övergång mellan gamla v3 och V4. Kanske hittar jag något foto där beteckningarna på spårplanen i bästa fall går att läsa.

Enligt ett linjeboksnotat automatiserades bommarna 1965.

Ja, det var ett reläställverk, s k knappställverk, som togs i bruk 1944. Manövertavlan satt med största sannolikhet utomhus; knappställverken på linjestationer hade inga spårledningar för hinderfrihetskontroll i tågspåren, så därför var det viktigt att den som manövrerade ställverket hade bra uppsikt över bangården.

Så då utgår vi från att knappställverket alltid satt utomhus. Här ett tidningsklipp med bild från 1966 som visar placeringen av ställverket på stationen. Det syns i hörnet bakom Hugo Nordhs utsträckta hand.
[image]

Fram till någon gång tidigt 70-tal var Marieholm bemannat vid alla tågrörelser.

Detta berodde säkerligen på att vägskyddsanläggningarna inte var automatiserade. Jag ser dock vid koll i en grafisk tidtabell från 1968 att stationen redan då var obevakad bl a nattetid, så på nätter och på sön- ohc helgdagar även vissa andra tider hade man uppenbarligen vägvakt i tjänst istället för tågklarerare - en billigare lösning.

Om vägskydden var automatiserade från 1965, så var stationen nog obevakad utanför expeditionstider redan från ca 1968. Uppgiften om tidigt 70-tal kom från min intervju med Hugo Nordh och kan säkert preciseras litet bakåt i tiden. Särskilt som stationen var obemannad/stängd permanent från 1975.

1980 besökte jag Marieholm och ritade av spårplanen på ställverket. Märkligt nog har jag angivit att vägarna sett i riktning från Teckomatorp skulle ha beteckningarna V2, V3, V5, V4. Antagligen har jag skrivit fel - det hade ju inte tillkommit någon ny övergång mellan gamla v3 och V4. Kanske hittar jag något foto där beteckningarna på spårplanen i bästa fall går att läsa.

Har du möjlighet att scanna och lägga ut din avritade spårplan? Jag har ingen komplett spårplan för Marieholm efter Militärassistentens version från 20/30-tal.

Har du möjlighet att scanna och lägga ut din avritade spårplan? Jag har ingen komplett spårplan för Marieholm efter Militärassistentens version från 20/30-tal.

Javisst, återkommer senare i veckan. I bästa fall har jag då också hittat något foto

Underbart. Man bugar och tackar på förhand.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Skånska vägskydd: Marieholm västra och Marieholm östra (Signaler/säkerhet)