Solörbanan år 1966 (Järnväg allmänt)

av Björn Malmer, Falkenberg, måndag, januari 03, 2011, 09:54 (3617 dagar sedan)

Det är längesedan nu, snart 45 år har gått, sedan de där tre sommardagarna år 1966, vilka jag tillbringade bland ånglok i Norge. År 1966 gjorde jag min militärtjänstgöring på Göta Trängregemente i Skövde. Under sommaren, jag vill minnas att det var i slutet av juli, hade vi två veckors ’skördepermis’. Denna tid måste utnyttjas, så den första veckan åkte jag till Norge tillsammans med Bengt Spade.
Vid denna tid gick det ångloksdragna lokalgodståg på linjen Kongsvinger-Elverum, eller Solörbanan, som den kallades. Dessa tåg var upplåtna för resande. På varje station längs linjen var det växling och vagnutbyten, så en resa mellan Kongsvinger och Elverum kunde kanske ta 6 timmar.


[image]

El 5b 2053, tillverkat av AEG/Thune m.fl. år 1936 och slopat år 1968. Foto i Kongsvinger juli 1966.

Men nu går vi över till ångloken.

[image]

Så ska det se ut! Lokstallet i Kongsvinger en sommarmorgon år 1966 med lok av typerna 18c, 21c och 27a. Detta lokstall brann ner den 17 februari 1969 och en kort tid därefter ersattes ångloken av diesellok.

Vi tittar närmare på de olika loken.....

[image]

18c 134 tillverkat år 1900 av Hartmann. Loket slopades år 1968.

[image]

27a nr 248, tillverkat av Thune år1912. Det skulle bli detta lok som drog vårt tåg till Elverum.

[image]

21c 372, ett Nohablok från år 1919. Loket slopades år 1969

Forts. följer

Björn M.

Solörbanan år 1966

av Per-Åke Lampemo, måndag, januari 03, 2011, 10:17 (3617 dagar sedan) @ Björn Malmer

Det är längesedan nu, snart 45 år har gått, sedan de där tre sommardagarna år 1966, vilka jag tillbringade bland ånglok i Norge. År 1966 gjorde jag min militärtjänstgöring på Göta Trängregemente i Skövde. Under sommaren, jag vill minnas att det var i slutet av juli, hade vi två veckors ’skördepermis’. Denna tid måste utnyttjas, så den första veckan åkte jag till Norge tillsammans med Bengt Spade.
Vid denna tid gick det ångloksdragna lokalgodståg på linjen Kongsvinger-Elverum, eller Solörbanan, som den kallades. Dessa tåg var upplåtna för resande. På varje station längs linjen var det växling och vagnutbyten, så en resa mellan Kongsvinger och Elverum kunde kanske ta 6 timmar.


[image]

El 5b 2053, tillverkat av AEG/Thune m.fl. år 1936 och slopat år 1968. Foto i Kongsvinger juli 1966.

Men nu går vi över till ångloken.

[image]

Så ska det se ut! Lokstallet i Kongsvinger en sommarmorgon år 1966 med lok av typerna 18c, 21c och 27a. Detta lokstall brann ner den 17 februari 1969 och en kort tid därefter ersattes ångloken av diesellok.

Vi tittar närmare på de olika loken.....

[image]

18c 134 tillverkat år 1900 av Hartmann. Loket slopades år 1968.

[image]

27a nr 248, tillverkat av Thune år1912. Det skulle bli detta lok som drog vårt tåg till Elverum.

[image]

21c 372, ett Nohablok från år 1919. Loket slopades år 1969

Forts. följer

Björn M.

Som vanligt! Helt otroligt trevliga bilder! Att se norska ånglok gör det inte sämre. Färgbilden från lokstationen är helt underbar och ger en bra bild av hur det såg ut på många lokstationer vid ångloksdriftens sista år i bland de nordiska länderna.

Mvh P-Å Lampemo

Solörbanan år 1966-på film!

av Lars-Erik Gustafsson, måndag, januari 03, 2011, 12:57 (3617 dagar sedan) @ Per-Åke Lampemo

Ett inslag om ångdriften på Solörbanen kommer att ingå i en del 3 av DVD-filmen 1435 ånglok på 1960-talet. mer info kommer under våren.

