Ännu ett tidsdokument ur banvakten Theodor Ehns samlingar. Den 16 mars 1944 fick bv Ehn tjänstgöra som tillsyningsman för en vagnuttagning på sträckan Triabo-Mosstorp, på den smalspårsjärnväg som långt senare blev känd som "Smalspåret Växjö-Västervik".

Det har berättats att det var vanligt förekommande under förtitalet med linjelastning av timmer på sträckan Hultanäs-Triabo-Mosstorp. Ett par vagnar kopplades av från förbipasserande godståg eller blandade tåg och rullades senare med bromsning för handkraft nedför backarna till Triabo eller Mosstorp.

Det var lite kul att hitta den ifyllda och sparade S1-blanketten från skribentens födelsedag 1944 (fast det dröjde bra många år innan just födelsen inträffade...). Jag drog mig till minnes en mejlkonversation med en bygdekännare som mindes detta förfarande.

Av ordern framgår alltså att 2 vagnar ska kopplas av från tåg 354 på sträckan Triabo-Virserum (det som idag hade kallats bevakningssträcka) för trafikants räkning vid km 79+500 (det är ca km 102+750 i nuvarande längdmätning) invid gården Tönshults ägor. Vagnarna skulle sedan med handkraft införas till Mosstorp. Det här är verkligen en "vagnuttagning" och ingen spärrfärd... ;-)
För att skydda de avkopplade vagnarna utlades knalldosor på ömse sidor. På gränsstationerna anordnades stoppsignalering. Tyvärr har jag ingen säo 1941 här och nu men Ulf P m.fl. kan säkert komplettera!

Några meningar från det som berättades av min sagesman:

"I övrigt kan jag nämna att man använde järnvägen för virkestransporter från skogen mellan Mosstorp och Triabo. Tåg mot Triabo stannade ute på spåret och man kopplade loss vagnar. Man lastade vagnarna och lossade bromsen och lät dem rulla ned och in på sidospåret vid Mosstorp innan nästa tåg skulle passera. Om jag minns rätt höll man på med det när jag åkte regelbundet med tåget i slutet av 1940-talet."

"... ett svagt minne av att det förekommit mellan Mosstorp och Triabo. Jag har pratat per telefon med några personer för att få det bekräftat. Yngve Rosén i Aggatorp (född 1925) kände till det men kunde inte tala om var de lastade, vilket antagligen bekräftar en annan uppgift jag fått att det inte kan ha förekommit på Aggatorps ägor så sent som i slutet av 1949-talet. Han talade om att de använde "knallskott", vilket är obekant för mig. Jag fick förslag från ett par håll att prata med Emanuel Petersson i Tönshult (född 1928). Han kände väl till linjelastningern. Han hade varit med och lastat själv. Han talade om att de använde långa slanor eller plankor och att det gick lätt att lasta. De hade skickat timmer såväl från hans gård som från andra gårdar i Tönshult. Han talade också om hur mycket timmer de skickat från hans gård men jag antecknade inte vad han sa. På grund av lutningen på linjen trodde han inte att de lastat längre bort från Aggatorp. Han talade om att de kunde lasta på natten men även mellan tåg på dagtid."