Skånska vägskydd: Olseröd Norr 1 och 2 (Signaler/säkerhet)

av Gunnar Ekeving @, tisdag, januari 18, 2011, 23:19 (3495 dagar sedan)

Mellan Degeberga och Brösarp låg Olseröd. Enligt SJK-boken "Järnvägsdata" var Olseröd station hela tiden fram till 1972, men i tidtabellsboken del A 1959 stod Olseröd som lastplats. Alltnog, det fanns två fällbomsanläggningar norr om platsen, och båda fotodokumenterades i november 1957.

[image]

Olseröd norr nr 1 låg nästan 550 meter från stationshuset. Ovan ser vi att det fanns kryssmärkeslyktor, på bilden nedan ser man att signaleringen mot banan skedde med vridlykta och bomsignalskärm. Tvåskens ljussignalen i förgrunden var förmodligen huvudsignal till lastplatsen/stationen.

[image]

Nedan en detaljbild på signalen, som hade betongstolpe av det slag som i stor omfattning installerades under 1950-talet:

[image]

Nu till Olseröd Norr nr 2, som låg ett par hundra meter norr om stationshuset, omedelbart utanför yttersta växeln:

[image]

Utrustningen var ungefär som vid nr 1, dock fristående vridlykta

[image]

Båda övergångarna sköttes av stationspersonal, och när stationen var obevakad tjänstgjorde vägvakt. Om/när Olseröd blev lastplats fanns det kanske en platsvakt; även persontrafik förekom. Jag känner inte till om bommarna så småningom blev automatiserade, men troligt är väl att en sådan investering inte lönade sig på en bana som var i farozonen för nedläggning.

Det finns en uppgift i tidtabellsboken (se länken ovan) att platsen var oförreglad (liksom flera andra lastplatser på linjen) och att huvudsignalen för färd söderut var beroende av bommarna vid både nr 1 och nr 2.

Bilder från Sveriges Järnvägsmuseum

Skånska vägskydd: Olseröd Norr 1 och 2

av Gustaf H. Wadsten @, Norrköpings stad, onsdag, januari 19, 2011, 08:39 (3495 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Hej Gunnar!
Du som skriver så mycket intressant om signaler på din hemsida, har du eller någon annan bilder på gamla fjärrställverket på Cst innan nya tårtan togs i bruk, var själv inne där på ett studiebesök 1971 då detta var nybyggt, väldigt intressant att se, datorerna hette ETNS och PTNS om jag inte minns fel, minns att man då körde sträckorna Märsta-Ulriksdal, Älvsjö-Katrineholm.
Önskar även bilder på gamla fjärren i Gävle som jag också besökte tillsammans med Ånge på en bilresa till Östersund 1980.

Tack på förhand hälsar
Nicke nyfiken

Bilder från fjb-centraler

av Gunnar Ekeving @, onsdag, januari 19, 2011, 22:05 (3494 dagar sedan) @ Gustaf H. Wadsten

Hej Gunnar!
Du som skriver så mycket intressant om signaler på din hemsida, har du eller någon annan bilder på gamla fjärrställverket på Cst innan nya tårtan togs i bruk, var själv inne där på ett studiebesök 1971 då detta var nybyggt, väldigt intressant att se, datorerna hette ETNS och PTNS om jag inte minns fel, minns att man då körde sträckorna Märsta-Ulriksdal, Älvsjö-Katrineholm.
Önskar även bilder på gamla fjärren i Gävle som jag också besökte tillsammans med Ånge på en bilresa till Östersund 1980.

Hej

när jag får tid skall jag skriva lite mer om fjärrblockeringscentralerna och lägga upp en del bilder. Från Gävle finns nog bilder men vad gäller Stockholm C är jag inte säker. Kanske någon annan som har bilder och kan publicera dessa?

Fjb-centralen i Stockholm var den första större anläggningen med elektronisk och datoriserad hantering av manövrer och indikeringar (man hade haft en provanläggning i Flen som på elektronisk väg styrde och övervakade några närliggande stationer). Det fanns en dator för delen söder om Cst och en för linjerna norrut. Elektroniskt tågnummersystem (ETNS) sköttes av en tredje dator, och med hjälp av tågnumren kunde man även få systemet att automatiskt begära tågväg allteftersom tågen rörde sig längs linjen. Denna funktion kallades PTLS (programminnesstyrt tågledningsssystem).

Bilder från fjb-centraler

av Gustaf H. Wadsten @, Norrköpings stad, onsdag, januari 19, 2011, 23:08 (3494 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Tack för hjälpen, vore kul att se bilderna då du får tid.

Mvh Nicke nyfiken.

Bilder från fjb-centraler

av Fredrik Lundström @, Lidingö, onsdag, januari 19, 2011, 23:23 (3494 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Hej Gunnar!
Du som skriver så mycket intressant om signaler på din hemsida, har du eller någon annan bilder på gamla fjärrställverket på Cst innan nya tårtan togs i bruk, var själv inne där på ett studiebesök 1971 då detta var nybyggt, väldigt intressant att se, datorerna hette ETNS och PTNS om jag inte minns fel, minns att man då körde sträckorna Märsta-Ulriksdal, Älvsjö-Katrineholm.
Önskar även bilder på gamla fjärren i Gävle som jag också besökte tillsammans med Ånge på en bilresa till Östersund 1980.