LEG video

Solörbanan år 1966-på film!

av Björn Malmer, Falkenberg, måndag, januari 03, 2011, 17:23 (3617 dagar sedan) @ Lars-Erik Gustafsson

Ett inslag om ångdriften på Solörbanen kommer att ingå i en del 3 av DVD-filmen 1435 ånglok på 1960-talet. mer info kommer under våren.

LEG video

Den DVD-filmen ser jag fram emot!
Mvh Björn M.

Hva finnes bevart?

av Henrik B @, måndag, januari 03, 2011, 19:02 (3617 dagar sedan) @ Björn Malmer

Dette var fantastisk flotte bilder fra en tid som aldri kommer tilbake. Jeg har hatt stor glede av bildene Björn Malmer har lagt ut her tidligere. De formidler i sjelden grad stemningen fra den gangen!

Ingen av lokene som er avbildet finnes lenger, men det finnes tilsvarende lok bevart.

El 5 ble opprinnelig anskaffet til elektrifiseringen av strekningen Oslo-Lillestrøm. 9 lok ble levert i 1926-27, 2 lok i 1930 og det siste i 1936. Et lok er bevart, El 5.2039. Loket er tilbakeført til tidligere utførelse og er for tiden hensatt. Det er helt komplett og kan gjøres kjørbart om det er ønskelig.

Av type 18 ble det levert 35 lok, fordelt på tre varianter mellom 1900 og 1919. 18a (10) og b (6) var hadde compoundmaskineri og 18c (19) hadde overheter og tvillingmaskineri. 10 av a- og b-lokene ble ombygd med overheter og nytt tvillingmaskineri frem til 1950, mnes de 6 som ikke ble bygd om ble utrangert i 1954. En 18c-maskin er bevart, og det er 255 som er i drift på Gamle Vossebanen utenfor Bergen.

Type 27 ble bygd for bruk på Østfoldbanen, eller Sydbanen, som den het den gangen. Banen hadde den gangen svært spinkel overbygning og type 27 hadde derfor kun 9 tonns akseltrykk. Lokene ble gjerne ble kalt for Sydbane-racere, og det ble levert 17 slike lok mellom 1910 og 1921. Et lok er bevart og det er 234 som står utstilt på Norsk Jernbanemuseum på Hamar. Dette loket er ikke kjørbart og ble i sin tid hensatt etter en damplekkasje. Det var egentlig lok 296 av samme type som var påtenkt bevaring, men loket brant inne da lokstallen i Kongsvinger brant ned, og 234 var eneste lok av typen som var igjen.

Av type 21 ble det levert i 42 lok, som i norsk sammenheng er mange. De var i utgangspunktet fordelt på tre varianter, 21a (20) som hadde compoundmaskineri, 21b (14) med overheter og tvillingmaskineri og 21c (8) som var som 21b, men hadde matevannsforvarmer. Etterhvert ble flere av compounlokene ombygd til 21b og 21e. Et lok ble ombygd til type 20, som var tanklokvarianten av type 21. Loktypen var langlivet og holdt ut helt til siste slutt. Det er bevart hele 5 lok av type 21. 207 er bevart på Krøderbanen, men er ikke driftsklar. 225 er også på Krøderbanen og brukes i driften der. 252 er også på Krøderbanen og befinner seg for tiden i deler. Til dette loket er det bygget ny kjel i Meiningen i Tyskland. i England finnes de NOHAB-bygde lokene 376 og 377.

Krøderbanen har forresten en oversiktilig og fin materielloversikt over alt som befinner seg på der. Mye av dette er materiell som er lagret som mulige ressurser. Samlingen av gamle restaurerte godsvogner må kanskje fremheves. Hvilken museumsbane kan mønstre 50 istandsatte godsvogner fra før annen verdenskrig? Flere av godsvognene brukes i driften om sommeren og det kaller på minner fra de som opplevde å reise i godsvogner under og etter annen verdenskrig,

Takk for de flotte bildene fra Norge - håper litt norsk jernbanehistorie faller i smak. Benytter samtidig anledningen til å ønske alle forumvenner et riktig godt og fremgangsrikt nytt år, og takke for hyggelig kontakt i året som er gått!