Hej

när jag får tid skall jag skriva lite mer om fjärrblockeringscentralerna och lägga upp en del bilder. Från Gävle finns nog bilder men vad gäller Stockholm C är jag inte säker. Kanske någon annan som har bilder och kan publicera dessa?

Fjb-centralen i Stockholm var den första större anläggningen med elektronisk och datoriserad hantering av manövrer och indikeringar (man hade haft en provanläggning i Flen som på elektronisk väg styrde och övervakade några närliggande stationer). Det fanns en dator för delen söder om Cst och en för linjerna norrut. Elektroniskt tågnummersystem (ETNS) sköttes av en tredje dator, och med hjälp av tågnumren kunde man även få systemet att automatiskt begära tågväg allteftersom tågen rörde sig längs linjen. Denna funktion kallades PTLS (programminnesstyrt tågledningsssystem).

Systemet med ETNS-bilder, dvs skärmbilder koppladade till ETNS-systemet försvann bara för något år sedan. Innan dess var detta det enda sättet att få en snabb översikt över tågläget. Numera finns ju OPERA och andra system, men så sent som 2008 så fanns ETNS-skärmar kvar i full drift på SJ's trafikkontor i Stockholm. De slopades kort därefter när vi flyttade till ny lokal och Stockholms åkstation byggdes ut. I samband med detta fannns webbaserade verktyg tillgänliga för att hantera den informaiton som tidigare lämnades av ETNS-skärmarna.

[image]
En ETNS TV-skärm i lokförarnas orderrum på Cst 071231. Datumet förklarar att det är ganska tomt. Till höger sitter en knappsats där man kunde välja ett antal bilder, bland annat spårangivelser och tågnummersortering.
Notera att även destinationerna för tågen anges, men med förkortningar. Även beräknad försening samt tågslag kunde visas X för X2000, I för IC, R för regional. N för nattåg osv..

[image]
En mindre ETNS-skärm som visar aktuell spårplanering för avgående och ankommande tåg. Bilden tagen 071231 på det som då hette "TASS Stockholm"

[image]
Den sista bilden är en riktig ETNS-bild, där tågnummer och var de är någonstans visas. När jag började på SJ Trafikkontor Cst 2006 var dessa skärmar de enda möjligheterna, förutom TFÖR, att se var tågen befann sig.

Att det är så få tåg på skärmarna beror på att bilderna är tagna nyårsafton 2007-2008, då jag arbetade natt och beslöt mig för en dokumentationsrunda, eftersom åkstationen snart skulle byggas om och Trafikkontoret skulle flyttas.

//Fredrik Lundström

ETNS

av Gunnar Ekeving @, torsdag, januari 20, 2011, 22:27 (3493 dagar sedan) @ Fredrik Lundström

Tack för intressanta bilder!

När den elektroniska fjb-anläggningen togs i bruk från 1971 och framåt fanns inga bildskärmar, utan tågnumren syntes bara på den illuminerade spårplanen. Dessutom fanns en skrivmaskinsterminal och en remsstans som utenheter för tågnummersystemet, men dessa användes förstås inte för realtidsuppföljning av tågläget utan för statistikuttag mm.

I början av 1980-talet kompletterade man med ett datorsystem som tog emot tågnummerdata från ETNS, lagrade och sorterade dessa data, samt presenterade dem på skärmar av det slag som syns på Fredriks bilder. Indata till detta nya system hämtades (så var i varje fall planen) genom att köra ETNS detaljerade statistikrapport flera gånger per minut, men dirigera om utmatningen från skrivmaskinsterminalen till det nya systemet

Källor:

LM Ericsson: "CTC-Office Stockholm" troligen från början av 1970-talet

SJ: "Informationssystem för Stockholm C. Kravspec för en första utbyggnadsetapp" 1980

Skånska vägskydd: Olseröd Norr 1 och 2

av Kjell Aghult @, onsdag, januari 19, 2011, 09:01 (3495 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Tack för påpekandet om 1959! Uppgiften fanns men glömdes bort i JD. Källa är 1958 och 1959 års grafer.

Sidorna ur tidtabellsboken del A tycks vara från tidtabellsskiftet 1959-05-31
(Ingen ändringstryckstext nederst). Olseröd har s k nyhetsstreck. Man kan nog då
anta att nedklassningen skedde just vid denna tidpunkt.

O. var enmansstation, märkligt nog med tkl-tjänst även söndagar. Alltså vikarieskickning från annan station. Kvällstid alla dagar var O. obevakad,
med vägvakt i tjänst.

O. var alltjämt trafikalt bemannad enligt 1969 års stationsförteckning, d v s hade platsvakt. Bommarna automatiserades aldrig enl. senare års linjeböcker.

O. hade T-semafor till ca 1953, då utbytt mot huvudljussignaler.

RSS-feed av trådar
powered by my little forum