Beste hilsen Henrik B. Backer

Hva finnes bevart?

av Björn Malmer, Falkenberg, måndag, januari 03, 2011, 19:37 (3617 dagar sedan) @ Henrik B

Tack, Henrik B. Då jag själv inte känner till så mycket om de norska ångloken, var det mycket givande och intressant att få del av dina uppgifter.

Med vänlig hälsning Björn M.

Solörbanan år 1966

av Björn Malmer, Falkenberg, tisdag, januari 04, 2011, 07:20 (3616 dagar sedan) @ Per-Åke Lampemo

Färgbilden från lokstationen är helt underbar och ger en bra bild av hur det såg ut på många lokstationer vid ångloksdriftens sista år i bland de nordiska länderna.

Mvh P-Å Lampemo

Roligt att du uppskattar bilderna! Beträffande lokstallet i Kongsvinger, så lär det väl se ungefär likadant ut i Herrljunga om några år?
Mvh Björn M.

Solörbanan år 1966

av Per-Åke Lampemo, Freden/Östad, tisdag, januari 04, 2011, 09:25 (3616 dagar sedan) @ Björn Malmer

Färgbilden från lokstationen är helt underbar och ger en bra bild av hur det såg ut på många lokstationer vid ångloksdriftens sista år i bland de nordiska länderna.

Mvh P-Å Lampemo


Roligt att du uppskattar bilderna! Beträffande lokstallet i Kongsvinger, så lär det väl se ungefär likadant ut i Herrljunga om några år?
Mvh Björn M.

Njaee, att få en sådan lokstallsmiljö i Herrljunga i en framtid kräver väldigt mycket. Man bör också komma ihåg att det är Sveriges Järnvägsmuseum som hyr Herrljunga lokstall av Trafikverket. Samtliga fordon tillhör Sveriges Järnvägsmuseum. Vi i Herrljunga är endast ett 10-15 tal frivilliga krafter (Järnvägsmusei vänner) som hjälpt/ställt upp för SJVM med en del ångloksarbete/fordonsunderhåll och en del trafiktjänst de sista åren. Men det har varit väldigt stimulerande, trevligt och framför allt kul vill jag lova.

Det är nog troligare att man i framtiden försöker bygga upp en komplett lokstation i Gävle (UGJ-stallet).

Detta kan nog med största säkerhet HP redogöra för.

Mvh Per-Åke Lampemo, Järnvägsmusei vänner Herrljunga

Solörbanan år 1966

av M Jacobson @, Vessigebro, måndag, januari 03, 2011, 19:57 (3617 dagar sedan) @ Björn Malmer

Det är längesedan nu, snart 45 år har gått, sedan de där tre sommardagarna år 1966, vilka jag tillbringade bland ånglok i Norge. År 1966 gjorde jag min militärtjänstgöring på Göta Trängregemente i Skövde. Under sommaren, jag vill minnas att det var i slutet av juli, hade vi två veckors ’skördepermis’. Denna tid måste utnyttjas, så den första veckan åkte jag till Norge tillsammans med Bengt Spade.

[image]


Trevliga bilder som alltid! Är det måhända en ung herr Spade som syns till höger?

Mvh
MJ

Solörbanan år 1966

av Björn Malmer, Falkenberg, tisdag, januari 04, 2011, 07:14 (3616 dagar sedan) @ M Jacobson

Är det måhända en ung herr Spade som syns till höger?

Mvh
MJ

Ja, det är den blivande industrihistorikern.
Mvh Björn M.

Tendern Solörbanan år 1966

av Tobias Johansson, onsdag, januari 05, 2011, 00:04 (3616 dagar sedan) @ Björn Malmer

Vi tittar närmare på de olika loken.....

[image]

18c 134 tillverkat år 1900 av Hartmann. Loket slopades år 1968.

Visst är boggien på tendern rätt lik BJ H3s tenderboggie?!

mvh Tobias Johansson

RSS-feed av trådar

powered by my little forum